Anteckningar 171128

Habiliteringens brukarråd

Närvarande:

Ulla Adolfsson Autism- och Aspergerföreningen, Distrikt Göteborg
Gunilla Wallengren DHR Region Västra Götaland
Gun-Britt Hall Autism- och Aspergerföreningen VG Söder
Margareta Elmberg FUB Göteborg
Athanassios Ziampas FUB Alingsås-Herrljunga-Vårgårda
Gunilla Lundgren Attention Hisingen-Kungälv
May-Louise Överås FUB Västra Götaland
Anita Larsson Attention Uddevalla med omnejd
Mona Andersson RBU Skaraborg – video
Gunnel Bäckström Autism- och Aspergerföreningen Skaraborg - video
Annika Sundqvist verksamhetschef Habiliteringen
Lillemor Flodin habiliteringschef Habiliteringen Hisingen, barn och ungdom
Christina Davidsson habiliteringschef Habiliteringen Skövde, vuxen – video

Från föregående möte

Justering i förra protokollet där det blev ett syftningsfel. Sista stycket ändrat enligt nedan: ”Ulla berättar att hon tidigare varit med i habiliteringens föräldragrupper men sedan deltagandet upphört så får föreningen inte längre föräldrar till små barn som nya medlemmar. ”

Habiliteringens externa hemsida

Annika Sundqvist visar vägen till Brukarrådet på habiliteringens externa hemsida.

Vårdöverenskommelsen

Annika Sundqvist visar var vårdöverenskommelsen (VÖK) finns på externa hemsidan. Överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnderna, där man kan läsa om sitt eget område, särskilt kan man läsa under punkt 3 om förändrade förutsättningar. Alla överenskommelser är nu påskrivna och klara. Annika visar precisering av uppdrag, habiliteringens åtagande, se bilaga i VÖK. ICD10 kommer att bytas till ICD11 som hänger ihop med DSM5. Detta kommer att innebära ett nytt språkbruk, oklart när det blir.

Habiliteringen har problem med att det ibland saknas ICD10-diagnos i remisser från remittenter, där diagnosen endast är uttryckt i text. Dessa remisser tas inte emot utan skickas tillbaka med förklaring. Egenremisser utan underlag antas inte heller men där är habiliteringen mer behjälplig i begäran av komplettering där man mer aktivt kan hjälpa till på olika sätt att söka underlag/hämta in underlag/diagnos. På vissa äldre patien-ter med LSS-beslut, särskola, tidigare kontakt med habiliteringen utan diagnoskod och annat i anamnes som talar för målgrupp kan remissgruppen få hjälp av läkare/psykolog att sätta diagnos så att man kan anta remissen. I nå-got enstaka fall har man tagit emot där läkare sedan har lagt in diagnos men då har det ändå framgått målgrupp ex CP, autism, utvecklingsstörning.

Regler för överremittering till habiliteringen om de avslår remissen så det primärvården som är ansvarig. De allra flesta remisser tas dock emot.

Fråga: Ett fall som inte tas emot där patienten hamnar mellan stolarna och ingen vill ta emot.

Om det skrivs en remiss till habiliteringen så har inremitterande instans fortsatt ansvar för patienten ända tills de fått besked om att nästa instans tar vid. Vårdgivarna måste komma överens så att patienten tas om hand på rätt ställe. Vid problem kan man kontakta Patientnämnden som kan hjälpa till att se till att överenskommelser blir gjorda.

Fråga: Misstänkt CP-skada på litet barn, måste diagnosen vara ställd före remiss till habiliteringen?

Ja, enligt habiliteringens uppdrag ska diagnos vara ställd innan remiss. Annika S informerar om s k Essence-team där habiliteringen kan konsulteras av BVC eller barnmottagning för att hjälpa till att ställa diagnos.

Annika S visar bilaga 3 i VÖK; Nytt i år är avsatta pengar för Ågrenska, alla som blir erbjuden en familjevecka får också gå på den – inget tak vad gäller antal familjer från VGR per år.

Fråga: Vad gör habiliteringen för att bli en attraktiv arbetsplats?

Annika Sundqvist svarar att man intervjuar alla som slutar och orsaker som kommit fram är att en hel del slutar pga lönen, både kommun och primärvård ger högre lön. En hel del slutar pga pension, pendlingsavstånd, vill vidareut-veckla sig eller för att arbetet är psykiskt belastande. Habiliteringen har erbjudit mycket utbildningar vilket också kan ha bidragit till att man går vidare alternativt kanske stannar – svårt att säga. Man ska nu försöka satsa på ut-bildning för medarbetare som man tror kommer att stanna. Habiliteringen har många metoder och krav och har också fått ökat patientinflöde, vilket kan göra det svårt att vara en attraktiv arbetsplats. Det är svårt att rekrytera framförallt i ytterområdena men även i Göteborg. Däremot har intervjuerna visat att det är många som kan tänka sig att komma tillbaka. Man beviljar tjänstledigheter så mycket som möjligt för att få prova annat arbete i annan verksamhet i VGR.

Fråga: Vad får personalen för utbildning om våld i nära relationer? Använder man ”Bildsamt” för att samtala om våld?

(Bildsamt är ett material med bilder som stöd i samtal om våld som tagits fram i ett projekt av bl a DART.) Personalen har informationsmaterial för att ställa frågor och vet vart man ska hänvisa vidare. På en del mottag-ningar har man personal som har mer kunskap.

Fråga: Vad gör man vid misstanke om våld bland vuxna i boende, när det inte gäller nära relationer?

Annika S svarar att man inte kan anmäla som när det gäller barn, men man kan t ex introducera kontakt med ”Ut-väg”. Om det redan i remissen beskrivs problematik försöker man fånga upp det direkt.

Budget

Annika Sundqvist visar ”Sammanställning ek besked”. I det stora hela inga större neddragningar;
- Indexuppräkning är 2 % för alla nämnder. Detta ser bra ut men äts helt upp av löneökningar som beräknas till 2 %. En ökad kostnad i år är också att de sociala avgifterna ökar med 1,7 % vilket gör att förvaltningen går back.
- Den summa pengar som skulle föras över från habiliteringen till BUP är ännu inte beslutad av hälso- och sjuk-vårdsstyrelsen. Sverker Andersson och Sven Ernstsson på Regionkansliet ska utreda detta. Anledning till att pengarna inte räcker till oavsett om ansvaret ligger på BUP eller HAB är att antalet barn i målgruppen ökar dras-tiskt.

Fråga: Går det att ta del av siffror på detta större inflöde när det gäller barn?

Det är en ökning med c:a 150 små barn med autism på 3 år, vilket motsvarar 600-700 äldre barn om man räknar vad det kräver i resurser. Fullständiga siffror kommer i årsredovisningen och kan redovisas på Brukarrådet i feb-ruari. Ev kan siffrorna för 2017 skickas ut inför mötet i februari.
- Habiliteringen har fått en besparing på 750 t kr i Norr. Den beräknas täckas av de vakanser som finns i området.

Fortsatt förändring

Ett organisatoriskt förändringsarbete pågår i Habilitering & Hälsa. Annika Sundqvist visar delar av den presentation som visas för medarbetarna. Fortsatt Förändring (FF) innebär en hel del arbete. En genomlysning av verksamheten har gjorts som bl a har visat att både verksamhetschefer och enhetschefer har för stort kontrollspann.
Förvaltningschefen har startat upp fyra fokusområden:

  • Skapa fler verksamhetsområden: Beslutat att habiliteringen ska delas i barn och vuxen samt att HST delas i Hörsel och Syn-Tolk. Tre verksamhetschefstjänster har utannonserats, dels för de två nya områdena, dels för att ersätt Annika Sundqvist på sikt.
  • Utveckla styrning som tydliggör förvaltningens uppdrag och mål.
  • Utveckla administrationen för att avlasta chefer och medarbetare.
  • Säkrare IT-system, se över och säkra kvalitén i IT-stödet.

Allt kommer inte delas upp mellan barn- och vuxenhabiliteringen, som exempel kommer Brukarrådet sannolikt vara gemensamt.
Till nästa Brukarråd kommer Annika Sundqvist att ha mer information. Information kommer också att läggas ut på den externa hemsidan.

Fråga: Är slutanvändarna tillfrågade och involverade i förändringsarbetet?

Det finns både behandlare och första linjens chefer med i arbetsgrupperna.

Fortsatt arbete med de olika RMR:en

Vuxna med medfödd funktionsnedsättning
Inger Almark från hälso- och sjukvårdskansliet har nu tillsatts som ansvarig för projektet som därmed kan starta. Habiliteringens ansvarig är habiliteringschef Marie Nordström från vuxenhabiliteringen Göteborg. Man har fortfa-rande inte fått någon från primär- eller länssjukvård att samarbeta med.

Annika S informerar om behovet av utökade resurser av dietist, läkare och sjuksköterska, vilket är som minst en ökning av 1,4 dietist, 1,6 läkare och 2,0 sjuksköterska.

Fråga: Kommer habiliteringen bli ”spindel i nätet” i form av samordnande sjuksköterska?

Christina Davidsson svarar att primärvården får de årliga kontrollerna men om någon ”faller mellan stolarna” när det gäller medicinska frågor kan habiliteringens sjuksköterskor få ett större ansvar att samordna.

Fråga: Måste man söka för att få primärvårdens insatser om det saknas samordning och man behöver hjälp av en ”spindel i nätet”.

Annika S svarar att ja, då ska man nog söka den insatsen.

Fråga: Vilken sjuksköterskekompetens pratar man om att utöka?

Man resonerar att man i första hand ska ha distriktssköterskekompetens, alternativt LSS-sjuksköterska. Även erfa-renhet av psykiatri är meriterade. När kan man gå ut till medlemmar och tala om att möjligheten att söka detta finns? Man räknar med att ganska snart få tillsätta tjänsterna men det är olika per område. Annika S återkommer med mer information på nästa Brukarråd.

RMR ansvarsfördelning och samverkan mellan barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomshabilitering
I Göteborg är man på gång, 120-130 barn som endast har kontakt med läkare och sjuksköterska ska föras över till BUP med start efter årsskiftet.

Ny benämning av diagnosen psykisk utvecklingsstörning?
Man talar ofta om kognitiva nedsättningar, begåvningsnedsättning etc. I habiliteringens broschyr står det nu ut-vecklingsstörning men de som tillhör habiliteringens målgrupp kallas psykisk utvecklingsstörning enligt kodsyste-met. Ytterligare en benämning finns i DSM5 där det heter begåvningsnedsättning.

Annika Sundqvist frågar vilken benämning brukarorganisationerna vill ha?

Svar: De närvarande är överens om utvecklingsstörning, men förtydliga i texten vad det innebär. Klippan (FUB:s underorganisation) vill också att man använder benämningen utvecklingsstörning. Det står även utvecklingsstörning i LSS-lagen.

Länk till Internetmedicin.se, söksida för ICD10-diagnoser med benämning: Internetmedicin - söksida

Övriga frågor

Böcker om konduktiv pedagogik
Mona Andersson informerar om att Lars Mullback medverkade på bokmässan med nya böcker, ”CP-upproret” i tre delar, där han har gjort djupanalyser konduktiv pedagogik kontra habilitering.

Bristen på lyftanordningar på VC
Gunilla Wallengren tar upp oro angående bristen på lyftanordningar på vårdcentraler för patienter med multi-funktionshinder, detta gäller delvis även habiliteringen. Annika Sundqvist förmedlar detta vidare till RMR vuxen via Marie Nordström.

Manifestation för LSS
Ulla Adolfsson informerar om en manifestation för att rädda LSS och assistansen, som äger rum söndag den 3/12 på flera orter. I Göteborg är det FUB, RBU och Unga rörelsehindrade som är arrangörer.

Nästa möte

Tisdag 13/2 2018, kl 17.00 – 19.00, rum 307, Ekelundsgatan 8, Göteborg.

Senast uppdaterad: 2017-12-28 16:00