Mödrahälsovård

Hälsofrämjande

Inledning

Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder och graviditeten kan vara starkt motiverande för livsstilsförändring hos blivande föräldrar. En väl sammansatt kost och en ökning av den fysiska aktivitetsgraden tillhör de åtgärder som har störst positiv effekt på hälsan. Råd om matvanor under graviditeten bör fokusera på den gravida kvinnans hälsotillstånd, på det växande barnets behov och på att etablera goda matvanor i familjen.

Hälsofrämjande insatser som syftar till att minska risken att barn drabbas av fetma behöver starta tidigt, möjligen redan före födelsen. Forskning har visat att många gravida kvinnor förändrar sin energibalans på ett ofördelaktigt sätt genom att öka sitt näringsintag alltför mycket, samtidigt som de sänker sin fysiska aktivitetsnivå. Det är därför viktigt att ge adekvat information om kost och fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet kan hos friska gravida kvinnor medföra bättre kondition, mindre trötthet, mindre risk för bensvullnad, färre sömnstörningar och lägre förekomst av stress, ångest och depression. I en svensk studie fann man att gravida med fetma som deltog i ett program med motiverande samtal samt vattengymnastik ökade mindre i vikt under graviditeten jämfört med gravida med fetma som fick sedvanlig mödrahälsovård.

Kostrådgivning skall baseras på svenska näringsrekommendationer och bör individanpassas utifrån befintliga matvanor och levnadsvillkor. Fokus bör ligga på en hälsosam vikt. Motivation är viktig för livsstilsförändringar, varför motiverande samtalsteknik kan vara ett verktyg. 

Ansvarig

Verksamhetschef för mödrahälsovården 

Målgrupp

  • Primär målgrupp: gravida kvinnor och kvinnor som söker preventivmedelsmottagning
  • Sekundär målgrupp: kvinnans ofödda och nyfödda barn
    Förhoppningsvis har hälsofrämjande åtgärder riktade mot målgrupperna även positiv effekt på övriga familjemedlemmar. 

Målsättning

Att främja en hälsosam viktutveckling genom att behålla eller etablera goda mat- och motionsvanor (minst 30 minuter fysisk aktivitet dagligen). 

Åtgärder

  • Att tidigt under graviditet eller vid besök på preventivmedelsmottagning erbjuda information om goda kostvanor och fysisk aktivitet.
  • Att fastställa BMI vid inskrivning på MVC eller vid preventivmedelsrådgivning.
  • Att använda motiverande samtal för att stötta berörda kvinnor att reflektera över förändringar som kan leda till en hälsosam vikt och livsstil. 

Uppföljningsmått

  • BMI i början av och efter graviditeten
  • Viktutveckling under graviditeten, via upprepade vägningar under graviditeten
  • BMI vid preventivmedelskonsultation 

Samarbets- eller samverkanspartner

  • Vårdcentral
  • Livsstilsmottagning/Hälsotek eller dylikt
  • Dietist
  • Sjukgymnast
  • FaR®-samordnare
  • BVC (vid överrapportering från MVC-BVC),
  • Folkhälsoplanerare 

Förebyggande

Inledning

Övervikt och fetma hos kvinnor i barnafödande ålder samt under graviditet Övervikt hos gravida kvinnor i Sverige har ökat de senaste åren. Samstämmiga epidemiologiska data från bland annat ”Folkhälsan i siffror” och Medicinska Födelseregistret talar för att förekomsten av övervikt bland kvinnor i barnafödande ålder idag ligger mellan 35 och 40 %, varav 12% fetma och 3% extrem fetma. Förekomsten av övervikt bland gravida har fördubblats sedan tidigt 80-tal och förekomsten av fetma har tredubblats.
Risker under graviditet Övervikt och fetma hos den gravida kvinnan medför ökad risk för komplikationer under graviditet och vid förlossning (graviditetsdiabetes, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning och blodpropp). Det är vanligare att barnet blir stort, vilket kan öka behovet av värkstimulerande behandling och/eller förlossning med kejsarsnitt. Övervikt ökar också risken för komplikationer i samband med kejsarsnitt (svårigheter vid narkos, blödning, blodpropp och postoperativ sårinfektion). Hos överviktiga kvinnor finns en ökad risk för extremt tidig födsel, fosterdöd och vissa missbildningar, bland annat neuralrörsdefekter. Fetma försvårar diagnostik av många komplikationer.

Flertalet av de identifierade riskerna vid övervikt och fetma är kopplade till vikten före graviditet. Kraftig viktuppgång under graviditeten kan också bidra till riskutvecklingen. Studier tyder på att övervikt och fetma initieras under graviditet och att viktuppgången under graviditeten har betydelse för kvinnans viktutveckling senare i livet.  

Risker för barnet. Övervikt och fetma hos modern ökar sannolikheten för att barnet under uppväxten utvecklar övervikt eller fetma.

Förebyggande åtgärder I detta sammanhang innebär:

  • Primär prevention att förhindra utveckling av övervikt/fetma
  • Sekundär prevention att förhindra komplikationer associerade till övervikt/fetma

Barnmorskor, läkare och dietister inom mödrahälsovården möter kvinnor i olika faser av livet. Information om goda kostvanor och fysisk aktivitet kan erbjudas vid konsultationer under graviditeten och vid efterbesöket eller vid preventivmedelsrådgivning. Detta arbete innefattar också att specifikt identifiera riskgrupper och att till dessa erbjuda kontakt med instanser som kan vidta intensifierade åtgärder. 

Ansvarig

Verksamhetschef för mödrahälsovården.

Målgrupp

  • Primär prevention:  Alla gravida samt kvinnor som söker preventivmedelsmottagning
  • Sekundär prevention:  Kvinnor i riskgrupper enlig nedan. 

Riskgrupp

  • Kvinnor med övervikt/ fetma
  • Kvinnor med graviditetsdiabetes
  • Kvinnor som har/haft stor viktuppgång under graviditet
  • Kvinnor med ogynnsam vikthistorik (viktpendlare, tidigare kraftig övervikt)
  • Kvinnor som lever i ogynnsamma socioekonomiska förhållanden, intern länk till vä menyn
  • Kvinnor med hereditet för övervikt/fetma 

Målsättning

  • Att ge adekvat rådgivning om kost och fysisk aktivitet vid vårdkontakter på MVC.
  • Att förhindra kraftig viktuppgång under graviditet.
  • Att kunna erbjuda kontakt med instanser som kan erbjuda riktade åtgärder till riskgrupperna  

Åtgärd

Att fastställa BMI på alla vid början av samt efter graviditet och vid preventivmedelskonsultation för att identifiera kvinnor med övervikt/fetma.
Att efter orienterande information hänvisa icke-gravida med övervikt/fetma till lämplig instans för fortsatt livsstilsrådgivning
Att till gravida med övervikt/fetma och till de med kraftig viktuppgång under graviditet erbjuda

  • Motiverande samtal enligt ovan
  • Kostrådgivning
  • Rådgivning angående differentierad viktuppgång utifrån BMI
  • Regelbundna viktkontroller under graviditeten
  • Hänvisning till råd och stöd avseende lämplig fysisk aktivitet, med hjälp av till exempel  Livsstilsmottagning/Hälsotek eller FaR®
  • Extra efterbesök med fokus på vikt, kost och motion med eventuell vidareremittering

Uppföljningsmått

  • BMI i början och efter graviditeten
  • Viktutveckling under graviditeten via upprepade vägningar under graviditeten
  • BMI vid preventivmedelskonsultation

När skall man remittera till behandling mot fetma (icke-gravida eller postpartum)?

  • BMI >40   Om inga riskfaktorer föreligger utöver fetma
  • BMI >35   Om medicinska eller psykosociala riskfaktorer föreligger

Remissinstans

Primärvård   Allmänläkare, sjukgymnast, dietist, medicinklinik, Obesitascentrum med mera.

Samarbets- eller samverkanspartner

  • Vårdcentral
  • Livsstilsmottagning/Hälsotek eller dylikt
  • Medicinklinik
  • Dietist
  • sjukgymnast
  • FaR®-samordnare
  • Barnhälsovården (vid överrapportering från MVC-BVC),
  • Folkhälsoplanerare

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet hos gravida kvinnor ger bättre kondition, mindre trötthet och mindre risk för bensvullnad. Oftast leder det dessutom till mindre stress, ångest, depression och sömnstörningar. Vissa undersökningar talar för att regelbunden fysisk träning under graviditeten minskar den totala tiden som förlossningen pågår samt minskar risken för förlossningskomplikationer.

I en svensk studie fann man att gravida med fetma som deltog i ett program med motiverande samtal samt vattengymnastik ökade mindre i vikt under graviditeten jämfört med gravida med fetma som fick sedvanlig mödrahälsovård.

Läs mer om fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet på recept på Västra Götalandsregionens webbplats

Fysisk aktivitet på recept på Statens folkhälsoinstituts webbplats 

Kost

MVC är en nyckelaktör i arbetet med gravida kvinnor och blivande familjer med förhöjd risk för fetma, eller fetma. Svenska näringsrekommendationer ska ligga till grund för all kostinformation från MVC till blivande familjer (inklusive näringsbehov och livsmedelsval vid graviditet ). Fokus bör ligga på en hälsosam vikt.

Kostinformation individanpassas utifrån befintliga matvanor och levnadsvillkor. Motivation är viktig för prioriteringen och takten på förändringsarbetet, ett verktyg kan vara motiverande samtalsteknik, läs mer om detta i bakgrundsinformationen. Mer kostråd vid övervikt och fetma finns i bakgrundsinformationen och hos Livsmedelsverket .

Läs mer om kostråd

Livsmedelsverkets kostråd

Behandling vid övervikt och fetma – en praktisk handbok, DRFs (Dietisternas Riksförbund) referensgrupp obesitas. Beställes via E-postadress

Hälsoraketen

Hälsoraketen - en praktisk metodhandbok för hälsofrämjande och förebyggande insatser mot livsstilsrelaterad ohälsa hos barn och unga 


Senast uppdaterad: 2017-03-30 10:04