Nationella riktlinjer

Idag finns det effektiva metoder för hälso- och sjukvården att använda för att stödja patienter att förändra sina levnadsvanor. De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder (Socialstyrelsen 2011) beskriver sådana metoder avseende tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Det finns stora skillnader i förekomst av ohälsosamma levnadsvanor beroende på socioekonomiska faktorer. Det är av stor vikt att i alla rådgivning ha individens perspektiv i beaktande med hänsyn till exempelvis utbildningsnivå, sociala och ekonomiska förhållande, kulturella skillnader, genusperspektiv och funktionsnivå, både fysiskt och psykiskt.

Socialstyrelsen har utarbetat evidensbaserade nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. De rekommenderade metoderna grundar sig på olika typer av rådgivning eller samtal och delas upp i tre övergripande nivåer; enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Nivåerna beror på tillståndets allvarlighetsgrad, tid, personalens kvalifikationer och samtalsmetodik.  I patientlagen 2015 framhåller man uttryckligen att patienter ska få information om metoder för att förebygga sjukdom eller skada

Rekommenderade insatser

Rådgivande samtal är grunden för åtgärderna. Alla övriga åtgärder i riktlinjerna som till exempel nikotinläkemedel eller skriftlig ordination av fysisk aktivitet ges i tillägg till någon form av rådgivning eller samtal. Insatserna riktar sig till vuxna (över 18 år) med ohälsosamma levnadsvanor.

Enkla råd

Information och korta standardiserade råd och rekommendationer om levnadsvanor. Enkla råd tar cirka fem minuter och bör kompletteras med skriftlig information.

Rådgivande samtal

Sker i dialog med individen. Råd och åtgärder anpassas till individens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Rådgivande samtal tar cirka 10-15 minuter men ibland upp till 30 minuter. Samtalet kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel, särskild uppföljning och kan inkludera motiverande strategier

Kvalificerat rådgivande samtal

Hälso- och sjukvårdspersonal för en dialog med individen och anpassar åtgärderna till ålder, hälsa, risknivå med mera. Samtalet kan inkludera motiverande strategier. Ett kvalificerat rådgivande samtal är mer omfattande än rådgivande samtal både vad gäller tidsåtgång (30-60 minuter) och antal uppföljningar. Samtalet är vanligen teoribaserat eller strukturerat och kan ges individuellt eller i grupp. Åtgärden förutsätter att personalen utöver ämneskunskap också är utbildad i den metod som används, till exempel motiverande samtal (MI) eller kognitiv beteendeterapi (KBT).

  • Hälso- och sjukvården bör enligt de nationella riktlinjerna erbjuda:
  • Rökning – kvalificerande rådgivande samtal
  • Riskbruk av alkohol – rådgivande samtal
  • Otillräcklig fysisk aktivitet – rådgivande samtal med tillägg och särskild uppföljning
  • Ohälsosamma matvanor – kvalificerade rådgivande samtal

Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se)

Sjukdomsförebyggande arbete en del av hälso- och sjukvårdens uppgift

Sedan 1982 har det sjukdomsförebyggande arbetet varit en del av hälso- och sjukvårdens uppgift enligt 2 c § hälso- och sjukvårdslagen. I patientlagen 2015 står i 3 kapitlet 1§ Patienten ska få information om, punkt 8, metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

Pia Haikka

Handläggare, övergripande verksamhetsplanering
Telefonnummer
E-post

Senast uppdaterad: 2017-05-03 12:53