BUP

Inledning

Förutsättningar för en god hälsa varierar under livet och påverkas också av sociala och kulturella faktorer i samhället. En mängd olika faktorer har betydelse för och samverkar med hälsan. En grundläggande förståelse före dessa samband är viktig för att människor ska kunna påverka sin hälsa och livskvalitet i positiv riktning.

Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan, medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning, hög alkoholkonsumtion och övervikt. Ohälsa leder ofta till livsstilsrelaterde sjukdomar. Var och en har ansvar för sin hälsa och Västra Götalandsregionen har ett ansvar att motverka livsstilsjukdomar  genom att aktivt stödja invånarna genom information och medicinska insatser.

Fysisk aktivitet har både hälsofrämjande och förebyggande egenskaper. En ökning av den fysiska aktiviteten tillhör de åtgärder som skulle ha den största positiva effekten på hälsan. Skulle alla följa rådet om mist en timmes motion varje dag, exempelvis i form av promenad till skolan, bollspel och lek, skulle hälsan förbättras avsevärt och sjukvårdskostnaderna minska. Alla behöver hitta sätt att öka den fysiska aktiviteten. Vardagsaktiviteten utgör en stor del av den totala energiförbrukningen och har därför stor betydelse.

Under uppväxttiden är rörelse och fysisk aktivitet en förutsättning för att bygga upp kroppen så att den klarar de påfrestningar som livet medför. Regelbunden fysisk aktivitet är viktig både för den fysiska och psykiska hälsan. Sömn och fysisk inaktivitet har betydelse för hälsan och råd om begränsad ”skärmtid” och tillräcklig sömntid bör ges. Även kostvanorna är centrala för att främja hälsa under livscykeln. Råd om kostvanor bör baseras på Livsmedelsverkets rekommendationer.

Åtgärder

BUPmottagningar bör sträva efter att ingå i ett lokalt nätverk där barnmottagningar, barnhälsovård, skolhälsovård och kommunala verksamheter är representerade. Samverkan i dessa nätverk ger en möjlighet att bygga upp hälsofrämjande strukturer lokal. BUP besitter viktig kunskap om barns psykiska hälsa som måste beaktas i sådant arbete. 

Förebyggande

Inledning

Det finns en samvariation mellan fetma och psykisk ohälsa. Fetma är känt för att påverka den psykiska hälsan med ökad risk för mobbning, utanförskap och nedstämdhet. Å andra sidan är det också känt att psykisk ohälsa kan leda till fetma. Bland ungdomar med fetma finns en viss ökad förekomst av ätstörningar såsom hetsätning och bulemi. Även ökad förekomst av ADHD och ADD ses bland ungdomar med fetma. Observera dessutom att flera av de ångestdämpande läkemedlen samt antipsykotika snabbt kan leda till fetma.

Ansvarig

Verksamhetschefen för berörd enhet.

Målgrupp

Universella förebyggande insatser: alla barn och ungdomar som besöker mottagningen/enheten. Riktade förebygande insatser: barn på mottagningen som har övervikt eller hör till en riskgrupp för att utveckla fetma. Med övervikt menas att BMI > gränsvärde för åldern för övervikt (eller att BMI > ”iso-BMI 25”).

Socioekonomiska och psykologiska faktorer bakom ökad benägenhet för fetma

Socioekonomiska och psykologiska faktorer bakom ökad benägenhet för fetma

Medicinska riskgrupper för utveckling av övervikt och fetma

  • Barn med låg respektive hög födelsevikt, eller barn med föräldrar där en eller båda har fetma.
  • Om spädbarn eller barn i tidiga år ändrar sin tillväxthastighet och börjar växa mycket snabbare än tillväxtkurvan vet man att risken för fetma ökar.
  • Barn som inte ammas alls har också en något ökad risk.
  • Rökning under graviditeten eller där kvinnan har fetma eller utvecklar graviditetsdiabetes innebär att barnet lättare utvecklar övervikt eller fetma.
  • Alla barn med övervikt har en ökad risk att utveckla fetma.
  • Barn med psykiska och mentala handikapp eller ADHD/ADD är även en riskgrupp där sannolikt både genetiska och sociala faktorer inverkar.
  • Faktorer som innebär stress och ostrukturerad livsstil kan även innebära en ökad risk. Hit kan räknas brist på sömn, brist på fysisk aktivitet, mycket stillasittande vid TV och dator, avsaknad av ordnade rutiner såsom måltidsordning eller barn som blir negligerade.

Målsättning

  • Att nå samtliga barn, ungdomar och deras föräldrar, som söker mottagningen/enheten, med universella förebyggande insatser.
  • Identifiera de medicinska riskgrupperna i möjligaste mån och där ge riktade förebyggande insatser mot övervikt och fetma.
  • Identifiering av riskbarn då insättande av läkemedel bör ske med stor försiktighet där.
  • Identifiering av barn och ungdomar med övervikt och fetma.

Åtgärd

  • Att vid besök på mottagningen/enheten mäta längd och vikt samt beräkna BMI och jämföra med BMI-gränser för övervikt och fetma för åldern, det vill säga identifiering av barn och ungdomar med övervikt eller fetma.
  • Att bestämma viktstatus är i sig en förebyggande åtgärd.
  • Att kartlägga förekomst av riskfaktorer, samsjuklighet och ärftlighet.

Effekt-/ kvalitetsindikator och mått

Andel besökande på mottagningen/enheten som får en bedömning av sitt BMI och får hjälp med vidare handläggning.

När remittera till behandling

  • Barn över 4 år och ungdomar hos vilka BMI överstiger gränsvärde för åldern för fetma (BMI > iso-BMI 30)
  • Barn och ungdomar med misstänkta syndrom där fetma ingår.

Vid remiss bör fortsatt samverkan erbjudas kring den problematik som föranlett kontakt med BUP.

Remissinstans

Allmänmedicinska mottagningar/barn- och ungdomsmedicinska mottagningar.

Utbildningsbehov (kunskapskrav)

  • All personal rekommenderas genomgå regional endagsutbildning om övervikt och fetma.
  • Utbildning för medarbetarna i motiverande samtal rekommenderas.

Samarbets- eller samverkanspartner

Barnhälsovården, skolhälsovården, ungdomsmottagningar, allmänmedicinska mottagningar, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och tandhälsovården. 

Fysisk aktivitet

Fetma och övervikt blir allt vanligare hos svenska barn och ungdomar. Vid viktminskningprogram hos barn som har övervikt ger kostförändringar kombinerade med ökad fysik aktivitet bättre resultat på viktminskning än enbart kostförändringar. Regelbunden fysisk aktivitet har positiva effekter på självkänslan och ger dessutom vissa effekter på både depression och oro. Minst 60 - 90 minuters fysisk aktivitet dagligen rekommenderas, både måttlig och intensiv aktivitet bör inkluderas. Aktivteter kan delas upp i flera kortare pass under dagen. Aktiviteterna bör vara så allsidiga som möjligt och vara individanpassad samt ta hänsyn till genusaspekten.

Stimulera gärna fysisk aktivitet för hela familjen. Familjens vanor har stor betydelse för barnets fysiska aktivitetsvanor.

Kost

Vid kostbehandling av barn med övervikt och fetma är ofta familjen den största och mest naturliga tillgången. I denna behandling inkluderas råd om ökad fysisk aktivitet samt beteendemodifierande behandling. I behandlingen ingår även uppföljning och utvärdering av den behandling som patienten genomgår. Kostbehandlingen kan genomföras som individuell sådan eller i form av gruppträffar.

Utgångspunkten för kostbehandling av övervikt och fetma i Västra Götalandsregionen är Livsmedelsverkets riktlinjer samt att den skall bedrivas av legitimerad dietist eller specialutbildad sjuksköterska. Flera personalgrupper inom både öppen- och slutenvård kan ge allmänna kostråd till patienter med övervikt eller fetma. Sådana kostråd är exempelvis:

  • äta regelbundet
  • äta grönsaker och frukt varje dag
  • begränsa sig till en portion
  • begränsa mängden sötsaker, läsk och snacks
  • använda vatten som törstsläckare

Det är av yttersta vikt att samtliga personalkategorier som kommer i kontakt med patienter med övervikt eller fetma förmedlar samma innehåll i kostråden och att dessa är i enlighet med vetenskap eller beprövad erfarenhet. När patienten får samma kostbudskap från olika personalkategorier som hon/han möter i vården förstärks budskapet i sig.

Beslutstöd

Fysisk aktivitet för barn och unga

Kost för barn och unga

Material och länkar för barn och unga


Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:21