Den samlade elevhälsan

Inledning

Elevhälsan har en viktig roll att stödja alla elevers utveckling mot utbildningens mål. Det främjande och förebyggande uppdraget är centralt för elevhälsans olika professioner.

Elevhälsans medicinska del, skolsköterskor och skolläkare har i sitt uppdrag att i samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans personal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa.

Ansvarig

Alla professioner inom en samlad elevhälsa, dvs. skolkurator, skolläkare, skolsköterska skolpsykolog och specialpedagog.

Målgrupp

Elever, föräldrar, personal och skolan som organisation.

Målsättning

Enl skollagen 2010:800, Elevhälsans medicinska del, EMI, ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsans personal ska även stödja elevens utveckling mot utbildningens mål

Åtgärder

Exempel på insatser som främjar elevers hälsa, fysiska aktivitet och mående Bidra med Kunskap om kost, fysisk aktivitet inom olika nivåer i organisationen. Hälsoundervisning i grupp om livsstil, fokusgrupper inom olika frågor.

  • påverka skolan till att ge eleverna möjlighet till daglig fysisk aktivitet
  • påverka skolcaféerna att erbjuda hälsosamma mellanmål
  • ingå i skolans matråd/hälsoråd
  • informationsmaterial, utställningar, till exempel sockerutställning

Individnivå:

  • Hälsobesök hos EMI enligt kommunens basprogram och i vissa årskurser ett hälsosamtal. Elevers tillväxt och pubertet följs och vid behov så erbjuds samtal och dialog baserat på Motiverande samtal.

Kvalitetsindikator och mått?

Följa kost, sömn- och motionsvanor samt mäta längd och viktutvecklingen. Elevers hälsa kan komma att följas via en gemensam elevhälsodatabas som är under planering.

Samarbets- eller samverkanspartner

Både inom skolan, med föräldrar och med andra aktörer ger bästa förutsättningen för en hälsofrämjande skolmiljö. Folkhälsoplanerare, Folktandvården, BVC, ungdomsmottagningar, socialtjänst och föreningar med mera. 

Både inom skolan, med föräldrar och med andra aktörer ger bästa förutsättningen för en hälsofrämjande skolmiljö.

Förebyggande

Inledning

Den medicinska elevhälsan med skolsköterskor och skolläkare har en central roll då det framförallt är inom denna verksamhet övervikt och fetma hos eleverna kan upptäckas. Skolan har också stora möjligheter att stimulera eleverna till mer rörelse, goda matvanor och en bra livsstil.

Skolelever i åldern 6-18 år vistas dagligen i skolan, äter flera måltider där och där finns också möjligheter till fysisk aktivitet. Universellt förebyggande insatser mot övervikt och fetma som att till exempel minska intaget av söta drycker och sötsaker, öka kunskapen om nyttig mat och öka möjligheterna till fysisk aktivitet ska riktas till alla elever. Riktade förebyggande insatser kan erbjudas elever med ökad risk för fetma och deras föräldrar.

Ansvarig

 Elevhälsan i kommunen. 

Målgrupp

Skolelever 6 – 18 år och deras föräldrar och närstående. 

Socioekonomiska och psykologiska faktorer bakom ökad benägenhet för fetma

Socioekonomiska och psykologiska faktorer bakom ökad benägenhet för fetma

Medicinska riskgrupper för utveckling av övervikt och fetma

  • Barn med hög födelsevikt, eller barn med föräldrar där en eller båda har fetma.
  • Om spädbarn eller barn i tidiga år ändrar sin tillväxthastighet och börjar växa mycket snabbare än tillväxtkurvan vet man att risken för fetma ökar.
  • Barn som inte ammas alls har även en något ökad risk.
  • Rökning under graviditeten eller där kvinnan har fetma eller utvecklar graviditetsdiabetes innebär att barnet lättare utvecklar övervikt eller fetma.
  • Barn som föds små i förhållande till graviditetslängden har även ökad risk utveckla fetma och av en sort med hög komplikationstendens.
  • Alla barn med övervikt har en ökad risk att utveckla fetma.
  • Barn med psykiska och mentala handikapp eller ADHD är även en riskgrupp där sannolikt både genetiska och sociala faktorer inverkar.
  • Faktorer som innebär stress och ostrukturerad livsstil kan även innebära en ökad risk. Hit kan räknas brist på sömn, brist på fysisk aktivitet, mycket stillasittande vid TV och dator, avsaknad av ordnade rutiner såsom måltidsordning eller barn som blir negligerade.

Målsättning

  • Att erbjuda samtliga elever med övervikt universella och riktade förebyggande insatser enligt elevhälsans basprogram.
  • Medverka till eller driva hälsofrämjande insatser för att sänka förekomst av övervikt och fetma bland eleverna.

Åtgärd

  • hälsoundersökningar med längd och viktkontroll samt BMI regelbundet under skoltiden
  • identifiering av viktgrupp (övervikt och fetma) hos eleverna
  • ta upp livsstilsanamnes vid konstaterad övervikt och fetma enligt länkad bilaga
  • Erbjuda dialog och hälsoundervisning med föräldrar till elever med övervikt eller fetma, för de äldre eleverna efter deras medgivande. Informationsmaterial, till exempel "Lätta tips 6-10 år" eller "Lätta tips 10-14 år" Alla elever ska vara delaktiga på ett anpassat, åldersadekvat sätt
  • remiss till läkare (i primärvård eller på barn och ungdomsmedicinsk mottagning) för utredning vid konstaterad fetma
  • Elever med fetma bör remitteras för bedömning av läkare vid barn- alternativt allmänmedicinsk mottagning där långsiktigt patientansvar skall ligga. Skolläkare och skolsköterska samarbetar med mottagningen för insatser och för en hälsosam livsstil.
  • motivera och stimulera skolpersonal till extra insatser för elever i riskgrupp 
  • Följa upp insatta insatser och vid utebliven effekt remittera till barn och ungdomsklinik för fortsatt handläggning

Speciella metoder är motiverande samtal (se beslutstödets bakgrundsinformation), identifikation av övervikt eller fetma med BMI och tillväxtkurva, kontakt och gränssättning.

Effektmått och kvalitetsindikatorer

Längd, vikt, exakt ålder vid 10-årskontroll med antal och andel med iso-BMI under 25, 25- under 30, 30 och mer uppdelat på kön, redovisas årligen.

Remissindikationer

  • elever hos vilka BMI överstiger gränsvärdet för fetma
  • elever med misstänkta syndrom där fetma ingår oavsett BMI
  • när insatser inte har påverkat elevens BMI

Remissinstans

Lokal barn och ungdomsmottagning eller allmänläkarmottagning.

Vårdkedja barn.pdf

Samarbets- eller samverkanspartner

Samverkanspartner är BVC i området, lokal barn och ungdomsmottagning och allmänmedicinsk mottagning, kommunal skolförvaltning för förskola, elevhälsan samt CBHV. Lokala frivilligorganisationer som arbetar med livsstilsfrågor och lokala idrottsföreningar.  

Fysisk aktivitet

Elevhälsan kan i samverkan med skolan arbeta för att underlätta för alla barn och ungdomar att vara fysiskt aktiva varje dag. Skolsköterskan kan också göra insatser för barn och ungdom som har mycket stillasittande. Rekommendationer är minst 60-90 minuter fysisk aktivitet per dag där både måttlig och kraftig aktivitet bör inkluderas.


Kost

Skolhälsovården är viktig för skolbarn med förhöjd risk för övervikt och fetma. Svenska näringsrekommendationer ska ligga till grund för all kostinformation från skolhälsovården till barn och familjer. Fokus bör ligga på en hälsosam vikt. Kostinformation individanpassas utifrån befintliga matvanor och levnadsvillkor.

Motivationen är viktig för prioriteringar och takt på förändringsarbetet, där kan ett viktigt verktyg vara motiverande samtalsteknik.

Kontakt

För ytterligare information, kontakta Maria Amström, utvecklingsledare förden medicinska delen inom elevhälsan i Göteborg, E-postadress

Beslutstöd

Fysisk aktivitet för barn och unga

Kost för barn och unga

Material och länkar för barn och unga


Senast uppdaterad: 2017-10-05 09:16