Samverkan för regional serviceutveckling: Hållbara platser - vad gjordes på platserna?

Tio platser medverkade i satsningen Samverkan för regional serviceutveckling - Hållbara platser, som genomfördes 2016–2019. Här hittar du korta sammanfattningar över platsernas resultat och målbilder för arbetet som de såg ut vid projektets slut.

Kartbild över Västra Götaland. Rosa prickar markerar kommunerna Strömstad, Dals-Ed, Bengtsfors, Åmål, Gullspång, Essunga, Öckerö, Mölndal och Tranemo.

Ed – Dals Eds kommun

Föreningen eDIT drev i samverkan med Dals Eds kommun ett utvecklingsarbete för att stärka service och näringsutvecklingen i både centralorten och övriga kommunen.

Se sammanfattningen av Eds process här. 

Fengersfors - Åmåls kommun

Fengersfors gamla pappersbruk i Åmåls kommun är en viktig arena för kulturella och kreativa aktörer i Dalsland och dessutom ett av Dalslands viktigaste besöksmål. I projektet arbetade man med att samordna utvecklingen av Bruket med övriga samhällets behov av service.

Se sammanfattningen av Fengersfors process här. 

Se en film om processen i Fengersfors här. 

Fyra platser i Essunga kommun

Essunga är en av Västra Götalands minsta kommuner. Servicen är koncentrerad till centralorten Essunga. I förstudien arbetade man med fem lokala utvecklingsgrupper från olika delar av kommunen för att tillsammans ta fram en plan för att stärka hela kommunen.

Platserna var Essunga kyrkby och stationssamhälle, Fåglum, Jonslund och  Nossebro-Bäreberg.

Se sammanfattningen av processen här. 

Kållered - Mölndals kommun

Kållered ligger söder om de centrala delarna i Mölndal. Här bor drygt 8 000 invånare. Järnvägen och motorvägen delar orten i två delar, centrumområdet på östra sidan och Kållered köpstad med den stora aktören IKEA på västra sidan. Centrumområdet har varit i stort behov av revitalisering.

Se sammanfattningen av Kållereds process här. 

Källö-Knippla – Öckerö kommun

Källö-Knippla är en av tio bebodda öar i Öckerö kommun. Trots närheten till storstaden har man utmaningar med att behålla service och invånare. Här arbetade man med samverkan för att stärka butiken, hamnen och den offentliga miljön i samverkan mellan kommun och föreningsliv.

Se sammanfattningen av Källö-Knipplas process här. 

Se en film om platsutvecklingsprocessen på Källö-Knippla här. 

Limmared – Tranemo kommun

Limmared i Tranemo kommun är känt för sitt glasbruk, den fantastiska mötesplatsen Glasets Hus och den stora mängden antikaffärer som lockar besökare till orten. I förstudien fokuserade man på hur dessa styrkor tillsammans kunde stärka hela Limmared. Arbetet kopplades till kommunens pågående arbete med en fördjupad översiktsplan.

Se sammanfattningen av Limmareds process här. 

Välkommen att se en kort film om platsutvecklingsarbetet runt Glasets hus och den intilliggande Glasparken i Limmared. 

Långbron – Bengtsfors kommun

I Dals Långed drev Bengtsfors kommun en utvecklingsprocess för att utveckla området Långbron till ett nav i besöksnäringen och en hub för nya företagare som går ut från Stenebyskolan.

Se sammanfattningen av Långbrons process här. 

Rossö - Strömstad kommun

Hamnen i Rossö är en av portarna till Kosterhavets Nationalpark. Här finns också en dagligvarubutik som är beroende av sommarmånaderna för att kunna ha öppet året runt. I förstudien arbetade man med hur man kan utveckla platsen för både boende och besökare för att kunna bibehålla den viktiga servicen.

För den här processen finns dessvärre ingen sammanställning tillgänglig. 

Södra Råda - Gullspångs kommun

I Södra Råda i Gullspångs kommun låg fokus på utvecklad besöksnäring kring den nedbrunna 1300-tals kyrkan och en vision om ett nationellt och internationellt kunskapskluster på platsen. Kommun och lokala aktörer samordnade sig kring en målbild för hur besöksmålet ska hjälpa till att stärka bygden.

Se sammanfattningen av Södra Rådas process här. 

Uddebo - Tranemo kommun

Den före detta bruksorten Uddebo i Tranemo kommun har vänt en negativ spiral med hjälp av familjer som delar en vision om cirkulär ekonomi, och kreativitet. Uddebo är med i nätverket Aktiva byar och lyfts ofta fram som ett gott exempel på landsbygdsutveckling. I projektet arbetade man med hur man ska organisera sig för att driva gemensamma utvecklingsfrågor som kräver kontakt med kommun, region och stat.

Se sammanfattningen av Uddebos process här.