Anteckningar från brukarråd den 14 februari 2017

NÄRVARANDE: 
Berit Jildenhed, FSDB Väst   
Bert L Brännström, FSDB Väst   
Kai Mäkiperä, DHB Västra   
Agne Fröjdh, HRF   
Eivor Johansson, HRF   
Mimmi Claesson, HRF   
Pia Österberg, HRF   
Cecilia Solberg, Neuroförbundet
Mattias Johansson, verksamhetschef  
Ulrika Karlsson, enhetschef BAS
Mikael Forslund, förvaltningschef (punkt 1)   
Britt Axelsson, assistent/sekreterare

1. Mikael Forslund lämnar uppdraget vidare till brukarrådets representanter angående att önska tolk. Dialog har förts främst med VGDL angående att önska tolk.

Det har varit ett möte med representanter från SDR, HRF, FSDB, VGDL med flera.  Där förs en dialog om när man ska kunna önska tolk och till vilka tolkuppdrag. Bland annat är ett stort behov av att önska tolk till förlossning och eventuellt till andra viktiga händelser i livet. Det går inte att önska tolk till alla tolkuppdrag för då skulle tolkbristen bli mycket stor.

Mikael undrar om vi är nöjda med prioriteringsordningen, ska vi ändra eller justera något?

Vi behöver utveckla tolkning på distans. Skåne och Örebro tittar redan på detta. Det innebär att vi kommer hushålla med tolkresurser. Brukarorganisationerna är mycket positiva till distanstolkning.

FSDB: Vi har haft skrivtolkning på distans.
Mikael: Detta måste utvecklas mer.

HRF: Vi har alltid haft möjlighet att kunna önska tolk, det bästa är ju att namnge 3-4 tolkar. Vi måste acceptera att inte alltid få de tolkar som man önskat.
Mikael: Att önska tolk ska man alltid kunna göra. Bra om man beställer tolk i god tid, då kan det vara lättare att få den tolk man önskat till speciella tillfällen såsom förlossning.
Neuroförbundet: Bra att kunna önska tolk. Till vissa tolkuppdrag som är mer privata är det bra om det blir samma tolk.

FSDB: Skulle man kunna få tolk på distans vid t ex 5 minuters uppdrag?
Mikael: Det ingår i Post- och telestyrelsens tjänst att förmedla sådana tolkuppdrag.

Neuroförbundet: Våra medlemmar använder tolkar från Taltjänst. Att få distanstolkning även på kvällar och helger skulle vara bra.
Mattias: Denna fråga får vi ta med oss.

Mikael har i samarbete med Tolkverksamheterna i Sverige skickat en skrivelse till Socialdepartementet. Skrivelsen handlar bland annat om tolklagen, att titta över lokaliseringsprincipen som inte går att ta helt bort. En tolkmyndighet. Vad som är Post- och telestyrelsens respektive landstingens ansvar. De statliga bidragen måste ökas om vi ska ha samma prioriteringsordning i Sverige.

Mikael skickar med brukarorganisationernas representanter tre frågor. Dessa frågor kommer brukarorganisationerna med Tolkverksamheten diskutera fram bra lösningar på. De tre frågorna är:

  1. Önska tolk.
  2. Prioriteringsordningen.
  3. Ny teknik, distanstolkning.

Mikael Forslund tackade för sig. Vi fortsatte mötet med en presentationsrunda.

2. Föregående minnesanteckningar

Mattias gick igenom minnesanteckningarna från mötet den 13 oktober 2016. Ingen hade något att erinra.

3. Fortsatt arbete med Tolkkvalitét

Ulrika gick igenom Tolkverksamhetens uppbyggnad med ett flödesschema, bifogas anteckningarna.

Några frågor uppkom som t ex måste man ha bildtelefon för att ringa via Skype?
Svar: Det finns text- och bildtelefonteam i Göteborg och Vänersborg som är kunniga i denna fråga.

Vad gäller Taltjänst brukare behöver de ibland förmöte med tolken för att hitta en bra kommunikationstolkning och gå igenom dagordning till möten.

HRF: Skrivtolkning underlättar för vuxendöva i vissa sammanhang i stället för tss eller slinga.

Vilka tolkuppdrag faktureras?
Svar: Tolkverksamheten är ansvarig för vardagstolkning. Myndigheter och de som får stadsbidrag faktureras. Arbetslivstolkning är Arbetsförmedlingens ansvar.

HRF: Från våra möten har vi alltid skickat in namnlistor. De senaste mötena har tolkarna själva haft med sig listor och frågat vilka som vill bli tolkanvändare och skrivit upp dessa.
Svar: Vi prövar detta sätt för att inte få med personer från mötet som inte vill bli tolkanvändare. Vi har inte gjort någon utvärdering på detta än.

HRF: När man gör en web-beställning går det inte att gå tillbaka och komplettera.
Svar: Komplettering får man göra via kontakt med Tolkverksamheten. Man måste ha E-legitimation för att lägga en tolkbeställning i T9K-web.

4. Information från Tolkverksamheten

  • Vi har teckenspråkstolkar som har specialiserats på att tolka regionförmäktige-möten.
  • Ulrika Karlsson har sedan hösten 2016 varit enhetschef på BAS. Linda Malmberg som tidigare var enhetschef i tolkområde Söder har börjat som chef på Hörselverksamheten i Borås. Lindas efterträdare i tolkområde Söder är Liselotte Udén som börjar sin cheftjänst den 15 februari.
  • All personal i Tolkverksamheten hade den 27 januari en gemensamhetsdag med förbättringsarbete. Denna dag stängdes Tolkverksamheten.
  • Årsredovisning 2016, Hörsel Syn Tolk, är nu klar. Årsredovisningen bifogas med anteckningarna, den finns även på hemsidan.
  • Tolkverksamheten har bedrivit ett internarbete som har miljödiplomatiserats. Detta har blivit en mall för andra verksamheter i förvaltningen.
  • Tolkverksamheten saknar skrivtolkar.
  • Vad gäller informatörstjänsten har denna tjänst inte glömts bort. Arbete med att se över tjänsten som informatör ska påbörjas under 2017.
  • Mattias gick igenom Tolkverksamhetens statistik. Vi har klarat vårt åtagande med marginal.
Tolktjänst 2016  2015
Beställda uppdrag 16.151  16.891
Utförda uppdrag 12.233 12.916
Utförda uppdrag i %  94,6% 95,3%
Taltjänst 2016 2015
Beställda uppdrag  943  965
Utförda uppdrag 848  875

Utförligare statistik bifogas anteckningarna.

FSDB: Behöver Tolkverksamheten anställa fler tolkar?
Svar: Vi vill ha fler egna tolkar och köpa mindre.

Under 2016 gick Tolkverksamheten med +-0 resultat.

Vid utlandstolkning prövas detta om det är vardagstolkning eller inte. Därefter fattar verksamhetschefen beslut om tolkningen ska utföras.

FSDB: Dövblinda personer kräver ibland flera tolkar i vissa sammanhang. Påverkar detta övriga tolkanvändare?
Svar: Detta ska inte påverka övriga tolkanvändare.

Det är svårt för Tolkverksamheten att rekrytera skrivtolkar. Det kan vara lättare att utbilda redan färdiga teckenspråkstolkar till trippeltolkar med skrivtolkkompetens. Tolkverksamheten ska försöka få till en utbildning.

Skrivtolkutbildning finns bara på en plats i Sverige. Utbildning för teckenspråkstolkar finns på fler platser.

5. Övriga frågor FSDB: Hur går det med dövtolk? Verkar vara okunskap kring detta.
Svar: Vi har inte fått in många beställning om att önska dövtolk. Det finns bara en person som är utbildad i regionen.

Nästa möte är den 23 maj i Göteborg.

 

Senast uppdaterad: 2017-11-14 09:26