Allmänmedicin

Förutsättningarna för en god hälsa varierar under livet och påverkas av sociala och kulturella faktorer i samhället. En grundläggande förståelse för dessa förutsättningar är viktig för att människor ska kunna påverka sin hälsa och livskvalitet. Livsstilen påverkar hälsan, tillexempel minskar fysisk aktivitet risken för ohälsa medan tobaksrökning, hög alkoholkonsumtion och övervikt ökar risken.

Samarbets- eller samverkanspartner

BVC och skolhälsovården, BUP, BUM, barnklinik, regionala teamet vid DSBUS. Kommunen: Skola, Folkhälsa och frivilligföreningar idrottsföreningar. 

Det är viktigt att identifikation av riskindivider kan ske på vårdcentral och vid allmänmedicinsk mottagning, lämpligen på tidsbeställda och planerade mottagningar. På akuta mottagningar gör tidsbrist och stress att det passar illa att ta upp denna typ av problem där.

Behandling

Behandlingen kan gärna läggas upp som ett i samarbete med livsstilsinriktade insatser som kan finnas i lokalsamhället nära patienten (till exempel idrottsklubb, grupper med bassängbad, livsstilsmottagningar rehabiliteringssjukgymnast och så vidare). De behandlande Insatserna på vårdcentralen bör ske under minst ett års tid från nybesöket. Under denna tid är läkare vid vårdcentralen ansvarig för patienten och skall svara för att uppföljande besök sker. Kontakterna kan skötas via läkaren eller via annan personal på mottagningen som med fördel kan engageras.

Om problemen förvärrats efter ett år finns anledning remittera till nästa vårdnivå, till exempel specialiserad barnmottagning med multidiciplinärt team.

När remittera vidare?

Vid ovanliga fetmaassocierade sjukdomar som diabetes typ2, högt blodtryck, sömnapné, Pickwick syndrom (koldioxidretention), polycystiskt ovariesyndrom, svår huvudvärk med ögonbottenförändringar (pseudotumor cerebri) eller gallstensbesvär bör vidareremiss ske omedelbart vid nybesöket.

De med misstänkt syndromfetma bör remitteras vidare omedelbart. Om patienter med fetma har tydlig acanthosis nigricans eller avvikelser i blodtryck i vila, thyroideastatus, fasteglukos och insulin, leverenzymer, totalkolesterol, HDL, LDL, triglycerider bör närmaste remissinstans kontaktas för diskussion av evt remittering.

Remissinstans

BUM eller multidiciplinärt team i specialistvården.

Åtgärd

  • Att vid planerade besök på mottagningen/enheten mäta längd och vikt samt beräkna BMI och jämföra med BMI-gränser för övervikt och fetma för åldern. Identifiering är i sig en förebyggande åtgärd.
  • Ta relevanta basala anamnesuppgifter om riskfaktorer, samsjuklighet och ärftlighet.
  • Hänvisa till friskvårdsverksamheter. Arbeta med FAR, samverka med skola, skolhälsovård. Det förebyggande arbetet och uppföljningen kan bedrivas i gruppform.

Medicinska riskgrupper

Ökad risk för svårbehandlad fetma eller för att utveckla fetmarelaterade sjukdomar:

  • Barn med hög födelsevikt, eller barn med föräldrar där en eller båda har fetma.
  • Barn där mamman rökte under graviditeten eller där mamman hade fetma eller utvecklade graviditetsdiabetes under graviditeten
  • Barn som föds små i förhållande till graviditetslängden
  • Barn med psykiska och mentala handikapp eller ADHD är även en riskgrupp där sannolikt både genetiska och sociala faktorer inverkar.
  • Faktorer som innebär stress och ostrukturerad livsstil kan även innebära en ökad risk. Hit kan räknas brist på sömn, brist på fysisk aktivitet, mycket stillasittande vid TV och dator, avsaknad av ordnade rutiner såsom måltidsordning eller barn som blir negligerade.

Fetmarelaterade sjukdomar Barn och ungdomar med fetma är inte en enhetlig grupp och har en varierande riskprofil för komplicerande sjukdomar som diabetes, högt blodtryck, blodfettstörningar och framtida hjärtkärlsjukdom. De med ärftlighet för fetma, diabetes typ2 och hjärt-kärlsjukdomar har en ökad risk, liksom de där laboratorieundersökningar visar avvikande blodfetter, leverförfettning eller störningar i sockerbalansen. Förhöjt blodtryck eller mörkpigmentering av huden (acanthosis nigricans) pekar på ökad risk. Vid mycket uttalad fetma liksom för vissa av riskgrupperna ovan är komplikationer vanligare.

Barn eller ungdomar som har fetma bör ges förtur till behandlingsinsatser vid följande tillstånd:

  • diabetes typ2
  • högt blodtryck
  • sömnapné
  • Pickwick syndrom (koldioxidretention)
  • polycystiskt ovariesyndrom
  • svår huvudvärk med ögonbottenförändringar (pseudotumor cerebri)
  • gallstensbesvär

Dessa tillstånd finns men är sällsynta. Oftast upptäcks de genom aktivt sökande. Det är viktigt att även ta allvarligt på besvär som faeces- eller urininkontinens, dermatit, ortopediska problem samt stora bröst hos pojkar. Ungdomar tar inte upp detta själva och lider i det tysta. Psykosociala problem är vanliga och kan kräva multidiciplinära insatser.

Anamnes, status och laboratorieundersökningar bör genomföras med traditionella metoder för att kartlägga:

  • Problemets omfattning (vikt, längd, BMI, nu och tidigare, midjeomfång, blodtryck).
  • Hemförhållanden, stödet från skolan, eventuell mobbning och social situation.
  • Riskfaktorer (ärftlighet, acanthosis nigricans, blodtryck i vila, thyroideastatus, fasteglukos och insulin, leverenzymer, totalkolesterol, HDL, LDL, triglycerider, evt OGTT).

Anamnes bör så långt det går belysa:

  • Hereditet för fetma, typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdomar
  • Hemförhållanden och förhållandet i och till skola
  • Livsstil beträffande kost, fysisk aktivitet och sömn
  • Psykosocial stress (mobbning till exempel)
  • ADHD
  • Rökning
  • PCO, menstruationsrubbningar och hyperandrogenism
  • Obstruktiv sömnapné
  • Läkemedelsutlöst fetma

Beslutstöd

Fysisk aktivitet för barn och unga

Kost för barn och unga

Material och länkar för barn och unga


Senast uppdaterad: 2017-11-16 11:23