Insatsområden

För att förebygga vårdskador är det viktigt att göra insatser inom de områden där vårdskador eller risk för vårdskador är vanligast förekommande. Det är sällan en enskild insats utan ett paket av åtgärder som behöver vidtas och inom flera områden finns åtgärdspaket framtagna på nationell nivå av Sveriges Kommuner och Landsting. Prioriterade insatsområden är såväl de vanligaste vårdskadetyperna som andra identifierade riskområden.

Antibiotika används inom alla verksamheter och är en fundamental byggsten i dagens högteknologiska vård. Tilltagande antibiotikaresistens utgör ett hot mot vår hälsa och påverkar alla invånare. Antibiotikaanvändning accelererar denna resistensutveckling. För minskat icke-rationellt antibiotikabruk krävs långsiktiga åtgärder inom all vård och som innefattar alla personalkategorier. För detta krävs kunskap om aktuellt resistensläge och förskrivningsmönster, uppdaterade behandlingsriktlinjer och utvärdering av följsamheten till dessa avseende såväl under- som överförskrivning av antibiotika. Detta är byggstenarna i ”Stramas 10-punkts program” och i det arbete som bedrivs av regionens Stramagrupper.  

Strama står för ”Samverkan mot antibiotikaresistens”. Regionala Strama, vid avdelningen för patientsäkerhet, har det övergripande och samordnande uppdraget för stramaarbetet i regionen och huvudansvar för att bistå primärvården och dess kontaktläkare i stramaarbetet. På våra större sjukhus finns ansvariga sjukhusstramagrupper/personer med motsvarande ansvar och uppdrag att bistå stramaansvariga kontaktläkare/verktygsläkare inom varje verksamhet. 

Läs mer om Strama Västra Götaland

Läs mer om antibiotikaresistens i riktlinjer för patientsäkerhet 

Läs mer om antibiotika på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida

Västra Götalandsregionen ska under 2017 stödja forskning inom patientsäkerhetsområdet som bedrivs inom regionen.

Avdelning patientsäkerhet inom koncernstab hälso- och sjukvård ansvarar för att 

• informera förvaltningarna om medel som finns tillgängliga för
patientsäkerhetsforskning och om aktuella ansökningsperioder
• årligen sammanställa och till förvaltningarna återföra information om den
patientsäkerhetsforskning som bedrivits på basen av de särskilda medlen
• stödja och medverka till forskningsresultaten sprids.

Avdelning patientsäkerhet inom koncernstab hälso- och sjukvård har i uppdrag att öka kunskapen och medvetenheten kring patientsäkerhetsfrågor för att uppnå hög säkerhet i hälso- och sjukvården samt att orientera sig om teorier och metoder för detta.

Ett av uppdragen är att anordna utbildningar i patientsäkerhet för befattningshavare på hög strategisk nivå
i förvaltningarnas patientsäkerhetsarbete, samt utbilda utbildare. 

Läs mer om forskning och utbildning i Västra Götalandsregionens riktlinjer för patientsäkerhet. 

 

Antalet läkemedelsrelaterade skador ska minska i Västra Götalandsregionen genom väl underbyggda läkemedelsrekommendationer, säker läkemededelshantering och säkra IT-stöd. Patientdelaktighet och säkerställande av att patient som skrivs ut från sjukhus erhåller skriftlig läkemedelsberättelse och läkemedelslista vid utskrivning är centralt. Patienter över 75 år med fler än fem läkemedel ska erbjudas läkemedelsgenomgång.

På sjukhusen ökas antalet farmaceutiska tjänster i vården, slutenvårdsdos införs och kunskapsstöden ePed för läkemedelsbehandling till barn och Cytobase för cytostatikabehandling implementeras.

De regionala medicinska riktlinjerna för läkemedel vidareutvecklas och Lex Maria-ärenden avseende läkemedelsavvikelser analyseras jämte att förebyggande åtgärder tas fram och införs.

Läs mer om läkemedelsrelaterade skador i riktlinjer för patientsäkerhet

Läs mer om Sveriges Kommuner och Landstings åtgärdspaket för att minska vårdskador uppkomna av läkemedelshantering

Strålsäkerhet för patienter innebär att minimera risken för att vävnads- eller organskador uppkommer efter överexponering vid undersökningar eller behandlingar. Tillräckliga säkerhetsbarriärer i verksamhetsprocessen behöver finnas och tillämpas före och under undersökningar och behandlingar. Förutom direkta skador ska också cancerrisken hanteras, där enskilda patienter eller hela patientgrupper kan utsättas för onödigt höga risker. Denna risk hanteras genom att begränsa överanvändning av strålning.

Allmänt gäller att all medicinsk bestrålning skall vara berättigad för den enskilde patienten. Med detta menas att nyttan med den diagnostiska informationen skall vara större än de strålningsrisker som bestrålningen förväntas medföra. Dessutom skall undersökningsmetoden vara optimerad vilket innebär att alla stråldoser till patienter och personal skall hållas så låga som det rimligen är möjligt utifrån givna ekonomiska och samhälleliga förutsättningar utan att äventyra den diagnostiska informationen eller behandlingsresultatet. En strålsäker verksamhet karakteriseras av att rätt exponering ges vid rätt tidpunkt och att omotiverad eller oavsiktlig exponering av patienter förhindras. Alla patienter oberoende av vårdgivare ska ha samma säkerhet

Läs mer om strålsäkerhet i riktlinjer för patientsäkerhet

Läs mer om strålsäkerhet inom Västra Götalandsregionen 

Trycksår

Ett trycksår är en lokal skada i hud eller underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, och är ett resultat av tryck eller tryck i kombination med skjuv. En tryckskada utvecklas lätt till trycksår och patienter kan utveckla trycksår under sjukhusvistelse. Alla yrkeskategorier i vården behöver ha kunskap om att snabbt identifiera de patienter som är i riskzonen för att utveckla trycksår. Det är dessutom viktigt att använda effektiva omvårdnadsåtgärder och att de förebyggande åtgärderna fortsätter i hela vårdkedjan så länge risken för trycksår finns kvar. Att minska förekomsten av trycksår är ett regiongemensamt mål.

Läs mer om trycksår, fall och undernäring i Västra Götalandsregionens riktlinjer för patientsäkerhet

Läs den senaste rapporten från Västra Götalandsregionen om vårdskador orsakade av trycksår

Läs mer om trycksår på Sveriges kommuner och landsting 

Fallskador

Fall och de skador som fallhändelsen resulterar i är ett samhällsproblem eftersom många människor drabbas. Fallskador leder också till allvarliga konsekvenser för den enskilde såsom frakturer och blödningar och i värsta fall till dödsfall. Fallskador i samband med vård och behandling ger också samma allvarliga konsekvenser för patienten och leder dessutom till förlängda vårdtider. Det fallförbyggande arbetet involverar många medarbetare både i den direkta vården men också de som arbetar med att påverka patientens närmiljö, rutiner och vårdprocesser. Vårdgivare inom olika vårdnivåer behöver många gånger samarbeta för att åstadkomma en systematisk och effektiv fallprevention. Att minska vårdskadorna orsakade av fall är ett regiongemensamt mål.

Läs mer om fallskador i Västra Götalandsregionens riktlinjer för patientsäkerhet

Läs mer om fallpreventation inom Västra Götalandsregionen sjukhus

Bildspel om fallprevention inom Västra Götalandsregionens sjukhus

Läs mer om fallskador på Sveriges Kommuner och Landsting

Undernäring

Sjukdomsrelaterad undernäring har länge uppmärksammats som ett stort hälsoproblem och det pågår arbete med att utveckla rutiner för att förbättra nutritionsvården. Trots detta är undernäring vanligt i samband med sjukdom. Konsekvenserna är minskad livskvalitet, försämrad funktionsförmåga och ökad risk för annan sjuklighet och död.

Inom vården görs åtgärder för att förebygga och behandla undernäring. Vissa åtgärder är individuella och syftar till att snabbt identifiera patienter med hög risk att utveckla undernäring, att utreda deras problem för att därefter kunna sätta in lämpliga åtgärder. Andra åtgärder är mer generella och bör ingå som en del av ett systematiskt förbättringsarbete. Risken för undernäring minskas om åtgärderna tillämpas konsekvent. Undernäring är ett av flera regionala insatsområden. 

Läs mer om undernäring i Västra Götalandsregionens riktlinjer för patientsäkerhet

Läs mer om undernäring på Sveriges Kommuner och Landsting 

Vårdrelaterade infektioner , VRI, drabbar knappt var tionde patient som sjukhusvårdas i Sverige. Undvikbara VRI som utgör ungefär en tredjedel är den enskilt vanligaste vårdskadan, därför är systematiskt och uthålligt arbete med att förebygga VRI angeläget. Sådant arbete förutsätter tillförlitliga data om hur vanliga de är och vilka typer som är vanligast i olika verksamheter, dvs systematisk och kontinuerlig infektionsregistrering. Genom IT-stödet Infektionsverktyget, IV, som används på alla regionens sjukhus har vi nu tillgång till de data vi behöver för analys och uppföljning av förebyggande insatser.

Avdelning patientsäkerhet vid koncernkontoret stödjer verksamheternas arbete mot VRI genom:

  • Framtagning och distribution av enhetliga rapporter om VRI-förekomst från IV
  • Att tillhandahålla förslag på standardrapporter och utbilda i rapportframtagning
  • Utbildningsstöd till läkare som registrerar i IV med syfte att öka datakvalitet
  • Dataanalys och felsökning

 

Läs mer om vårdrelaterade infektioner och smittspridning i riktlinjer för patientsäkerhet

Läs mer om vårdrelaterade infektioner på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida

Läs mer om Infektionsverktyget

För att kunna ge patienten som behöver läggas in god vård måste det finnas tillräckligt med resurser: personal, utrustning och lokaler. Om någon resurs saknas uppkommer överbeläggning, där personalbrist idag utgör den huvudsakliga orsaken.

Överbeläggningar över en längre tid medför att vårdskador, d.v.s undvikbara skador på patienterna, ökar. Överbeläggningar medför också en ökad belastning på personalen som blir mindre uppmärksam på risksituationer i vården och mindre benägna att rapportera sina iakttagelser när något inte står rätt till.

Målet i Västra Götalandsregionen är en medelbeläggningsgraden på högst 90 %. Överbeläggningar utgör ett särskilt insatsområde med syfte att identifiera och genomföra förändringar som bidrar till att målet uppnås, och därmed att risken för vårdskador minskar. Exempel på åtgärder är att minska behovet av sjukhusvård för patienten, effektivisera vården så att patienten inte ska behöva ligga inne längre än behövligt, och förbättra samarbetet med primärvården, den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten, så att patientens behov av fortsatt vård och omsorg efter utskrivning från sjukhuset kan tillgodoses när. Andra exempel berör personalsammansättningen, kompetensutveckling, nyrekrytering och förbättring av arbetsmiljön. Beläggningsgraden, antal överbeläggningar, antalet disponibla vårdplatser, och benägenheten att rapportera oönskade händelser mäts kontinuerligt för att kunna följa utvecklingen och resultatet av insatserna.

Läs mer om överbeläggningar i riktlinjer för patientsäkerhet

Läs mer om överbeläggningar på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida

Överbeläggningar och rapporterade skador i VGR 2012-2015

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:29