5. Iordningställande

Version 2.1 reviderad 2017-03-01. Ändringar i denna version: avsnitt ”5.2.2 Slutenvårdsdos” är nytt.

5.1  Allmänt

Det är nödvändigt att den som iordningställer läkemedel får göra detta utan tidspress och utan att bli störd. Den som iordningställer ett läkemedel ska kontrollera: 

  • patientens identitet 

  • läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform

  • dosen och doseringstidpunkten

  • att hållbarhetsdatum inte överskridits 

  • att läkemedlet är oskadat

  • att injektions- och infusionsvätskor har täta förslutningar och att ingen fällning uppstått eller synbara förändringar skett

I ordinationshandlingen ska genom signering framgå vem eller vilka som ansvarat för iordningställandet och administreringen av varje ordinerat läkemedel. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten.

Om det är nödvändigt till följd av tekniska krav, sterilitetskrav eller liknande, får en annan sjuksköterska, läkare eller tandläkare än den som iordningställt ett läkemedel ta ansvar för att administrera det till patienten. Ansvarsfördelningen och tillvägagångssättet ska i sådana fall framgå av den lokala instruktionen för läkemedelshantering.

När patientdoser av ett läkemedel iordningställts av en receptarie eller apotekare, t.ex. slutenvårdsdos, ska en sjuksköterska, läkare, tandläkare eller den som ordinerat läkemedlet ansvara för administreringen av läkemedlet till patienten.

Till sidans topp

5.1.1  Märkning

Om ett iordningställt läkemedel inte administreras i direkt anslutning till iordningställandet ska förpackningen eller behållaren vara märkt med uppgifter om patientens identitet och läkemedlets namn, styrka, dos, tidpunkt och signum (SOSFS 2000:1). Om medicinbägare används ska namn och personnummer stå på bägaren, ej på locket. För injektionsläkemedel gäller att sprutan ska vara signerad och märkt med uppgifter om patientens identitet, läkemedelsnamn, styrka och tidpunkt för iordningställandet.

För infusionsvätskor gäller att behållaren ska märkas med patientdata, starttid, infusionstid, signum och eventuella tillsatser (preparatnamn, mängd, datum och klockslag för tillsats). En etikett ska fyllas i och sättas på flaskan/påsen vare sig tillsats gjorts eller ej.

Förtryckta etiketter bör användas. Skriv aldrig med tusch direkt på en infusionspåse, eftersom färgen kan absorberas.

Till sidans topp

5.1.2  Hållbarhet

Brytningsdatum antecknas på etiketten på alla salvliknande och flytande läkemedel samt övriga läkemedel vars hållbarhet förkortas när förpackningen har öppnats. För läkemedel med kortare hållbarhetstid än 24 timmar anges även klockslag. Se Svensk Läkemedelsstandard (SLS) på Läkemedelsverkets hemsida. Hållbarhetstiden är högst 12 timmar för uppdragna sprutor, som fyllts på vårdenhet, om inte fabrikanten har angett annat. Detta gäller också infusionslösningar. Hållbarheten kan ibland vara förlängd vid kylförvaring. Information finns på www.fass.se under respektive preparat under flera olika flikar som kompletterar varandra: FASS, produktmonografi, bipacksedel. Se även .

Till sidans topp

5.2  Iordningställande av tablett/kapsel

Tabletter och kapslar ur burk iordningställs aldrig direkt med händerna. Sked, pincett, extra medicinbägare eller förpackningslocket ska användas. Sked/pincett sköljs av med vatten efter användning.

Till sidans topp

5.2.1  Dela/krossa

Då patienten inte kan svälja ett preparat måste läkemedelsformen eller administrationssättet omprövas. Saknas alternativa beredningsformer kan tabletter i vissa fall delas eller krossas. Lös tablett, hel eller delad, får inte återföras till originalförpackning.

Kontrollera i "Sväljes hela" om aktuella tabletter och kapslar går att dela. Observera att det föreligger osäkerhet om detta dokument kommer att uppdateras framöver. Vissa tabletter och kapslar måste sväljas hela, på grund av att de har förlängd effekt (duretter, ”retard”, ”prolongatum”) eller är överdragna med ett skikt som motstår saltsyra i magsäcken (enterotabletter). Andra bör sväljas hela för att de innehåller cytostatika, smakar illa eller av andra skäl. Kapslar, dragéer och suppositorier bör aldrig delas.

Fastän flertalet tabletter har delningsskåra finns det många tablettsorter som ger dålig dosnogrannhet vid delning, framförallt vid delning i fjärdedelar. Detta måste beaktas vid delning av tabletter med potent läkemedelsinnehåll. Tablettdelare kan användas för att få en god doseringsnoggrannhet när halva tabletter ordinerats.

Om en tablett kan krossas, sker detta med hjälp av tablettkross för att minska damningsrisken. Det är viktigt att den diskas noggrant efter användandet så att inte läkemedel blir kvar till nästa patient. Se även avsnitt 8.2 Cytostatika och andra ämnen med bestående toxisk effekt.

Till sidans topp

5.2.2 Slutenvårdsdos

VGR har tillstånd att bedriva maskinell dosverksamhet för de avdelningar som har en sådan överenskommelse med Sjukhusapoteket VGR. På given stopptid överförs ordinationen automatiskt från läkemedelsmodulen i Melior till dosmaskin. Detta innebär att D-markerade tabletter och kapslar iordningställs och levereras i dospåsar, avsedda för inneliggande patienter, så kallad slutenvårdsdos. Slutenvårdsdos i VGR levereras i form av enkeldos, d.v.s. en till flera tabletter/kapslar av samma läkemedel, avsedd för en patient och ett dostillfälle, fullständigt märkt med läkemedelsdata, patientdata och vilken produktionsenhet som producerat dospåsen.

D-markerade tabletter/kapslar som ordinerats efter gällande stopptid produceras inte i dospåsar, och behöver iordningställas på enheten.

Vid driftstörningar i slutenvårdsdosproduktionen meddelar Sjukhusapoteket VGR vårdenheten om detta samt när produktionen beräknas att åter vara i drift. Under driftstörningar behöver även D-markerade tabletter/kapslar iordningställas på vårdenheten.   

Observera att Slutenvårdsdos inte ska förväxlas med dosexpedierade läkemedel i öppenvård (ordinerade i Pascal).

Till sidans topp

 

5.3  Iordningställande av flytande läkemedel

Flytande läkemedel mäts upp med hjälp av medicinbägare eller pipett. När extra stora krav ställs på mätnoggrannhet, t.ex. inom pediatriken, kan koninsats och spruta användas. Observera dock förväxlingsrisken mellan injektionsläkemedel, perorala respektive rektala läkemedel i spruta. Ges flytande läkemedel peroralt med hjälp av spruta och/eller sond, ska speciell spruta användas för oral/enteralt bruk, t.ex. lila sprutor. Dessa passar inte för användning i IV-infart. Därmed elimineras risk för feladministrering.

Flytande läkemedel bör iordningställas i nära anslutning till administreringen, eftersom läkemedel kan reagera med plast och luftens syre. Kontaminationsrisken måste också beaktas. Detta gäller även brustabletter som löses/uppslammas i vatten före intagandet. Upplösta tabletter som ej används omedelbart ska kasseras.

Till sidans topp

5.4  Beredning av injektion/infusionsläkemedel

5.4.1 Hygien- och arbetsinstruktioner

Hygien- och arbetsinstruktioner för beredning av injektion/infusionsläkemedel, utarbetade i samråd med sjukhushygienisk expertis och farmaceut, ska föreligga i skriftlig form och finnas i anslutning till arbetsplatsen. Se även avsnitt 1.2.2 Förvaring, iordningställande och skyddsföreskrifter.

Lokala tillägg hygien- och arbetsinstruktioner

Till sidans topp

5.4.2 Spädningsschema

Med spädningsschema menas schema med instruktioner för upplösning eller spädning av ett eller flera läkemedel (SOSFS 2000:1). Om spädningsschema finns inom egen verksamhet ska det vara fastställt av verksamhetschefen och giltigt för att kunna användas vid iordningställande.

Lokala tillägg spädningsschema

Lokalt tillägg SkaS

Till sidans topp

5.4.3  Injektionsvätskor

Vid beredning av injektionsvätskor bör sprutor med luer-lock fattning användas för att minska risken att de lossnar från kanyl, propp eller olika infusionskopplingar. Injektionsläkemedel dras med fördel upp med grov kanyl eller spike ur engångsförpackning, men med tunn kanyl ur flergångsförpackning för att skona gummimembranet. Kontaminationsrisken för flerdosbehållare (injektionsflaskor) ökar med antalet stick genom gummimembranet. Steril skyddshuv till injektionsspruta sätts på när en uppdragen spruta inte används omedelbart. När vätska dras upp ur brytampull av glas är det lämpligt att använda filterkanyl för att inte riskera att få glaspartiklar i läkemedlet.

Mer information hittas i Svensk Läkemedelsstandard (SLS).

Kontaminationsrisk

För att minimera risk för blodsmitta ska följande rutiner beaktas för att öka säkerheten:

  • Engångssprutor och sprutor till infusionspumpar får endast fyllas en enda gång och aldrig återfyllas. Detta gäller även vid tillförsel av upprepade doser till en och samma patient. 

  • Läkemedel avsedda för flergångsbruk exempelvis heparin, lokalanestetika och natriumklorid ska hanteras i läkemedelsrum.

  • Flerdosampuller med t.ex.  insulin (PenSet) ska vara patientbundna (i enlighet med anvisning i FASS) pga. risk för blodkontamination av insulinet vid användning.

  • Vid genomspolning av intravenös infart med natriumklorid 9 mg/mL ska enbart plastampull användas.

  • Uppdragskanylen ska alltid avlägsnas efter varje uppdragningstillfälle. I de fall spike används ankommer det på respektive klinikchef att utfärda noggranna anvisningar för dess korrekta användande.

Lokala tillägg spike

Rutiner ska finnas för att förhindra förväxling av tömd spruta och fylld spruta, särskilt om man har dragit upp flera sprutor med samma innehåll. Det är lämpligt att tömd spruta läggs direkt i sluten avfallsburk.

Se även avsnitt 5.1.1 Märkning.

Till sidans topp

5.4.4 Infusionslösningar

Tillsatser till infusionslösningar görs omedelbart före användningen och innehållet måste blandas efter varje tillsats. Tillsatser till hängande dropp ska om möjligt undvikas pga. risk för att påsen punkteras.

Vissa antibiotika ges som intermittent infusion, varvid torrsubstansen späds med sterilt vatten eller fysiologisk koksaltlösning t.ex. med hjälp av ett speciellt blandningsaggregat. Se även avsnitt 8.7 Risk för överkänslighet.

Infusionsvätskor för total parenteral nutrition (TPN) ska tillverkas av tillverkningsenhet om lämplig fabrikstillverkad lösning saknas. Observera att tillsatsmängder möjliga att göra till TPN-påsar enligt TPN-tillverkaren grundar sig på hel påse dvs. hela volymen. Tillsatser får aldrig göras i halvfull påse pga. risk för utfällningsrisker.

Se även avsnitt 5.1.1 Märkning.

Till sidans topp

5.5  Beredning av inhalationsläkemedel

5.5.1 Inhalationsaerosoler/pulver

Varje aerolsolflaska/inhalator är patientbunden och kan inte återanvändas till annan patient. Vid hemgång kan flaskan/inhalatorn skickas med patienten hem om ordinationen gäller. Hanterings- och bruksanvisning ska medfölja förpackningen.

Till sidans topp

5.5.2  Inhalationsvätskor 

Bruten förpackning med konserveringsmedel bör användas inom 1 månad om inte fabrikant anger annat. Spädning av inhalationsvätskor ska göras i samband med inhalationstillfället.

Exponeringsrisk

För potenta inhalationsläkemedel är det viktigt att iaktta skyddsföreskrifter enligt AFS 2005:5. Inhalation av läkemedel som omfattas av denna riktlinje ska endast göras inom enhet som har förtrogenhet med, och är särskilt utrustad för, denna hantering.

Lokala tillägg beredning av potenta inhalationsläkemedel

Till sidans topp

5.6  Utbyte till generika/synonyma läkemedel

Om ordinerat läkemedel inte finns tillhanda på enheten får sjuksköterska, utan att fråga läkare, byta till synonymt preparat enligt vad som fastställts på den egna förvaltningen/kliniken.

Lokala beslut om hantering av utbytbara läkemedel:

SkaS

Dokumentation av utbyte görs på följande sätt av sjuksköterskan:

  • I Meliors läkemedelsmodul dokumenteras utbyte i ruta för utdelningskommentar 

  • Vid användande av papperslista:      
    - stryks det ursprungliga preparatnamnet i läkemedelsjournalen      
    - synonymläkemedlet skrivs in      
    - ändringen signeras och dateras

Till sidans topp

5.6.1 Information om utbytbarhet

Observera att utbyten utan läkarkontakt endast får göras i enlighet med beslut på den lokala förvaltningen. Stöd för att hitta utbytbara läkemedel finns via:

  • Utbytbarhetssymbol i Hamlet

  • Kommentar i Hamlet där aktuell terapigrupp bedömt preparat vara kliniskt likvärdiga vid användning på sjukhus. Se även Hamletmanual kapitel 1.2.

  • Läkemedelsverkets utbytbarhetslista

  • Funktionen Utbytbara läkemedel i FASS 

  • SIL online (www.silonline.se)

Till sidans topp

5.7  Skyddsföreskrifter för toxiska läkemedel

I Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 2005:5 finns föreskrifter om handhavande av cytostatika och andra läkemedel med bestående toxiskt effekt. En översikt över olika risker med läkemedelshantering finns i häftet ”Skyddsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal vid hantering av läkemedel” från Läkemedelsindustriföreningen (LIF). Produktspecifika skyddsinformationsblad kan hämtas för de flesta läkemedel från www.fass.se.

Iordningställandet ska alltid ske så att personal och omgivning skyddas från exponering och produkten från kontamination. Arbetet ska utföras så att risken för exponering via luftvägar, hud och ögon minimeras. Personer med känd överkänslighet mot aktuellt läkemedel ska inte delta vid iordningställandet. God arbetsteknik, noggrannhet och bra rutiner är avgörande oavsett vilka hjälpmedel som används.

Vid krossning av läkemedel måste allergirisken beaktas (damning). Då risk för damning föreligger bör munskydd och handskar användas. Hit räknas bl.a. vissa antibiotika. Bulklaxativ innehållande ispaghulapulver är allergena och sensibilisering genom inhalation har rapporterats hos sjukvårdspersonal.

Om läkemedel kommer i kontakt med huden, skölj rikligt med vatten. Vid stänk i ögonen, skölj omgående och rikligt med ögonsköljvätska eller vatten. Tag bort eventuella kontaktlinser. Kontakta ögonläkare vid kvarstående besvär. Registrera avvikelsen i MedControl Pro. Se även kapitel 8. Arbetsmiljöaspekter.

Till sidans topp

5.7.1  Cytostatikaberedning

Beredning av parenterala lösningar för cytostatikabehandling bör göras på lokal tillverkningsenhet. I de fall beredningar sker på vårdenhet/mottagning ska dessa vara utrustade med säkerhetsbänk och övrig nödvändig utrustning för arbetet. För mer information, se  kapitel 8. Arbetsmiljöaspekter.

Till sidans topp

5.8  Patientens egna mediciner

Vid ankomst till avdelningen är patienten ibland ordinerad läkemedel som inte finns i avdelningsförrådet. För att lösa ett akut behov kan man då, i avvaktan på apoteksleverans, behöva använda patientens eventuellt medhavda medicin. Om detta är nödvändigt måste följande villkor vara uppfyllda:

  • Inskrivande läkare ska ha bedömt behovet och ordinerat läkemedlet

  • Givna doser ska journalföras enligt normal rutin

  • Läkemedlets identitet måste vara helt fastställd

  • Läkemedlet ska finnas i sin originalförpackning och bedömas vara i fullgott skick

  • Läkemedlet ska förvaras väl åtskilt från ordinarie läkemedelssortiment

  • I omvårdnadsjournal ska framgå när privat medicin givits

Patienter ska endast undantagsvis använda medhavda läkemedel. För vissa patientbundna läkemedel kan det dock vara önskvärt, såsom t.ex. inhalatorer, ögondroppar och insulin. Patientens egna läkemedel får inte användas som ett led i avdelningens besparingskrav.  Se även avsnitt 4.4 Patientens privata medicin.

Lokala tillägg patientens medhavda läkemedel

Till sidans topp

5.8.1  Permissionsläkemedel/jourdoser

På vårdenheter och mottagningar kan man behöva lämna ut läkemedel till patient efter ordination av läkare. Det kan gälla behandling under permission eller s.k. jourdoser om apotek inte är tillgängligt. Överlämnade doser ska dokumenteras i journalen.

För de vårdenheter som har slutenvårdsdos kan D-markerade permissionsläkemedel produceras i slutenvårdsdospåsar efter överenskommelse med Sjukhusapoteket VGR.

Det finns olika sätt att iordningsställa läkemedel som ska tas med hem, t.ex. enkeldospåse eller dosett. För jourdoser bör endosförpackade läkemedel användas.

Förpackningen/dosetten ska märkas med:

  • Patientens namn och personnummer 

  • Läkemedlets namn, läkemedelsform och styrka

  • Datum för överlämnandet

  • Anvisningar om läkemedlets användning inklusive dosering 

  • Ordinatörens namn 

  • Signum av den som iordningställt förpackningen

Vid permission ska medicinlista alltid skrivas ut och lämnas till patienten för de datum som permissionen gäller. Vid träning inför utskrivning kan t.ex. dosett eller dosexpedierade läkemedel för en vecka användas. Dokumentation ska göras på samma sätt som för permissionsläkemedel. Det åligger den som lämnar ut jourdoser att se till att patienten får adekvat information.

Till sidans topp

 

 

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:24