Hanna Göthberg

Avhandlingsområde: H85 Hörsel – En studie av en ny kohort 85-åringar

Bakgrund

Hanna Göthberg är legitimerad audionom och har i perioder sedan 2004 arbetat som lärare och har även visst kursansvar på audionomprogrammet, Göteborgs universitet. Hanna har arbetat som klinisk audionom på Hörselverksamheten Borås/Skene med hörselrehabilitering för vuxna men har haft sin huvudsakliga tjänstgöring som klinisk audionom på Hörselverksamheten Sahlgrenska, barn och ungdomsteam, under perioden 2004-2017. Hon är nyligen inskriven som doktorand på 50% vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/Enheten för Audiologi, Sahlgrenska Akademin.

Forskningsprojekt

Övergripande syfte med projektet är att undersöka perifer och central hörselfunktion hos 85-åringar samt att korrelera hörseldata och neuropsykiatriska data, speciellt data som rör kognitionen.

H70-undersökningen är en populationsbaserad studie av normgivande åldrande hos 70-åringar, som fokuserar på både medicinska och kognitiva mått. H70-undersökningen startade år 1971 då 973 70-åringar födda 1901/02 rekryterades. Dessa följdes sedan under 30 år. En ny kohort av 85-åringar kommer nu att undersökas som fokuserar på både medicinska och kognitiva mått. Kohorten representerar därmed gruppen ”äldre” äldre personer. Hörseln på denna kohort har studerats när deltagarna var 70 (endast en liten grupp) och 75 år gamla. De som har överlevt till 85 år kommer att inbjudas. Ca 500 personer planeras att delta. En del av dessa kommer att testas i hemmet av en hempatrull. Vi planerar att utföra specialmätningar på 150 deltagare som ger en allomfattande bild av hörselns funktion från mellanöra till de centrala hörselbanorna.

Delstudie 1

Syftet är att beskriva aktuellt hörselstatus hos 85-åringar. Studien är epidemiologisk, och prevalensen av hörselnedsättning kommer att beskrivas. En jämförelse med data från en tidigare kohort 85-åringar från H70 (studerad 1986-87) kommer att genomföras.  Har hörselhälsan hos äldre (män/kvinnor) förändrats med tiden? Har bullerpreventiva åtgärder i samhället haft någon effekt på hörseln? Är datoriserad screeningaudiometri en användbar metod för att bedöma förändringar i hörsel hälsa hos 85-åringar?

Delstudie 2

Syftet är att genomföra en longitudinell studie av en ålderskohort som tidigare testats vid 70 och 75 års ålder, och som nu testas vid 85 års ålder. En longitudinell studie ger en annorlunda, och delvis bättre information om åldrandeprocesser än en ålderskohortstudie (delstudie 1) genom att generationseffekter bortfaller. Betydelsen av bullerexposition och bullerprevention under den yrkesverksamma delen av livet kan med fördel studeras med longitudinell metodik, likaså genusperspektivet.

Delstudie 3

Syftet är att undersöka den centrala, liksom den perifera, hörselfunktionen hos 85-åringar och att undersöka om det finns korrelationer mellan auditiva och kognitiva och neuropsykiatriska funktioner. Vad är ett lämpligt testbatteri för att undersöka central auditiv funktion i denna grupp ”äldre” äldre personer? Hur vanligt är det med CAPD (Central Auditory Processing Disorder) utifrån det testbatteri som anses vara lämpligt? Finns det någon korrelation mellan hörseldata och kognitiva/neuropsykiatriska data? 

Delstudie 4

Syftet är att undersöka olika typer av hörselfunktioner (konduktiv-, kokleär-, retrokokleär och centrala hörselfunktioner) hos 85-åringar. Hur ser det audiologiska/otologiska sjukdomspanoramat ut hos 85-åringar? Med detta menas orsaker till hörselnedsättning som faller utanför entiteterna presbyacusis och bullerskador. Hur vanlig är diagnosen auditiv neuropati (PARAN, probable age-related auditory neuropathy) i denna grupp ”äldre” äldre? Går det att identifiera riskfaktorer för utveckling av PARAN? Hur känsliga är aktuella hörselmätningar för att upptäcka auditiv neuropati?

Klinisk nytta

Samspelet mellan olika fysiologiska aspekter på hörselsinnet (både perifer och central)  och kognition, demensutveckling och olika neuropsykologiska störningar är av fundamental betydelse för äldre människors kommunikationsförmåga och mentala hälsa, men kunskapsläget är trots detta mycket bristfälligt. Förhoppningen är att studien kommer att belysa området med ytterligare kunskap. ”Äldre” äldregruppen beräknas öka mycket kraftigt proportionellt i framtiden och omhändertagandet av dessa personer kommer att kräva stora och ökade samhällsresurser i framtiden. Hörselrehabilitering är ett mycket kostnadseffektivt sätt att underlätta kommunikationsförmågan hos individen. Studien kommer att tillföra information om hur ett diagnostiskt program skall utformas för att mäta både perifer och central hörsel i ”äldre” äldregruppen, vilket i sin tur är väsentligt vid val, dimensionering och utformning av hörselrehabiliterande åtgärder för ”äldre” äldre patienter, inkluderat patienter med försämrad central auditiv funktion som kräver specifika rehabiliteringsinsatser


Handledare 
André Sadeghi, med dr, Ulf Rosenhall, prof emeritus, enheten för audiologi, Göteborgs universitet samt Ingmar Skoog, prof, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet

Kontakt

Hanna Göthberg
E-postadress

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:24