Barn och ungdomsrehabiliteringen

Hälsofrämjande

Inledning

Barn- och ungdomshabiliteringens, BUH´s, målgrupp utgörs av barn och ungdomar med bestående funktionsnedsättningar som kräver tvärprofessionella insatser. Funktionsnedsättningarna kan både vara kognitiva såsom kognitiv utvecklingsstörning eller autism och de kan vara motoriska som vid CP-skada, ryggmärgsbråck eller muskelsjukdomar.

Fysisk aktivitet och sunda matvanor har positiva effekter på hälsan och vi vet att många sjukdomar orsakas av eller förvärras av fetma. Både den fysiska aktiviteten och den sunda mathållningen kan dock vara svårgenomförbara för barnen och ungdomarna inom habiliteringen till följd av deras annorlunda förutsättningar. Därför krävs en speciell kompetens för att anpassa insatserna som motverkar övervikt och fetma till målgruppens speciella förutsättningar.

Åtgärder

Barn och ungdomshabiliteringen bör sträva efter att ingå i lokala nätverk där barnhälsovård, skolhälsovård, barnsjukvård och kommunala verksamheter för barn och ungdomar är representerade. Samverkan inom dessa nätverk medför en möjlighet till att bygga upp hälsofrämjande strukturer lokalt.

Förebyggande

Inledning

Förebyggande insatser mot övervikt och fetma ska ske för alla barn och ungdomar inom Habiliteringen.

Ansvarig

Verksamhetschefen för berörd verksamhet.

Målgrupp

Alla barn och ungdomar inom Habiliteringen.

Riskgrupper

  • Barn med övervikt har ökad risk utveckla fetma
  • Barn med låg eller hög födelsevikt
  • Snabb viktökning i intervallet ovan medelvikten, speciellt hos förskolebarn
  • En eller båda föräldrar har fetma eller typ 2 diabetes
  • Kort sömnduration
  • Inaktivitet, speciellt lång skärmtid, det vill säga mycket tid framför TV eller dator
  • Rörelsefattigga barn eller Immobiliserade barn
  • Förståndshandikappade barn
  • Negligerade barn
  • Vissa syndrom såsom Prader Willi eller hypothalamiska skador

Målsättning

Att nå alla barn- och ungdomar och deras familjer inom BUH med universella förebyggande insatser samt barn i riskgrupper med riktade förebyggande insatser.

Åtgärder

Vid besök på Habiliteringarna skall mätning av längd och vikt samt beräkning av BMI ske. Identifiering av patienter med övervikt eller fetma skall ske genom att BMI jämförs med åldersspecifika BMIgränser för övervikt respektive fetma. Identifiering är i sig en förebyggande åtgärd mot övervikt och fetma.

Universellt förebyggande insatser mot övervikt och fetma är exempelvis att försöka minska intaget av söta drycker och sötsaker, att öka kunskaper om nyttig mat och att stimulera till ökad fysisk aktivitet.

Riktade förebyggande insatser riktas i stor utsträckning till familjen kring barnet. De bör bland annat förstå sitt ansvar för att erbjuda en hälsosam kost, stimulera till fysiskt aktivitet så gott det går och verka för att barnet har en miljö kring sig som möjliggör en hälsosam livsstil.

Effekt- och kvalitetsindikator

Andelen barn/ungdomar per år som är inskrivna på Habiliteringarna där en årlig tillväxtmätning har skett och där BMI-värdet bedöms av vårdpersonal för viktklassificering.

När ska en behandling på habiliteringen starta?

Hos barn över 4 år hos vilka BMI överstiger gränsvärde för fetma (BMI > iso-BMI 30)

Samarbets- eller samverkanspartner

Barnhälsovård, skolhälsovård, BUM, ungdomsmottagningar, tandvård, regionvård.

Behandlande

Inledning

Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) står för den primära utredningen och behandlingen av de barn och ungdomar med övervikt och fetma som är knutna till BUH. Vid behov konsulteras/remitteras barnet/ungdomen till BUM eller eventuellt till multidiciplinära team för behandling av barn/ungdomar. Den regionala enheten kan i vssa fall konsulteras.

Ansvarig

Verksamhetschef.

Målgrupp

  • Barn och ungdomar vid habiliteringen som är över fyra år och under 18 år och som har fetma, det vill säga där BMI> BMIgräns för fetma för ålder och kön (eller ”iso-BMI” > 30 kg/m2).
  • Barn (alla åldrar) med syndromfetma

Riskgrupper

  • Barn med övervikt har ökad risk att utveckla fetma
  • Barn med låg eller hög födelsevikt
  • Snabb viktökning i intervallet ovan medelvikten, speciellt hos förskolebarn
  • En eller båda föräldrar har fetma eller typ 2 diabetes
  • Kort sömnduration
  • Olämpliga kostvanor (till exempel att utesluta frukost)
  • Inaktivitet, speciellt lång skärmtid, det vill säga mycket tid framför TV eller dator
  • Rörelsefattigga barn eller Immobiliserade barn
  • Förståndshandikappade barn
  • Negligerade barn
  • Vissa syndrom såsom Prader Willi eller hypothalamiska skador

Målsättning

Att minska andelen barn/ungdomar inom BUH med fetma. En starkt individualiserad behandling är oftast nödvändig och baseras på BUH’s egen kartläggning av barn /ungdomarnas funktionsnedsättning och situation i stort.

  • Så långt det går skall barnen/ungdomarna i målgruppen samt deras föräldrar förstå och känna till sambandet mellan livsstil, vikt, riskfaktorer och sjuklighet.
  • Målgruppen skal få individuellt anpassade behandlingsinsatser för att stärka en hälossam livsstil och stimuleras till att aktivt förbättra livsstilen, i första hand på områdena kost och fysisk aktivitet.
  • Familjen skall få hjälp med strategier som ger skydd mot sådan kost eller beteenden som skapar ohälsa.
  • Individer i målgruppen skall stärkas i självkänsla och självförtroende

Metoder

En grundläggande utredning ska ske i samarbete med BUM Utredningen är till för att identifiera bakomliggande orsaker, utesluta differentialdiagnoser såsom endokrin sjukdom och syndrom, bedöma den totala riskprofilen som underlag för vidare beslut om behandling samt att bedöma motivationsgrad och behandlingsföljsamhet. Följsamhetsaspekten behöver innefatta familjesituation, familjens motivationsgrad och befintliga nätverk kring barnet.
Viktiga delar i den grundläggande utredningen framgår av översikt om vårdkedja.
Här nedan följer den stegvisa utredningsgången:

  1. Kartlägga problemets omfattning (vikt, längd, BMI, midjeomfång).
  2. Kartlägga hemförhållanden, stödet från skolan, eventuell mobbning och den sociala situationen.
  3. Utesluta differentialdiagnoser och undersöka riskfaktorer (anamnes, status, blodtryck i vila, thyreoideastatus, fasteglukos och insulin, totalkolesterol, HDL, LDL, triglycerider).

Differentialdiagnoser:

  • Läkemedelsutlöst fetma
  • Endokrin orsak: till exempel hypothyreos, Cushings sjukdom och hypothalamisk affektion
  • Syndromal fetma: melanocortin-4-receptor gendefekt eller Prader Willis syndrom

Åtgärder

Behandling Livsstilsförändringar är grunden i behandlingen. I många avseenden handlar det om att sträva mot kost, aktivitet och vanor som rekommenderas allmänt för individer i denna ålder och eliminera ohälsosamma avvikelser från detta. Råden kring kost och fysisk aktivitet är i grunden desamma som gäller förebyggande eller hälsofrämjande insatser. Det är viktigt att inte skapa skuldkänslor eller vara moraliserande.

Motiverande samtal är en viktig del av medvetandegörandet. Kognitiv beteendeterapi kan med fördel användas. Om inte denna kompetens finns kan enstaka komponenter i detta arbetssätt ändå komma till användning, till exempel att vara noga med att följa upp mål och innehåll i tidigare möten. Insatserna skall ske stegvis och med mål som följs upp. Arbetet riktas till barnen eller ungdomarna själva där detta går. Föräldrarna är alltid avgöande att nå och motivera, eventuellt helt separat från deras barn. Arbetet är långsiktigt och måste oftast pågå under flera år.

Vem gör vad inom BUH?

  • Sjuksköterska eller läkare mäter längd och vikt på alla barn/ungdomar samt visar var barnet ligger på BMI-kurvan.
  • Vid fetma bör en diskussion ske i teamet om hur utredning och behandling skall drivas och vem som är patientansvarig.
  • Samverkan med närmaste BUM bör ske och avtal göras om hur arbetet skall ske.

Effekt-/kvalitetsindikator

Andelen barn/ungdomar inom Habiliteringen som har årliga tillväxtmått och BMI-bedömningar. Andel patienter med fetma som får avstannande BMI-utveckling (BMI ökar inte, det vill säga BMISDS minskar om de växer på längden fortfarande).

När remittera vidare?

Terapiresistenta fall (fortsatt viktuppgång efter mer än 12 månaders behandling) med fetma ska remitteras vidare.

Remissinstans

Obesitasteam på närmaste BUM eller barnklinik (länssjukvård). I särskilda fall, såsom svår obesitas redan före fyra års ålder, remitteras direkt till den regionala enheten.

Samarbets- eller samverkanspartner

BVC och skolhälsovården, BUM, BUP, barnklinik, regionala teamet vid DSBUS, kommunen, idrottsföreningar med mera. 

Fysisk aktivitet

Se barn och ungdomsmedicnsk mottagning

Kost

Vid kostbehandling av barn med övervikt och fetma är ofta familjen den största och mest naturliga tillgången. I denna behandling inkluderas råd om ökad fysisk aktivitet samt beteendemodifierande behandling. I behandlingen ingår även uppföljning och utvärdering av den behandling som patienten genomgår. Kostbehandlingen kan genomföras som individuell sådan eller i form av gruppträffar.
Utgångspunkten för kostbehandling av övervikt och fetma i VGR är Livsmedelsverkets riktlinjer samt att den skall bedrivas av legitimerad dietist eller specialutbildad sjuksköterska. Flera personalgrupper inom både öppen- och slutenvård kan ge allmänna kostråd till patienter med övervikt eller fetma. Sådana kostråd är exempelvis:

  • äta regelbundet
  • äta grönsaker och frukt varje dag
  • begränsa sig till en portion
  • begränsa mängden sötsaker, läsk och snacks
  • använda vatten som törstsläckare

Det är av yttersta vikt att samtliga personalkategorier som kommer i kontakt med patienter med övervikt eller fetma förmedlar samma innehåll i kostråden och att dessa är enligt vetenskap eller beprövad erfarenhet. När patienten får samma kostbudskap från olika personalkategorier som hon/han möter i vården förstärks budskapet i sig.

Läs mer om kostbehandling av övervikt och fetma hos barn

Kostbehandling – barn


Senast uppdaterad: 2017-05-15 16:35