Panelen på genussessionen Foto: Erik André

Är energi kvinnligt eller manligt?

– och vad är affärsnyttan med att tänka på det?

Tomas Kåberger, moderator, välkänd energidebattör och utvecklingschef på TallOil inledde med reflektioner kring hur branschen har sett ut och förändrats under åren, både avseende könsfördelning och maktfördelning. Vilka mekanismer är det som påverkar och vilka konsekvenser har könsstrukturen för det svenska energisystemet? 

50/50 lag behövs
Lars Einar Engström, rekryterare och författare till “En sexists bekännelser”, ser hur man fortfarande missgynnar kvinnor i rekryteringsprocesser. Själv lärde han sig redan i skolan att energi är manligt. Han hävdar att arvet är viktigt – att pojkar går i pappas fotspår. Därför fortsätter mansdominerade branscher att domineras av män.

Han påpekade också att faktumet att kvinnor blir gravida kan sätta käppen i hjulet för kvinnor i rekryteringsprocesser. Det resonemanget skulle förmodligen försvinna om fler var pappalediga. Engström ansåg att 50/50-lag behövs för att förändra detta.

Inte nödvändigt med teknisk kompetens
Ann-Marie Ståhlberg, VD, Växjö Energi, lyfte fram behovet av att ha ögonen öppna och se personers möjligheter. Det finns många funktioner i ett energiföretag där teknisk kompetens inte behövs. T.ex för bränsleinköp, personalplanering, elcertifikathantering, projektledning och ledarskap.
Mentorskap är en bra metod som hon själv haft nytta av. Men hon har också fått frågor rakt ut om hon tagit ”knävägen”.

”Kraftindustrin är de stora herrarnas industri” hävdade Ståhlberg och lade till att herrarna till och med skrattar likadant (även de yngre killarna). En fördel med att vara kvinna i energibranschen är att man blir uppmärksammad. Men samtidigt kan man känna tvivel – är jag här för att jag är kompetent eller för att jag är kvinna? Det är viktigt med stöd och förebilder.

Blandade grupper ger bättre klimat
Anders Hjalmarsson, VD, Umeå Energi Elhandel AB, berättade att han hade sin mormor som förebild. Hon skötte en gård med 9 barn och kor och hästar. Hon jobbade nog hårdast av alla i familjen (maken jobbade i skogen).

Umeå energi jobbar konkret med jämställdhetsfrågorna och inte bara med policies. Genom blandade grupper får man bättre arbetsklimat, kreativitet och effektivitet.

Några exempel på hur de jobbar är:

  • Skolprojekt – representanter från företaget föreläser på högstadier och är då alltid ute en kille och en tjej.
  • Magasinet Wattson skickas ut på skolor och kombineras med webbplats, studiebesök etc. Satsningen riktar sig främst mot tjejer. De ser en risk för brist på kompetens och arbetskraft annars.
  • Företaget går systematiskt igenom löneskillnader och har en särskild ”kvinnopott” i löneförhandlingar.
  • De tänker på hur de marknadsför sig.
  • Företaget lägger sammanträden på dagisanpassad tid (8.30-16.00).
  • Föräldralediga får info om vad som händer även när de är lediga och lönerna ska inte halka efter. Företaget skickar ut kort till alla nyblivna pappor och uppmuntrar dem att ta ut föräldraledighet.
  • Jämställdhet är en stående punkt i ledningsgrupper
  • Alla chefer och medarbetare utbildas

Idag har Umeå energi 26 procent kvinnor anställda mot 15 procent kvinnor 2000.

Tro på er själva, tjejer!
Gunilla Harrysson Nellevad, Svensk Energi, berättade att energibranschen i Sverige har 13 procent kvinnliga VD:ar just nu. För tre år sedan var den siffran 2 procent. För mellancheferna är siffran 30 procent. Det har varit en låg rörlighet i branschen traditionellt sett men nu går många 40-talister i pension. Yngre krafter behövs men små pengar avsätts på det här området.

Energisektorn är ett brett arbetsområde så det finns användning för många olika kompetenser. Det saknas kvinnor med teknisk utbildning. Många tjejer tror att de inte har tillräckliga förkunskaper. Tjejer behöver tro mer på sig själva.

Är jämställdhet lönsam?
Åhörarna fick samtala i smågrupper kring frågan – är jämställdhet lönsam?
Alla var överens om att den är lönsam. Kommentar: Blandade grupper gör att man ”höjer sig” över det manliga flamset. Mångfald med tanke på ålder, etnicitet, funktionshinder är viktigt.

Genom jämställdhet kan man få en bredare kompetens och ökad förståelse för andras värderingar.

Det är också viktigt att få in män bland kvinnor. Förskolorna jobbar exempelvis mycket med frågorna men man måste fråga sig varför man ska ha in fler män. De ska inte komma in för att ta på sig mannens traditionella roll, som att stå i ”snickarboa”.

Kvinnornas ekonomiska makt ökar
Marie Trollvik, projektledare för Partnerskap för framgång, berättade och resonerade med deltagarna kring olika fenomen i företagsstrukturer och i jämställdhetsarbetet. Åhörarna fick höra att energiföretag med fler kvinnor i ledningsgrupper och styrelser är mer lönsamma, enligt en ny svensk studie.

Tolkningen kan dock variera. Kan det vara så att de företagen redan går så bra att de har råd att experimentera? Mer troligt är kanske att det beror på att de lönsamma företagen brukar ta kloka beslut, och att ha god kvinnlig representation i ledningen är just ett sådant klokt beslut.

Kvinnorna är viktiga när inköpsbeslut fattas i hushållen. För energibranschen borde det kanske vara intressant att reflektera kring hur man hittar och når kunderna? Kvinnor får också allt mer ekonomisk makt i samhället. Men marknadsföring är ett minfält om man försöker jobba med genus och/eller etnicitet.

Det är lätt att acceptera stereotyper, mycket svårare att kämpa emot dem. Det kan vara svårt för ensamma kvinnor i ledningar. De blir ofta stereotypiserade.

Manlig energileverans och kvinnlig hushållning?
Tomas Kåberger reflekterade kring om energileverans betraktas som manligt och energihushållning mer som kvinnligt? Finns det i så fall ett samband med att energiproduktion har högre status än energieffektivisering?

Kan det också vara så att kvinnor är mer för småskaliga energilösningar, självförsörjande etc och männen mer för det stora monumentala? Deltagarna var tveksamma till detta, det är svårt att prata till kvinnor som en enhetlig grupp. Ska man prata på ett annat sätt med kvinnor när det gäller energi? Diskussionen gav inget klart svar på detta. Man måste alltid anpassa sig till den grupp man möter.

I studier av unga och deras syn på energi i framtiden har man sett att killar förlitar sig på tekniken medan tjejer pratar mer livsstil. Vilka konsekvenser skulle det få för energibranschen om den blev mer könsneutral? Och hur hade energisystemet sett ut idag om fler kvinnor varit med för 30 år sedan?

Åsikterna gick isär bland deltagarna men det fanns funderingar kring om energisystemet hade varit mer flexibelt. Någon ansåg att föräldraledighet kunde leda till ökad känsla för hållbar utveckling.

Jämställd ledning kan kopplas till lönsamhet
Marie Trollvik berättade mer om hur balans i ledningen kan kopplas till lönsamhet. Själv hade hon jobbat med en metod för att främja kvinnliga ledare och där tre viktig punkter var:

  • Högsta ledningens engagemang är avgörande.
  • Öka beslutsfattarnas och rekryterarnas kunskaper om hur kön påverkar organisation och ledarskap.
  • Använd fler metoder samtidigt.

Hon berättade också om olika fenomen som glastak, glashissar och glasklippor. Alla olika fällor och hinder för kvinnor i karriären.

Den närmsta chefens roll är viktig eftersom denne är din bästa marknadsföraren i företaget. Så en sista uppmaning till åhörarna: Om chefen inte lyfter fram dej – byt jobb.

uiqt|wBqvnw5uqtrwH%vozmoqwv5{mqvnw5uqtrwH%vozmoqwv5{muiqt|wB%wmjjzmlis|qwv5%vozH%vozmoqwv5{m%wmjjzmlis|qwv5%vozH%vozmoqwv5{muiqt|wBqvnw5uqtrwH%vozmoqwv5{mqvnw5uqtrwH%vozmoqwv5{m