Barnhälsovård

Barnhälsovårdens vision är att ”främja barnets hälsa, trygghet och utveckling”. Barnhälsovården har en unik möjlighet att stödja nyblivna föräldrar i deras föräldraroll, i tidig uppfödning av barnet, i etablering av barnets matvanor, lek och rörelse men också familjens vanor. Grundtanken med barnhälsovården är att ge alla föräldrar tillgång till stöd, kunskap för att skapa förutsättningar för föräldrarna att göra hälsosamma val och att erbjuda alla förskolebarn hälsoundersökningar.

Inledning

Barn som rör sig mycket när de är små behärskar sin kropp bättre och de får en starkare benstomme och muskulatur som vuxna. Fysisk aktivitet har både hälsofrämjande och förebyggande egenskaper. Barn utvecklas i den fria leken. Där stimuleras barnets fantasi, kommunikation och sociala samspel förutom att motorik och koordinationsförmåga utvecklas.

Svenska näringsrekommendationer ska ligga till grund för all kostinformation från BVC till familjer och barn. Kostinformation individanpassas utifrån befintliga matvanor och levnadsvillkor.

Ansvarig

Verksamhetschef för primärvårdsområdet.

Målgrupp

Föräldrar och barn.

Målsättning

Att stärka föräldrarollen för att ge barnen förutsättningar för en trygg och hälsosam uppväxt. 

Åtgärder

Basprogrammet ”Hälsoövervakning inom Barnhälsovården” Allmänt råd från Socialstyrelsen 1991:82, är ett åldersrelaterat hälsoövervakningsprogram för barn vid olika nyckelåldrar från 0- 6år.

Barnhälsovård är en mångfasetterad verksamhet vars syfte är att främja hälsa och utveckling hos alla barn, att tidigt identifiera problem som rör barns tillväxt och utveckling samt att förebygga ohälsa hos barn.

I barnhälsovårdens basprogram ingår att ge hälsoinformation till föräldrar antingen i grupp eller enskilt. Hälsoinformationen omfattar den kunskap som förmedlas så att föräldrarna själva kan ha kontroll över hälsorisker samt kan förebygga eller åtgärda hälsoproblem hos sitt barn. Viktiga ämnen som diskuteras med föräldrarna är amning, mat, matvanor, tandhälsa, praktisk barnavård, egenvård vid vardagssjuklighet, föräldrarollen, barnets normala utveckling, lek och fysiska aktiviteter med mera. De näringsproblem som finns i dag hos förskolebarn består i alltför stor konsumtion av fett och socker samt bristfällig måltidsordning, de kostvanor som grundläggs i barndomen blir ofta bestående.

Kvalitetsindikator och mått

  • Sammanställning av barnpopulationens/ BVC- eller BHV-område vikt, längd och BMI vid strategiska åldrar (ex 4 år)
  • Genomförda föräldragrupper /år
  • Amningsfrekvens

Samarbets- eller samverkanspartner

Barnomsorgen, förskolan, folktandvården, skolhälsovården och socialtjänsten. 

Förebyggande

Inledning

Universellt förebyggande insatser är insatser som riktas individuellt men till alla för att till exempel minska intaget av söta drycker hos barn. Riktade förebyggande insatser är insatser ställda till riskgrupper. 

Ansvarig

Verksamhetschef för primärvårdsområdet. 

Målgrupp

Hela barnpopulationen från 0 – 6 år vid nyckelåldrar, enligt basprogrammet för barnhälsovården, deras föräldrar och nära, samt familjer och individer med ökad risk för fetma. 

Socioekonomiska och psykologiska faktorer bakom ökad benägenhet för fetma

Socioekonomiska och psykologiska faktorer bakom ökad benägenhet för fetma 

Medicinska riskgrupper för utveckling av övervikt och fetma

  • Barn med hög födelsevikt, eller barn med föräldrar där en eller båda har fetma.
  • Om spädbarn eller barn i tidiga år ändrar sin tillväxthastighet och börjar växa mycket snabbare än tillväxtkurvan vet man att risken för fetma är ökad
  • Barn som inte ammas alls har även en något ökad risk.
  • Rökning under graviditeten eller där kvinnan har fetma eller utvecklar graviditetsdiabetes innebär att barnet lättare utvecklar övervikt eller fetma.
  • Barn som föds små i förhållande till graviditetslängden har även ökad risk utveckla fetma och av en sort med hög komplikationstendens.
  • Alla barn med övervikt har en ökad risk att utveckla fetma.
  • Barn med psykiska och mentala handikapp eller ADHD är även en riskgrupp där sannolikt både genetiska och sociala faktorer inverkar.
  • Faktorer som innebär stress och ostrukturerad livsstil kan även innebära en ökad risk. Hit kan räknas brist på sömn, brist på fysisk aktivitet, mycket stillasittande vid TV och dator, avsaknad av ordnade rutiner såsom måltidsordning eller barn som blir negligerade

Målsättning

Att nå samtliga barn med universella och riktade förebyggande insatser samt medverka till eller driva hälsofrämjande insatser för att sänka förekomst av övervikt och fetma bland barnen. 

Åtgärd

  • genomföra hälsoundersökningar enligt basprogrammet till barn i målgrupperna
  • främja tidig och god kontakt mellan föräldrar och barn samt främja amning
  • beräkna BMI på barn över 3 år vid undersökningarna och jämföra med gränsvärden för övervikt och fetma för åldern(fylla i BMI-kurvan i tillväxtkurvorna i BHV-journalen).
  • Identifiering av viktgrupp (undervikt, normalvikt, övervikt, fetma) vid 4 års ålder
  • ha utökat hälsosamtal med samtliga föräldrar vid 10-12 och 18 månader, samt 2,5-4 års ålder
  • identifiera riskgrupper, motivera och stimulera till extra insatser o hälsosamtal
  • ge råd om livsstil vid hälsosamtal
  • dokumentera observationer och insatser (i barnhälsovårdsjournalen).

Metoder är till exempel motiverande samtal, kontakt och råd om gränssättning. 

Effektmått och kvalitetsindikatorer

Längd, vikt, exakt ålder vid kontroll 4 alternativt 51/2 år med antal och andel med iso-BMI under 25, 25- under 30, 30 och mer uppdelat på kön, redovisas årligen. 

Remissindikationer

  • barn över 4 år hos vilka BMI överstiger gränsvärde för fetma i upprepade mätningar
  • barn med misstänkta syndrom där fetma ingår, med eller utan fetma

Remissinstans

Lokal barnmedicinmottagning eller vårdcentral/allmänläkarmottagning med nödvändig kompetens 

Vårdkedja barn

Samarbets- eller samverkanspartner

Mödrahälsovården, andra BVC i området och barnmedicinmottagning 

Fysisk aktivitet

Fetma och övervikt blir allt vanligare hos svenska barn och ungdomar. Familjens fysiska aktivitetsvanor har stor betydelse för barnets fysiska livsstil. Barnhälsovården kan göra en stor insats för att minska andelen barn med stillasittande livsstil genom att betona den fysiska aktivistens betydelse för utveckling av övervikt och fetma.

Kost

BVC är en nyckelaktör i arbetet för barn och familjer med förhöjd risk för fetma, eller fetma. Svenska näringsrekommendationer ska ligga till grund för all kostinformation från BVC till familjer och barn . Fokus bör ligga på en hälsosam vikt. Kostinformation individanpassas utifrån befintliga matvanor och levnadsvillkor. Motivationen är viktig för prioriteringar och takt på förändringsarbetet, där kan ett verktyg vara motiverande samtalsteknik.

Föräldrastöd, socialdepartementets webbplats

1177, Tema barn och föräldrar

Hälsosamtal på BVC vid 1,5- och 3-årskontrollen, utformat av leg dietist
Lena Ljungkrona-Falk. (Beställ via E-postadress).

Beslutstöd

Fysisk aktivitet för barn och unga

Kost för barn och unga

Material och länkar för barn och unga


Senast uppdaterad: 2017-11-06 15:20