Fetmakirurgisk specialistbehandling

Hälsofrämjande

Inledning

Sveriges riksdag beslutade 2003 att hälso- och sjukvården skall arbeta mer hälsofrämjande. I Sverige finns ett nätverk för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, HFS. Det svenska nätverket är en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals and health services, HPH.

HFS arbetar för att utveckla kunskap, kompetens och rutiner för en hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Hälsofrämjande arbete är komplext och fordrar många samarbetspartners för att lyckas i sin strävan för förbättrad och bibehållen hälsa hos patienter, medarbetare och befolkning. Hälso- och sjukvården har här en unik möjlighet att bidra tack vare hög kompetens, stora kontaktytor och gott förtroendekapital.

Nätverket Hälsofrämjande Sjukhus och vårdorganisationer (HFS)

Ansvarig

Verksamhetschef eller motsvarande.

Åtgärder

Arbete med hälsofrämjande sjukhus omfattar fyra perspektiv enligt nätverket för hälsofrämjande sjukhus i Sverige:

Patientperspektivet Utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, till exempel patientundervisning vid långvarig sjukdom och insatser för att stödja patienter i att förändra levnadsvanor (när det gäller fetma hos barn är innebär detta att vidareutveckla metoder för insatser enligt detta exempelvis rörande kost, fysisk aktivitet och föräldraskap).

Befolkningsperspektivet Bidra med kunskap som stödjer samhällets arbete för befolkningens hälsa, till exempel skadeförebyggande arbete (när det gäller fetma hos barn är den ”fetmaframkallande miljön” (Egger) det område som behöver belysas).

Medarbetarperspektivet Bli modellbildare för den goda arbetsplatsen (när det gäller fetma hos barn är viktigt att behandlande personal får goda möjligheter arbeta med livsstilsinsatser).

Styr- och ledningsperspektivet Använda hälsoorientering som en strategi för att skapa en effektivare hälso- och sjukvård - mer och bättre vård för pengarna (när det gäller fetma hos barn är samarbete och kommunikation över hela vårdkedjan och ut i samhället en viktig del)! 

Behandlande

Inledning

Dokumentet avser kirurgisk fetmabehandling på länssjukvårdsnivå.

Ansvarig

Verksamhetschefen för berörd enhet.

Målgrupp

Indikationer för fetmakirurgi är vuxen patient (18 år eller äldre) med BMI ≥40 kg/m2 eller BMI ≥35 och komplicerande sjukdom; (typ 2 diabetes, fetmarelaterad kardiomyopati, svår sömnapné, lungemboli, venösa bensår, pseudotumor cerebri). Patienten bör också ha gjort seriöst tidigare bantningsförsök (Patienter med extrem fetma eller med förväntade svåra komplikationer bör remitteras till fetmakirurgisk enhet med vana vid sådana patienter).

Kontraindikationer för fetmakirurgi

  • Nyligen genomgången hjärtinfarkt, instabil angina eller stroke.
  • Svår lungsjukdom som KOL
  • Portal hypertension med esofagusvaricer
  • Tillstånd som allvarligt kan påverka anestesi eller sårläkning
  • Non-compliance hos patienter med svår psykisk retardation eller sjukdom

Utredning

Utredningen är individualiserad. Basutredning genomförs i de flesta fall inom primärvården varvid nedanstående remissmall ska vara ifylld.

Remissmall för fetmabehandling

Vid behov kompletteras utredningen för att klargöra enskilda frågeställningar med syftet att bedöma operationskriterier och operationsrisker, samt åtgärder för att minska dessa risker.

Behandling

Den fetmakirurgisk behandlingen avser i huvudsak gastric by pass, som i genomsnitt medför kraftig varaktig viktreduktion. Komplikationer till gastric by-pass är operativ mortalitet (0,25-0,4 %), som i sin tur också är relaterad till post-operativa komplikationer som läckage i anastomosen mellan tunntarm och ventrikel (1.7%), blödning (1%) och ileus (1.5%). Ett antal åtgärder före operationen är viktiga för att resultatet ska bli optimalt:

  • Information till patienten som måste vara medveten om att gastric by-pass är en potentiellt farlig operation samt att operationen kommer att leda till förändrade vanor och behov av livslång uppföljning.
  • Rökstopp hos rökare bör initieras för att minska lungkomplikationer, risk för ärrbildning, ärrbråck och trombos postoperativt.
  • Preoperativ viktnedgång med LCD-kost bör åstadkommas preoperativt. Detta har visats leda till kortare operationstider med mindre blodförluster.
  • Patientens övriga sjukdomar bör också vara optimalt behandlade (hjärtlungsjukdomar, diabetes, sömnapné)

Skandinaviska obesitaskirurgiregistret (SOReg) används i uppföljningen av opererade patienter. Uppföljningen görs inom respektive fetmakirurgisk enhet till och med 1 år efter operationen. Därefter hänvisas patienten till primärvården (under 2010 utreds hur överförandet av information och ansvar ska kunna säkerställas). I SOReg ingår kontroll efter 2 och 5 år.

Läs mer om uppföljning inom primärvården Allmänmedicin  

Kvalitetsindikator och mått

Opererande enheter skall registrera sina opererade patienter i SOReg.

Uppföljning

Varje patient följs under första året upp via den fetmakirurgiskt behandlande enheten, till och med kontroll efter 1 år i SoReg. Därefter hänvisas patienten till sin vårdcentral för fortsatt årligt uppföljning enligt särskilda anvisningar.

När remittera vidare?

För cirka 30% av patienterna blir det aktuellt med plastikkirurgiskt ingrepp på grund av vävnadsöverskott, framför all hängbuk. Se länk till PM för plastikkirurgi för vävnadsöverskott och remissmall att fylla i (länkar).

Samarbets- eller samverkanspartner

Se ovan.

Fysisk aktivitet


Senast uppdaterad: 2017-05-15 16:47