Dubblad chans för strokepatienter med ny teknik

Ambulanssjuksköterskan Hans Törnqvist, vid ambulansen i Skövde, kan i framtiden få assistans av videostöd vid diagnostisering av strokepatienter. Tanken är att utrusta ambulanser med videokameror så att en neurologspecialist på avstånd  snabbt kan assistera med diagnosen.
Ambulanssjuksköterskan Hans Törnqvist, vid ambulansen i Skövde, kan i framtiden få assistans av videostöd vid diagnostisering av strokepatienter. Tanken är att utrusta ambulanser med videokameror så att en neurologspecialist på avstånd snabbt kan assistera med diagnosen.

Om du får en stroke är det av mycket stor betydelse för utgången att du får en snabb behandling - och att behandlingen blir rätt. Lars Rosengren är professor och överläkare vid Sahlgrenska. Tack vare Innovationsfonden kan han nu ta fram ett videostöd som ska assistera i bedömningen av stroke. Det ska användas av ambulanspersonal mobilt i hemmet eller fast monterat i ambulansen. Syftet är att snabbt kunna bestämma rätt behandling för patienten.

Ischemisk stroke (85 % av alla stroke) beror på proppar eller kärlförträngningar som stryper blodtillförseln till hjärnvävnaden. Det finns idag två akuta behandlingsformer vid ischemisk stroke – trombolys och trombektomi.

Under förutsättning att patienten kommer till sjukhus snabbt efter insjuknandet behandlar man vanligen tillståndet effektivt med trombolys (propplösande behandling). Ju tidigare trombolys sätts in efter debut desto verksammare är den. Den kan dock inte ges efter 4,5 timmar.

Vid svårare ischemisk stroke, som ofta beror på helt tilltäppta större kärl, är trombolys ineffektivt och patienten behöver då få trombektomi (mekanisk propputdragning). Trombektomi är effektivare ju snabbare den görs. Dock är behandlingen verkningslös efter sex timmar då skadan i regel är för stor.

Dilemma avgöra rätt behandling

- Dilemmat för ambulanspersonalen är att bedöma vilken behandling som är bäst för patienten, säger Lars Rosengren. Eftersom trombektomi endast utförs på Sahlgrenska inom Västra Götalandsregionen så är rätt beslut mycket viktigt.

Idag sker den bedömningen genom att ambulanspersonalen går igenom en mini-checklista med patienten och räknar poäng. Det handlar om att kunna uppge allt från ålder och månad till att kunna följa kommandon och röra ögon, armar och ben. Vid sex poäng eller mer kör man patienten till Sahlgrenska för trombektomi om körtiden dit är 45 minuters eller mindre. Annars går färden till närmaste akutsjukhus för trombolys. Här kan akutläkaren göra bedömningen att trombektomi ändå bör ges och patienten transporteras då vidare till Sahlgrenska. Detta förutsatt att trombektomin kan påbörjas inom tidsfönstret på sex timmar. Men omvägen via akutsjukhuset försenar trombektomin med minst en timme och det innebär att effekten av trombektomin blir sämre. Dessutom är det många patienter som inte alls hinner i tid.

Innovationsfonden beviljade en halv miljon

Projektet, som fått en halv miljon kronor av Innovationsfonden, går ut på att ambulanspersonalen får videokameror till sitt förfogande. Med hjälp av dessa kan neurologspecialisten på Sahlgrenska, som är regional strokebakjour, se och prata med patienten via uppkoppling. Denne kan då gå igenom sin mer fullödiga checklista och - inom fem minuter - bedöma vilken behandling patienten ska få. Det innebär att patienter med svårare stroke i vissa fall kan direkttransporteras till Sahlgrenska även om transporttiden är mer än 45 minuter och då blir den totala tiden till trombektomi kortare och behandlingen effektivare. Möjligheten för patienter som befinner sig långt från Sahlgrenska att få trombektomi kommer att öka.

Tanken är att varje ambulans blir utrustad med två videokameror som blir fast monterade. De ska dock ha olika förinställda zoominställningar så att neurologen ska kunna se allt från helkropp till ögonen på patienten. Dessutom är det tänkt att ambulanspersonalen ska ha tillgång till en mobil videokamera för att kunna göra bedömningen vid platsen där patienten insjuknade.

Chanserna fördubblas

­ Om en patient som behöver trombektomi också får det, så dubblas chansen att hen blir bra efter behandlingen, kommenterar Lars Rosengren. Det är därför som jag brinner för att genomföra det här projektet.

Projektet med namnet ViPHS (Videostöd i den prehospitala strokekedjan) har utformats inom Prehospital ICT Arena på Lindholmen Science Park och bedrivs i samverkan med professor Bengt Arne Sjöqvist från Chalmers och Lindholmen Science Park. Projektet ska ses som ett av två steg för att undersöka möjligheten till ett regionalt införande av videostöd.

Det första steget är att utforma, anpassa och utvärdera metoden i en fullskalig simulerad miljö. Därför kommer projektorganisationen att genomföra en stor simulering i september med fyra olika ambulansbesättningar i Borås-trakten. Till detta kommer två neurologspecialister på Sahlgrenska och två blivande neurologer som testpatienter.

Steg två blir att börja testa metoden i verkliga livet med riktiga strokepatienter. Lars Rosengren ligger redan i startgroparna för att söka pengar till detta. Han hoppas givetvis på att Innovationsfonden fortsätter även nästa år och att han kan komma in med en ansökan till dem.

Innovationsplattformen

Prehospital ICT Arena

Lars Rosengren

Lars Rosengrens far var neurolog så det kanske inte var så konstigt att han själv blev det. Han började läsa medicin 1973, blev docent 1986, legitimerad läkare 1989, specialist i neurologi 1994 och överläkare 2001. Från 1990 har han haft stroke som särskilt intresse och 2012 utnämndes han till professor i neurologi med strokeinriktning. Sedan 2008 är han ordförande i regionala strokerådet och i fjol valdes han till ordförande i nationella programrådet för stroke.

Fakta om stroke

Fakta strokebehandlingar:
Västra Götalandsregionen är ledande i Sverige på strokebehandling med trombektomi. Redan 1994 genomfördes den första trombektomin på Sahlgrenska och 2016 breddinfördes metoden för hela Västra Götalandsregionen.

Från det att trombolysen infördes 2003 är stroke betraktad som en akutsjukdom då det inte fanns effektiva behandlingar innan. Sedan 2011 har akut ambulanstransport av misstänkt strokepatient högsta prioritet och kan köras med utryckningssignal.

Fakta strokesymptom:
Vid en stroke slutar plötsligt flera funktioner i kroppen att fungera som de ska. Symtomen beror på vilken del av hjärnan som är skadad, men det är vanligt att:

  • få domningar eller förlamningar i ansiktet, armarna och benen, oftast i ena kroppshalvan
  • få svårt att tala och förstå
  • bli förvirrad
  • få synstörningar på ena ögat eller båda ögonen
  • bli yr och få svindel
  • få försämrad balans och få svårt att gå
  • få kraftig huvudvärk utan tydlig orsak

Om stroke på 1177

Kontakt

Lars Rosengren
Överläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
E-postadress

Senast uppdaterad: 2017-06-12 11:15