Kostbehandling

För dig som arbetar behandlande med fetma hos vuxna

Vem får bedriva kostbehandling?

Behandling av fetma bedrivs främst av legitimerad dietist eller specialutbildad sjuksköterska.

Kostbehandling

Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar att ge stöd och motivera till viktminskning med ett vetenskapligt förankrat kunskapsunderlag. För personer med övervikt eller fetma grad 1 (30.0–34.9 kg/m2) som i övrigt är friska kan en genomarbetad rådgivning baserad på Livsmedelsverket råd om hälsosamma matvanor med ett viss reducerat energiintag vara tillräckligt. För patienter med svår fetma (BMI 35 kg/m2 eller högre) med somatiska och/eller psykosociala komplikationer bör ett mer strukturerat och fullständigt utrednings- och behandlingsprogram erbjudas.

Viktiga komponenter i all nutritionsbehandlingen av fetma är:

  • Att förmedla kunskap för energirestriktion och hälsosamma kostvanor

  • Att uppmuntra till fysisk aktivitet anpassad efter patientens förmåga, med stöd av behandlingsverktyget Fysisk Aktivitet på Recept (FaR).

  • Att skapa och stödja beteendeförändring, självmonitorering av kost, fysisk aktivitet och viktutveckling.

  • Att ge allmänna kostråd samt individuell anpassning av specifika kostråd och råd om fysisk aktivitet.

  • Att ge stöd i bearbetning av emotionella hinder för viktreduktion. Överväg dock remiss för psykiatrisk kontakt eller psykoterapi i fall där befintlig kompetens inte är adekvat.

  • Att planera för långtidsuppföljning då fetma är en kronisk sjukdom med hög risk för återfall.

Kostrådgivningen bör eftersträva en fördelning av de energigivande näringsämnena som innebär låg energitäthet i måltiden, samt måttlig kolhydrat-, fett- och proteinnivå i linje med de nordiska näringsrekommendationerna. Tallriksmodellen kan användas för viktreduktion: ½ del grönsaker, ¼ del protein samt ¼ del kolhydrat med samtidig individuell anpassning av portionsstorleken.

Mycket av vår energi konsumeras via dryck, främst sockersötade drycker och alkohol. Rådgivning bör fokusera på att patienten ska lära sig om olika dryckers energiinnehåll, samt att främst välja energifri dryck.

Negativ energibalans

En negativ energibalans där energiintaget är lägre än energiomsättningen är grunden för all viktreduktion. Kostbehandling för viktnedgång och hälsosamma matvanor innebär bland annat:

  • Att använda tallriksmodellen som ett hjälpmedel att få till en matportion med låg energitäthet och hög näringstäthet

  • Att använda energianpassad portionsstorlek och eventuellt mellanmål (portion efter person)

  • Att lära sig om olika fetter och kolhydrater

  • Att begränsa utrymmesmat*

  • Att välja livsmedel med högt fiberinnehåll

  • Att använda vatten som törstsläckare och undvika energirika drycker

  • Att få råd och stöd till mat- och måltidsplanering

  • Att få kunskap att innehållsförteckningar och symboler på matförpackningar

  • Att lära sig egenkontroll: väga sig regelbundet, föra mat- och motionsdagböcker.

* Utrymmesmat: godis och snacks, bakverk och choklad, glass och sockersötade drycker samt snabbmat.

Utgångspunkten för kostbehandlingen vid fetma är en regelbunden måltidsordning med tre huvudmåltider och eventuellt 1–3 mellanmål.

Utifrån Nordiska näringsrekommendationer (NNR) är den rekommenderade sammansättningen av de energigivande näringsämnena är: 25–40 E% fett, 10–20 E% protein och 45–60E% kolhydrater. Intag av mättat fett och sackaros bör begränsas till < 10 E% vardera. Intaget av kostfiber bör ligga på 25–35 gram/dag. Sammansättningen säkerställer hälsosamma matvanor med tillräckligt med vitaminer, mineraler och fiber. I NNR betonas även gynnsam kvalitet för protein, fett och kolhydrater. Observera dock att kostbehandling av övervikt och fetma alltid ska individualiseras.

Energiinnehållet i måltiderna beräknas från patientens energibehov för viktminskning eller med hjälp av könsspecifika ekvationer där hänsyn tas till vikt, längd och ålder. Patienten får ett energireducerat kostråd baserat på energibehov för viktminskning med mängdangivna portionsstorlekar. Rådgivningen ska fokusera på information om energitäthet hos livsmedel. Målsättning är ett sparsamt intag av energitäta livsmedel såsom sötsaker och annan utrymmesmat.

Om viktminskning

En viktminskning om 5–15 % på 6 månaders sikt är realistisk och har dokumenterade hälsovinster avseende metabola riskfaktorer. En större viktreduktion, 20 % eller mer, bör övervägas för de som har fetmagrad 2 eller högre (BMI ≥ 35 kg/m2). Här krävs det ofta en inledande period med strikt lågenergipulverdiet (se ovan) då en förväntad viktminskning bör vara 1–2 kg per vecka under den strikta lågenergipulverperioden (600–880 kcal/dag).

Vid kostbehandling där det dagliga energiintaget är högre jämfört med lågenergipulver, förväntas en viktminskning om 0,5–1 kg per vecka. Detta innebär att patienten har ett energiintag som motsvarar 70–75 % av energibehovet för viktstabilitet. Regelbunden vägning ger bekräftelse på om energiintaget har begränsats tillräckligt för att ge viktminskning. Vid viktökning eller utebliven viktminskning är energiintaget fortfarande för högt jämfört med energiomsättningen.

I SBU-rapporten ”Mat vid fetma”, 2013 fann man att måttlig lågkolhydratkost (≤40 E% kolhydrat) samt strikt lågkolhydratkost ≤20 E% kolhydrat) gav 1,5–3 kg större viktminskning jämfört med kontrollkost på 6 månaders sikt. Dessa två tillsammans med lågfettkost, högproteinkost, kost med lågt glykemiskt index samt medelhavskost gav viktminskning om 2 till 11 kg på 6-12 månaders sikt. Detta innebär att man i individualiseringen av kostråden till patienten kan välja en kostsammansättning med störst förväntad följsamhet.

Framgångsfaktorer för lägre vikt på sikt

Det amerikanska registret National Weight Control Registry (NWCR) har under många år samlat och presenterat framgångsfaktorer för personer som minskat i vikt och kunna behålla en lägre vikt över lång tid. Registret har kommit fram till sju huvudsakliga framgångsfaktorer:

  • Ät regelbundet. Frukost, lunch, middag/ kvällsmål de flesta dagar.

  • Ät frukost varje dag. Det hjälper dig att äta lagom resten av dagen

  • Ät magert och mindre sött. Mindre fett och socker i maten ger färre kalorier.

  • Ät färre kalorier. Träna på att bara ta en portion av maten.

  • Skriv ned vad du äter och dricker. Man kan bara förändra vanor om man är medveten om dem.

  • Väg dig regelbundet. Vågen hjälper dig att hålla koll på små förändringar av din vikt.

  • Rör på dig minst en timme per dag. Rör du på dig varje dag är det oftast lättare att äta som du tänkt dig.

NWCR har visat att det som är effektivt för viktminskning är lika effektivt för att behålla den lägre vikten. Registret har också kunnat visa att det tar 2–5 år för de nya vanorna att bli en etablerad livsstil. 

Senast uppdaterad: 2017-06-26 14:40