Frågor och svar om patientlagen

Tillgänglighet

Kan vi hänvisa patienterna till att själva söka annan vårdgivare om vi har långa köer?Nej det är varje sjukhus skyldighet att se till att patienten får vård inom garantitiden. Sjukhuset ska aktivt hjälpa patienten till vård hos annan vårdgivare om de inte kan ge patienten vård inom vårdgarantins tidsgränser. Det ska inte medföra några extra kostnader för patienten. Sjukhuset får inte lägga över ansvaret på patienten genom att hänvisa till valfriheten. Valfriheten är till för patienter som själva vill kunna göra ett aktivt val av vårdgivare.  

Listning

Kan patienten lista sig på en vårdcentral i ett annat landsting? Alla invånare som är folkbokförda i Sverige kan lista sig på en vårdcentral i Västra Götaland. Vårdcentraler i Västra Götaland får inte heller neka en patient från ett annat landsting besök eller behandling även om de inte är listade.

Kan en person välja att lista sig vid flera olika vårdcentraler beroende på behandling? Kan man till exempel vara listad hos en vårdcentral för sin diabetes och hos en annan vårdcentral för psykologsamtal? Nej, man kan bara vara listad på en vårdcentral i taget. Däremot kan man söka vård på vilken vårdcentral som helst men då får man oftast betala en högre patientavgift.

Hur ofta får en person lista om sig? Hur många gånger som helst. Det finns ingen gräns.

Vem har ansvar för hemsjukvården för patienter som är listade i andra landsting än hemlandstinget? I det fall en utomlänspatient, som är listad hos en vårdgivare inom VGR, är i behov av hembesök eller hemsjukvård då hen uppehåller sig inom Västra Götaland ska vårdgivare tillhandahålla hembesök/hemsjukvård på samma villkor som för personer som är folkbokförda i Västra Götaland. I det fall samma person är i behov av hembesök/hemsjukvård men uppehåller sig i sitt hemlandsting/annat landsting har vårdgivaren ingen skyldighet att genomföra hembesök/hemsjukvård till personen. Trots att vårdgivaren inte har en skyldighet att utföra hembesök i andra län, kan hembesök över länsgränser komma i fråga i specifika fall, till exempel om mottagningen ligger nära länsgränsen.

Får patienten företräde till vård vid den vårdcentral som hen väljer att lista sig på? Den patient som är listad inom primärvården ska inte ges företräde utan hänsyn ska enbart tas till de medicinska behov som patienten har. Att lista sig vid en vårdcentral underlättar emellertid kontinuiteten i relationen mellan primärvården och individen.

Hur får en vårdcentral betalt för en patient som kommer från ett annat landsting? Ersättningar ges tills vidare på samma sätt som hittills men kan komma att utvecklas och förändras. SKL publicerar på sin hemsida underhand beslutsstöd i frågan.

Ny medicinsk bedömning

När har en patient möjlighet att söka en ny medicinsk bedömning? Om en patient har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska patienten få möjlighet att få en ny medicinsk bedömning.

Om patienten vill ha en ny medicinsk bedömning i ett annat landsting, är det patientens ansvar att leta rätt på en annan vårdgivare eller är det vårdgivarens? Om det är en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom/skada som önskar en ny medicinsk bedömning är vårdgivaren skyldig att hjälpa patienten att hitta rätt. I övriga fall rör det sig om fritt vårdsökande och då är det upp till patienten att hitta en lämplig mottagning.

Vem bestämmer om en patient ska kunna få en ny bedömning? Den läkare som har ansvaret för vården av en patient ska medverka till att patienten får en ny medicinsk bedömning inom eller utom det egna landstinget om patienten har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada. 

Vad gäller när en patient väljer att få en ny medicinsk bedömning i ett annat landsting? Om en patient på eget initiativ väljer att få en ny medicinsk bedömning i ett annat landsting ska detta landsting ge en sådan bedömning på samma villkor som gäller för de egna invånarna. I de fall det finns krav på remiss i den öppna vården i hemlandstinget och/eller i vårdlandstinget ska dessa följas.

Vem ska göra den nya bedömningen? Kan det vara samma läkare som gjorde den första? Patienten ska ha möjlighet att konsultera en ny läkare. Avsikten är att det inte är samma läkare som ska förnya sin bedömning på egen hand eller i samråd med kollegor.

Vem betalar resor och uppehälle för en ny medicinsk bedömning? När patientens hemlandsting medverkar till att patienten får en ny medicinsk bedömning i ett annat landsting ska hemlandstinget betala kostnader för resor och uppehälle. Om patienten inte har livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom/skada och önskar att en ny läkare ska göra en bedömning av hans eller hennes medicinska behov betalar patienten själv för resor och uppehälle.

Hjälpmedel

Får patienten större valmöjligheter när det gäller att välja hjälpmedel från den 1 januari 2015? Det blir tydligare att den enskilde har möjligheter att välja hjälpmedel när det finns olika hjälpmedel tillgängliga inom det egna landstingets och den egna kommunens hjälpmedelssortiment. En patient ska ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat.

Vilket landsting har det finansiella ansvaret för hjälpmedel för patienter som vistas i andra landsting? I riksavtalet för utomlänsvård finns bestämmelser om när en patients hemlandsting ersätter andra landsting som förskriver och utlämnar hjälpmedel till personer med funktionsersättning. Avsikten med bestämmelsen i riksavtalet är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få sina behov av olika hjälpmedel tillgodosedda för att kunna leva ett normalt liv även vid besök i andra landsting.

Fast vårdkontakt

Har patienten rätt att få en specifik fast vårdkontakt? Fast vårdkontakt ska utses om patienten begär det eller om patientens behov kräver det. Patientens önskemål om vem som ska vara den fasta vårdkontakten ska tillgodoses så långt det är möjligt. Även de som är bosatta i andra län har rätt till fast vårdkontakt i Västra Götalandsregionen.

Måste den fasta vårdkontakten vara en läkare? Patienten ska ges möjlighet att välja en fast läkarkontakt i primärvården. Men en fast vårdkontakt kan också vara någon annan i hälso- och sjukvårdspersonalen, till exempel en sjuksköterska eller psykolog. Det kan också i vissa fall vara en mer administrativ funktion som koordinerar patientens vård. Detta är beroende på patientens medicinska och övriga behov.

Patientavgifter, högkostnadsskydd och frikort

Betalar en patient samma avgift för läkarbesöket som i sitt hemlandsting? Nej, patienten betalar den avgift som gäller i det landsting där hen söker vård. 

Om en utomlänspatient har med sig en remiss från sitt hemlandsting till Västra Götalandsregionen, vilken avgift betalar patienten då? Patienten betalar samma avgift som de som är folkbokförda i Västra Götaland.

Patienten har frikort för öppen hälso- och sjukvård i sitt hemlandsting. Gäller det i Västra Götalandsregionen? Ja, det gäller i hela landet, och ska kunna visas upp vid besök.

Gäller en patients högkostnadskort i samtliga landsting? Ja.

Kan Västra Götalandsregionen utfärda frikort till patienter från andra landsting? Ja, då gäller hemlandstingets nivå på högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård.

Syns patientens frikort i vårdgivarens kassasystem? Nej, frikortet ska visas upp vid besök.

Remisshantering

Vad är det som gäller när en vårdgivare tar emot en patient från ett annat landsting? Patientlagen ger patienten rätt att söka all offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård inklusive dagkirurgi i hela landet. För vissa landsting/regioner finns fortfarande krav på remiss. Detta remisskrav måste följas oavsett om det är krav i hemlandstinget eller i vårdlandstinget. Samtliga vårdbegäran/remisser/egenremisser ska bedömas och prioriteras utifrån medicinska behov. Patienter från andra landsting ska tas emot på samma villkor som bosatta i Västra Götaland. Detta innebär att vårdgivaren enbart ska ta hänsyn till de medicinska behov som patienterna har. 

Har Västra Götalandsregionen remisskrav till öppen specialistvård? Nej, Västra Götalandsregionen har inget krav på remiss, vare sig för folkbokförda i Västra Götaland eller för patienter från andra län. För patienter som är folkbokförda där andra landsting/regioner har remisskrav, behövs det en remiss även när de söker vård i VGR. 

Västra Götalandsregionen tillämpar också egenremiss. Det innebär att patienten själv skriver till mottagningen och berättar varför hen söker vård. Ibland finns det blanketter för att göra en egenanmälan. En egenremiss kan bara tas emot om det inte finns något remisskrav i det  landsting/region där patienten är folkbokförd i.

Även om inget formellt remisskrav gäller i VGR kan den vårdgivare som patienten söker vård hos behöva få information av en vårdgivare som patienten tidigare besökt. Detta kan behövas för bedömning av vårdbehovet och för prioritering.

Kan en patient välja rehabilitering på ett annat ställe/i ett annat landsting än där hen blivit opererad? En patient kan välja rehabilitering hos offentligt finansierade vårdgivare inom den öppna vården. För rehabilitering i slutenvård, krävs det ett godkännande i förväg av det landsting som patienten är folkbokförd i. 

Vilka landsting har fortfarande remisskrav på öppen specialistvård? Information om vilka landsting som har krav på remiss finns på  http://skl.se/halsasjukvard/patientinflytande/utomlansvardriksavtal.943.html. Se under ”Landstingens krav på remiss i öppen vård”. 

Har läkare skyldighet att skriva remiss om en patient vill söka vård i ett landsting som har remisskrav till öppen specialistvård? Reglerna om patientens valmöjligheter innebär ingen skyldighet att skriva remiss. Läkaren ska göra en medicinsk bedömning av vårdbehovet. Om det finns ett medicinskt vårdbehov ska läkaren utfärda en remiss 

Om det finns ett remisskrav, antingen i hemlandstinget eller vårdlandstinget - vilket landsting kan utfärda remissen? Läkare i bägge landsting kan utfärda remissen.

Kan en remiss i öppen vård alltid skickas direkt till en privat vårdgivare? Ja, under förutsättning att den privata vårdgivarens avtal medger att patienter kan tas emot från andra landsting.  

Vad gäller om en patient i Västra Götaland vill söka öppenvård hos en privat vårdgivare som har avtal med ett annat landsting? En patient från VGR kan söka öppen vård hos den privata vårdgivaren, förutsatt att avtalet medger att patienter från andra landsting kan tas emot. 

Ersättningsfrågor

I vilka fall krävs en betalningsförbindelse för vård inom landstingsdriven verksamhet? Betalningsförbindelse krävs för all planerad slutenvård oavsett belopp inom landstingsdriven verksamhet.

I vilka fall krävs en betalningsförbindelse för vård inom privat verksamhet? Betalningsförbindelse krävs för all planerad slutenvård oavsett belopp inom privat verksamhet och för garantivård (öppen och sluten vård) inom privat verksamhet.

Informationsplikten

Vad ska patienten informeras om? Patienten ska få information om: - sitt hälsotillstånd - de metoder som finns för undersökning, vård och behandling - de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning - vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård - det förväntade vård- och behandlingsförloppet - väsentliga risker för komplikationer och biverkningar - eftervård - metoder för att förebygga sjukdom eller skada - möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård - möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt och vårdgarantin - möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz.

Informationen ska anpassas efter vad som är relevant för patienten. Det är därför inte alltid aktuellt att informera enligt samtliga punkter.

Hur informerar vi om när patienten kan förvänta sig att få vård, efter att remiss har skickats, om vården ska ges i annat landsting? Det är vårdlandstinget som informerar patienten om förväntad väntetid. Patienten kan också hänvisas till www.vantetider.se.

Finns det formella krav på hur informationen till patienten ska ges? I patientlagen förtydligas att informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Det innebär till exempel att tolk ska användas när det behövs. Med "andra individuella förutsättningar" avses till exempel funktionsnedsättning, utbildning, könsidentitet, och religion. Informationen ska ges skriftligen om det behövs eller om patienten ber om det.

Måste vårdpersonalen kunna lämna skriftlig information om patienten begär det? Ja.

Vilka krav ställer patientlagen på vårdgivare att ge skriftlig information till patienter på andra språk än svenska? Patientlagen ställer krav på att informationen ska anpassas utifrån patientens behov. Det kan tolkas som att vårdgivarna ska tillhandahålla skriftlig information på andra språk än svenska om det behövs eller om patienten begär det. VGRs tolkning av patientlagen är att översatt skriftligt material inte är ett krav enligt lagen, men önskvärt. På 1177.se finns en del översatt material att skriva ut eller hänvisa till.

Finns det krav på notering i journalen om att muntlig information har getts? Av patientdatalagen framgår det att patientjournalen ska innehålla uppgifter om den information som lämnats till patienten. Det ska även dokumenteras i journalen om man inte lämnat någon information till patienten för att patienten inte önskade det.


Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:22