Unikt arbete med mänskliga rättigheter

Morten Kjaerum, direktör vid Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter, var en av tre huvudtalare vid konferensen Mänskliga rättigheter – vackra ord och verkstad som Kommittén för mänskliga rättigheter i VGR höll i fredags tillsammans med Nätverket för människorättsbaserat arbete i Västra Götaland. Foto: Sergio Joselovsky

Som enda region i Sverige och på europeisk nivå har Västra Götalandsregionen (VGR) prövat och utvecklat ett människorättsbaserat arbete inom hälso- och sjukvård och kultur. Och arbetet får beröm av FN:s särskilda rapportör för rätten till bästa fysiska och psykiska hälsa.

– Arbetet som görs i regionen är enligt min mening mycket lovvärt och ett bra exempel på hur förhållningssättet till mänskliga rättigheter förstärker hälsoarbetet, säger Dainius Puras, FN:s särskilda rapportör för rätten till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa.

Dainius Puras var tillsammans med Alva Finn, verksamhetsansvarig för mänskliga rättigheter vid den europeiska paraplyorganisationen Mental Health Europe och Morten Kjaerum, direktör vid Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter, huvudtalare vid konferensen Mänskliga rättigheter–vackra ord och verkstad som Kommittén för mänskliga rättigheter i VGR höll i fredags tillsammans med Nätverket för människorättsbaserat arbete i Västra Götaland.

Arbetet ska stärkas

– Människorättsbaserat arbete ska stärkas och utvecklas i samtliga verksamheter. Nästa steg för Västra Götalandsregionen är få till ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter över hela regionorganisationen, dagens konferens är ett viktigt steg i den här processen, säger kommitténs ordförande Kristina Grapenholm (L).

Men vad innebär ett människorättsbaserat arbete i praktiken?
Det handlar både om förhållningssätt och prioriteringar. Dainius Puras poängterade vikten av att investera i barn och ungdomars hälsa, att alla har rätt till en hälsosam känslomässig och social utvecklig, det är ingen lyx. Han lyfte också fram att psykisk hälsa blivit en växande global prioritering. Och det är ett vårdområde som har mycket att vinna på ett människorättsbaserat arbete. Ett sätt är att bryta stigmatiseringen kring psykisk hälsa – alla har psykisk hälsa – och några har psykisk ohälsa.
Alva Finn sa att om vi tänker mänskliga rättigheter och psykisk hälsa så innebär det att alla har rätt att vara med och påverka sin egen vård, vilket människor med psykisk ohälsa inte alltid gör.

– Vi är alla experter på våra egna liv, och kan våra egna liv bättre än någon annan. Det finns en viktig brukarrörelse, och vi bidrar med kunskap om mänskliga rättigheter och rätten att hävda dem, säger Alva Finn.

Inte bara gener som påverkar

Alva Finn vill också lyfta ett helhetstänkande kring psykisk hälsa, att det inte bara är gener som påverkar utan också fattigdom, skilsmässa och att förlora jobbet bidrar till ohälsa.

– Har vi ett helhetstänkande kan vi upptäcka psykisk ohälsa tidigt och förebygga, säger Alva Finn.

Ett av de tre pilotprojekt i människorättsbaserat arbete som VGR drivit är Psykosvårdkedjan Nordost i Göteborg, vars tydliga resultat är att de minskat användningen av tvångsåtgärder som bältning och isolering drastiskt. Som en följd av bland annat detta arbete har Västra Götalandsregionen tagit fram en nollvision mot tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter som ett mål i regionens handlingsplan för mänskliga rättigheter.

– Jag är imponerad av resultatet särskilt arbetet kring att minska tvångsmetoderna. Men det finns mycket tvångsvård i Sverige fortfarande och vi har lång väg kvar att gå vad gäller mänskliga rättigheter och psykisk hälsa, säger Alva Finn.

Stadsdel avgörande

Ett annat område där mänskliga rättigheter är ett verktyg är samhällsutvecklingen. Morten Kjaerum talade mycket om den ojämlikhet som ökat mellan invånare i de Nordiska länderna. Det finns de som känner sig utanför samhället och grupper av människor som har betydligt kortare livslängd än andra – beroende på i vilken stadsdel de bor i.

– Invånare som känner att de inte har någon framtid eller rätt till varken liv, hälsa, värdighet. De är inte fattiga, men upplever och har en ojämlik uppmärksamhet, respekt och saknar känsla av att göra något meningsfullt, säger Morten Kjaerum.

Han menar att med ett människorättsbaserat arbete kan vi fråga mer på djupet, och förstå varför det ser ut som det gör och förändra. Och det är centralt att engagera människor i lösningar på problemen.

– Västra Götalandsregionen är i framkant av något som kommer att bli normen i de moderna städerna och regionerna, säger Morten Kjaerum.

En av alla VGR-anställda på konferensen var Eva-Karin Bergström, enhetschef på Hälsoodontologiska enheten på Folktandvården i VGR. Hon tycker att föreläsningarna gav många intressanta perspektiv och infallsvinklar.

Frågorna viktiga även för Folktandvården

– MR-frågorna är viktiga för oss inom Folktandvården. Vi måste veta att ingen blir diskriminerad på någon grund, både i det stora och det lilla, säger hon.

Folktandvården håller på att ta fram en handlingsplan för mänskliga rättigheter och Eva-Karin Bergstrand ser konferensen som ett bra sätt att få ny kunskap.

– I det stora innebär det att ta hänsyn till mänskliga rättigheter i alla beslut som rör strategier och rutiner, men också att ha kunskap om och tillämpa mänskliga rättigheter i varje enskilt patientärende.

Kommittén för mänskliga rättigheter

Kommittén för mänskliga rättigheter skapades 1 januari 2011 och är Västra Götalandsregionens svar på hur den regionala nivån arbetar med de internationella konventioner och deklarationer som Sverige anslutit sig till. Uppdraget är att driva på, stärka och initiera ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter. Ordförande är Kristina Grapenholm (L).

Senast uppdaterad: 2017-10-25 15:52