Utgångspunkter för förskrivning

Personer med funktionsnedsättning ska beredas möjlighet till ett jämlikt och aktivt deltagande i samhällslivet. Barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ges förutsättningar till lek och utveckling. Patienten ska därtill vara delaktig i och ha inflytande över förskrivningen.  Patienten ska bemötas med respekt och dennes erfarenheter och behov ska tas tillvara. Det är patienten som känner sin funktionsnedsättning bäst och förskrivningen ska ha sin grund i patientens hela livssituation.  Närståendes roll är en omgivningsfaktor som är viktig att beakta i utredning av patientens hälsotillstånd inför en eventuell förskrivning. När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella förskrivningen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hens ålder och mognad. Även mycket små barn kan ha en inställning till en åtgärd och det är viktigt att ge barnet utrymme att få uttrycka sin åsikt.

I hälso- och sjukvårdslagen framgår att patienten har rätt till en behovsbedömning. Bedömningen är en förutsättning för att kunna planera och genomföra vårdinsatser. Förskrivaren ska identifiera hälsotillståndet och tillsammans med patienten ta ställning till hur ett eventuellt hälsoproblem kan åtgärdas.

Hjälpmedelsförskrivningen utgår från de viktiga utgångspunkter som ska vara vägledande för din förskrivning:

  • I Västra Götaland ansvarar hälso- och sjukvården för förskrivning av personliga hjälpmedel när det behövs kompetens om patientens funktionsnedsättning i kombination med kunskap om hjälpmedlet. En behovsbedömning avgör om ett hjälpmedel ska förskrivas eller om hjälpmedlet är ett egenansvar för patienten.
  • Förskrivning av hjälpmedel är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- och vårdinsats.
  • Det hjälpmedel som förskrivs ska vara enklast möjliga hjälpmedel som tillgodoser patientens behov av funktion, aktivitet och delaktighet.
  • Nyttan av ett hjälpmedel ska värderas utifrån både patientens totala livssituation och ett samhällsekonomiskt perspektiv. Produkten ska i första hand väljas ur det fastställda sortimentet. I första hand förskrivs rekonditionerade hjälpmedel.
  • Endast produkter som är CE-märkta enligt det medicintekniska direktivet förskrivs som personliga hjälpmedel.
  • Endast en uppsättning av en produkt kan förskrivas, om inte annat anges i produktanvisningen.
  • Endast de tillbehör/komponenter som krävs för att uppnå målet med förskrivningen eller upprätthålla det förskrivna hjälpmedlets funktion, prestanda eller säkerhet kan förskrivas.
  • Byte av fungerande hjälpmedel kan endast göras om patientens behov förändras eller om en ny modell eller teknik innebär att patientens funktions- eller aktivitetsförmåga förbättras väsentligt.
  • Hjälpmedel kan bara förskrivas för den stadigvarande bostaden och de miljöer där patienten frekvent och regelbundet vistas i sitt dagliga liv.
  • När det finns flera specifika produkter tillgängliga inom sortimentet ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som hen föredrar. Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hens behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat.
Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:22