Marcus Lind får Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris
Det här är en arkiverad äldre nyhet. För aktuella nyheter, gå till Aktuella nyheter.
Marcus Lind har utfört nationella och internationella epidemiologiska studier i världsklass för att bättre förstå prognosen vid typ 1- och typ 2-diabetes och hur sjukdomarna bör behandlas för att minska risken för organskador och uppnå normal livslängd.
Flera av de nationella studierna har genomförts med ledning från forskningsenheten för diabetes på Uddevalla sjukhus, där Marcus Lind har en halvtidstjänst.
Hedrande med unikt pris
– Jag är oerhört glad och känner mig mycket hedrad att få ta emot detta fina pris, säger han. Det känns mycket unikt då det går till en enda pristagare inom hela det medicinska området och det finns så många discipliner. Jag känner mig oerhört stimulerad för framtida forskningsprojekt.
– Priset är mycket anrikt med dess långa tradition ända sedan 1800-talet. Jag hoppas det kommer ge spin-off-effekter inom diabetesvården och diabetesforskningen.
Kontinuerlig blodsockermätning
Marcus Lind har med sin forskning bidragit till kunskap och utveckling av så kallad kontinuerlig blodsockermätning, en subkutan sensor som många patienter med typ 1-diabetes idag använder för behandling av sin sjukdom.
Behandlingen innebär att blodsockret blir bättre och riskerna för låga blodsockervärden mindre. Den leder också till ökad livskvalitet och trygghet i behandlingen.
Inom typ 2-diabetes har Marcus Lind utfört studier inom bland annat inkretinbaserad behandling, där patienter behandlas med andra hormoner än insulin. Han var till exempel den förste att i en placebo-kontrollerad studie visa att patienter med svårbehandlad typ 2-diabetes, som behöver flera insulininjektioner per dag, har nytta av denna behandling.
Internationell forskning
Inom det epidemiologiska området har Marcus Lind utfört nyckelstudier såväl i Sverige som i andra länder, däribland Kanada och Storbritannien för att bättre förstå prognosen vid typ 1- och typ 2-diabetes.
Han har bland annat visat hur dödligheten skiljer sig vid typ 1- och typ 2-diabetes jämfört med övriga befolkningen och vilka nivåer på riskfaktorer som behöver nås för att få en bättre prognos. Vidare var han en av de första att studera effekter på hjärtsvikt vid typ 1-diabetes i populationsbaserade studier.
Publicerad i ledande tidskrifter
Marcus Linds studier har under de senaste åren publicerats i samtliga av världens ledande kliniska vetenskapliga tidskrifter som New England Journal of Medicine, Lancet, Journal of American Medical Association (JAMA) och British Medical Journal (BMJ).
Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris delades ut för första gången 1859. Årets prissumma är 150 000 kronor. Priset kommer att delas ut vid Läkaresällskapets årshögtid den 14 november.
Fakta | Diabetes
Diabetes Mellitus är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar där den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet är för hög. Vanligast skiljs de åt genom benämningarna typ 1 och typ 2.
Diabetes typ 1 innebär att kroppens egen produktion av hormonet insulin helt eller nästan helt slutat fungera. Typ 1 kräver livslång insulinbehandling.
Diabetes typ 2 innebär att den mängd insulin som kroppen kan producera inte räcker för kroppens behov. Patienter med typ 2 kan i stor utsträckning reglera sin sjukdom genom att ändra sina levnadsvanor gällande rökning, motion och kost.
Komplikationer vid båda typerna av diabetes kan vara skador på ögonen, njurarna och fötterna. För typ 2-diabetes finns också ökad risk för förhöjda blodfetter, stroke och hjärt- och kärlsjukdom.
Typ 1-diabetes, också kallad ungdomsdiabetes, brukar debutera i unga år. Typ 2-diabetes kallas också för åldersdiabetes, men brukar numer även drabba yngre människor.