Barn och ungdomsmedicinsk mottagning (BUM)

I Sverige är hälsovård för mödrar och barn väl utbyggd och det är i allmänhet där, vid barnmorskemottagningen, barnhälsovården eller den samlade elevhälsan, som identifikation sker av individer med ökad risk utveckla fetma, till exempel de som har övervikt. Läkare som kommer i kontakt med dessa barn då de arbetar inom hälsovården har en viktig roll i vårdkedjan. Att ta sig an problemet och påtala vikten av hälsosam livsstil betyder säkert mycket i det enstaka fallet.

Barn och ungdomsmottagningar (BUM) är i allmänhet den första instansen för utredning och behandling av barn och ungdomar med fetma. BUM är remissinstans för BVC, skolhälsovård och kan vara det även för allmänmedicinska mottagningar. Eftersom behandlingsinsatser har mycket bättre effekt före puberteten än efter är det viktigt att inte "sopa bort" problemen på barn i dessa åldrar.

När remittera till behandling?

  • Barn över 4 år och ungdomar hos vilka BMI överstiger gränsvärde för åldern för fetma (BMI > iso-BMI 30).
  • Barn och ungdomar med misstänkta syndrom där fetma ingår, oavsett BMI.
  • Kraftig viktökning innan 4 års ålder där BVC insatser inte haft någon gynnsam effekt.  

Samarbets- eller samverkanspartner

Barnhälsovården, den samlade elevhälsan, ungdomsmottagningar, allmänmedicinska mottagningar, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och tandhälsovården. 

Utredning

Utredningen av patienter med fetma syftar till att identifiera eventuella bakomliggande orsaker och hälsorisker. Sällsynt förekommer genetiska eller endokrina rubbningar som orsak men över 95% av individer med fetma saknar specifik genes. Följsamhet och motivation hos barn och familj är viktig att beskriva och förstå. De olika nätverk som finns och påverkar barnet /ungdomen bör kartläggas och värderas beträffande eventuella stöd de ger för insatser.
Anamnes, status och laboratorieundersökningar bör genomföras med traditionella metoder för att kartlägga:

  1. problemets omfattning (vikt, längd, BMI, nu och tidigare, midjeomfång, blodtryck).
  2. hemförhållanden, stödet från skolan, eventuell mobbning och den sociala situationen.
  3. riskfaktorer (ärftlighet, acanthosis nigricans, blodtryck i vila, thyroideastatus, fasteglukos och insulin, leverenzymer, totalkolesterol, HDL, LDL, triglycerider, evt OGTT).

Anamnes bör så långt det går belysa:

  • Hereditet för fetma, typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdomar
  • Hemförhållanden, förhållandet till och i skola
  • Livsstil beträffande kost, fysisk aktivitet och sömn
  • Psykosocial stress (till exempel mobbning)
  • ADHD
  • Rökning
  • PCO, menstruationsrubbningar och hyperandrogenism
  • Obstruktiv sömnapné
  • Läkemedelsutlöst fetma 

Beslutstöd

Fysisk aktivitet för barn och unga

Kost för barn och unga

Material och länkar för barn och unga


Senast uppdaterad: 2018-03-07 15:53