Ungdomsmottagning

Inledning

Ungdomsmottagningarna har i sitt uppdrag en unik möjlighet att identifiera ungdomars beteende till att göra hälsosamma val. Svenska näringsrekommendationer ska ligga till grund för all kostinformation från ungdomsmottagningen till unga vuxna. Fokus bör ligga på en hälsosam vikt. Kostinformation individanpassas utifrån befintliga matvanor och levnadsvillkor.
Mängden fysisk aktivitet har betydelse för att minska risken för utveckling av övervikt och fetma. Regelbunden fysisk aktivitet kan dessutom ha positiva effekter på självkänslan och lindra vid depression och oro.

Ansvarig

Kommun/Regionen

Målgrupp

Upp tom. 24 år

Övergripande mål

  • Alla ungdomar ska kunna få hjälp och bli stärkta i övergången mellan ungdom och vuxenliv.
  • Ungdomsmottagningen ska var en lättillgänglig arena för ungdomarna, där ungdomars behov och de lokala förutsättningarna ska vara i fokus
  • Alla unga ska uppfatta att ungdomsmottagningen arbetar på den unges uppdrag.
  • Alla unga har utifrån ett rättighetsperspektiv rätt till information, kunskap, stöd och behandling inom ungdomsmottagningen. En psykosocial, psykologisk och medicinsk helhetssyn ska prägla verksamheten.
  • Ungas fysiska och psykiska hälsa ska förbättras
  • Ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter ska stärkas

Kvalitetsindikator och mått

För de insatser som ligger inom hälso- och sjukvårdens område (till exempel preventivmedel, STI, abortrådgivning) gäller patientjournallagens regler om dokumentation vilket följer av hälso- och sjukvårdsansvaret. Övrig dokumentation av verksamheten följer av det kvalitetssystem som huvudmannen beslutar skall gälla för att tillgodose uppföljningskrav, kvalitetssäkring och fortsatt utveckling av verksamheten.

Samarbets- eller samverkanspartner

Barns och ungdomars olika behov skall i första hand tillgodoses i närmiljön. Ungdomsmottagningen ska vara en lågtröskelverksamhet. Det innebär att det ska vara lätt för alla ungdomar att söka hjälp och få hjälp med alla slags frågor; ungdomsmottagningen ska vara lättillgänglig och anpassad efter ungdomars behov. Tillgängligheten ger stora möjligheter till tidiga insatser
Ungdomsmottagningen ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård och övrigt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ungdomsmottagningen är ingen remissinstans. Ungdomsmottagningarna behövs som ett led i att tillgodose ungdomars och unga vuxnas rätt till hälsa. Många unga under 18 år söker sig själva till ungdomsmottagningarna. Ungdomsmottagningarna har att följa gällande lagstiftning, barnkonventionen mm utifrån den unges bästa.

Först när kompetensen i närmiljön inte är tillräcklig ska behoven mötas av en mer specialiserad verksamhet. Tillgängligheten hos specialistnivån är en förutsättning för att ungdomsmottagningarna ska kunna fokusera på sitt grunduppdrag.

Arbetet på ungdomsmottagning förutsätter samverkan mellan olika yrkeskategorier och arbete i nätverk mellan olika verksamheter i samhället. Rätt kompetens hos personalen krävs för att göra adekvata bedömningar och vid behov lotsa den unge vidare till andra instanser i samhället.

Förebyggande

Inledning

Ungdomsmottagningarna har en central roll i hälsofrämjande, förebyggande och även vissa sjukvårdande insatser till ungdomar och unga vuxna. De har också en unik möjlighet att nå ungdomar och unga vuxna med hälsofrämjande och förebyggande insatser mot övervikt och fetma. I samband med preventivmedelsrådgivning sker en kontroll av vikten enligt gällande rekommendation för betydelse av lämpligt preventivmedel. (Högt BMI ej kombinerade preventivmedel)

Ansvarig

Verksamhetschefen för berörd verksamhet.

Målgrupp

Alla som söker till ungdomsmottagningarna.

Socioekonomiska och psykologiska faktorer bakom ökad benägenhet för fetma

Socioekonomiska och psykologiska faktorer bakom ökad benägenhet för fetma 

Medicinska riskgrupper för utveckling av övervikt och fetma

  • Barn med hög födelsevikt, eller barn med föräldrar där en eller båda har fetma.
  • Om spädbarn eller barn i tidiga år ändrar sin tillväxthastighet och börjar växa mycket snabbare än tillväxtkurvan vet man att risken för fetma ökar.
  • Även barn som inte ammas alls har en något ökad risk.
  • Rökning under graviditeten eller där kvinnan har fetma eller utvecklar graviditetsdiabetes innebär att barnet lättare utvecklar övervikt eller fetma.
  • Barn som föds små i förhållande till graviditetslängden har även ökad risk utveckla fetma och av en sort med hög komplikationstendens.
  • Alla barn med övervikt har en ökad risk att utveckla fetma.
  • Barn med psykiska och mentala handikapp eller ADHD är även en riskgrupp där sannolikt både genetiska och sociala faktorer inverkar.
  • Faktorer som innebär stress och ostrukturerad livsstil kan även innebära en ökad risk. Hit kan räknas brist på sömn, brist på fysisk aktivitet, mycket stillasittande vid TV och dator, avsaknad av ordnade rutiner såsom måltidsordning eller barn som blir negligerade.

Åtgärd

Vid besök på ungdomsmottagningarna kan längd och vikt mätas samt BMI beräknas och jämföras med BMI-gränser för övervikt och fetma för åldern, det vill säga identifiering av personer med fetma och risk att utveckla fetma. Detta kan i sig fungera som en förebyggande åtgärd mot övervikt och fetma.

När remittera till behandling?

  • Unga vuxna och ungdomar hos vilka BMI överstiger gränsvärde för fetma.
  • Unga vuxna och ungdomar med misstänkta syndrom där fetma ingår oavsett BMI.

Remissinstans

Allmänmedicinska mottagningar.

Samarbets- eller samverkanspartner

Allmänmedicinska mottagningar, barn- ungdomsmedicinska mottagningar, skolan, skolhälsovården. 

Fysisk aktivitet

Genom att betona den fysiska aktivitetens betydelse för utveckling av övervikt och fetma och att regelbunden fysisk aktivitet dessutom har positiva effekter på självkänslan och ge vissa effekter på både depression och oro. 

Beslutstöd

Fysisk aktivitet för barn och unga

Kost för barn och unga

Material och länkar för barn och unga


Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:21