UPPDATERAD: Smittskyddsläkare Thomas Wahlberg svarar på frågor om mässling

Smittskyddsläkare Thomas Wahlberg

Västra Götalandsregionens smittskyddsläkare Thomas Wahlberg svarar på frågor om mässling och om utbrottet i Göteborgsområdet. Längst ner i texten finns en tabell där du kan se vilket skydd mot mässling just din åldersgrupp har. Texten är uppdaterad med ny information och nya frågor 23 januari.

Kan du beskriva vad som hänt?

– Sedan mässling konstaterades hos en patient den 10 december har nu ytterligare 27 patienter insjuknat, totalt 28 fall. Smittspårning har visat, att majoriteten av dessa har haft kontakt med det första fallet. Dessa personer kan i sin tur ha smittat andra. Kontaktspårning inom vården pågår på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, en vårdcentral och en jourcentral i Göteborgsområdet. 2 januari rapporterades det ett fall med möjlig smittspridning. Läs pressmeddelande här. I nuläget bedömer vi att nya fall av mässling kan dyka upp 18 dygn efter senast möjliga smittotillfälle. Räknat från 22 januari fram till och med 5 februari 2018. Tidpunkt kan komma att justeras om nya fall tillkommer.

Hur stort är utbrottet?

– Vi bedömer att utbrottet är begränsat, även om det i svenska mått mätt är stort, men då så många är vaccinerade i Sverige, förväntar vi oss ingen större smittspridning. Det är sannolikt att fler fall kommer att dyka upp. Från smittotillfället tar det 7 till 18 dagar innan sjukdomen bryter ut.

Om jag oroar mig, vad ska jag göra?

– Om du tror att du själv eller någon av dina anhöriga har blivit smittad ska du inte söka vård direkt på vårdcentral, jourmottagning eller sjukhusens akutmottagningar. Läs först om mässling på 1177 Vårdguiden. Tror du fortfarande att du har mässling, ring 1177 för bedömning och råd om var du ska vända dig. När man söker sjukvård är det ytterst viktigt att personer med symtom på mässling inte tas in i reception, väntrum och allmänna utrymmen, utan hänvisas till rum med separat ingång eller enhet med isoleringsrum.

Om du misstänker att du har mässling, undvik att åka kollektivtrafik till vårdcentral, jourmottagning eller sjukhusens akutmottagningar.

Varför blir det så stor uppmärksamhet kring mässling i Göteborgsområdet?

– Mässling är den mest smittsamma sjukdomen vi känner till. Även om immuniteten är god och de flesta är vaccinerade finns det personer med otillräckligt skydd och risken är stor att andra smittas. Mässling kan orsaka svåra sjukdomssymtom.
Vid mässling sker alltid en smittspårning kring varje fall för att så långt som möjligt undvika smittspridning. I det aktuella utbrottet kan det inte uteslutas att smittspridning även kan ha skett på andra platser i Göteborgsområdet. Därför måste vården ha en ökad uppmärksamhet på mässling.

Vad gör sjukhus och vårdcentraler nu?

– Samtliga akutmottagningar, vårdcentraler, jourcentraler, vårdenheter och sjukhus i regionen har informerats om mässling och det pågående utbrottet. Vid ingångarna har det satts upp informationsskyltar om mässling på olika språk. På några enheter i Göteborg finns grindvakter vid akutmottagningarna.

Hur ser symtomen ut?

– Typiska symptom vid mässling är feber, sjukdomskänsla, ögonirritation, hosta, huvudvärk och utslag i munslemhinnan - kan misstolkas som afte. Efter tre till fyra dagar kommer ett storfläckigt, rött och ofta sammanflytande utslag som vanligen debuterar i ansiktet för att sedan sprida sig mot bål och extremiteter.

Hur farlig är mässling?

– Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom men den är i de flesta fall ofarlig och läker ut av sig själv. Även om de flesta som insjuknar blir friska efteråt, kan mässling orsaka svåra komplikationer trots dagens moderna sjukvård. Även dödsfall av mässling förekommer.

– Det finns idag missuppfattningar om att sjukdomen skulle vara ”harmlös”, och att komplikationer till mässling bara sågs förr i tiden.

– 1 av 10 med mässling får öroninflammation, 1 av 20 får lunginflammation, 1 av 1000 får hjärninflammation som kan leda till bestående hjärnskador och 1 till 2 av 1000 mässlingfall i världen avlider till följd av sjukdomen.

Hur kan man skydda sig?

– Vaccin är det bästa skyddet mot mässling. Det finns ett mycket effektivt kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund, och vaccinet ingår i allmänna vaccinationsprogrammet sedan 1982. Även om vaccin mot mässling ger ett gott skydd, kan enstaka personer som är vaccinerade ändå insjukna men detta är ovanligt.

– Vaccination mot mässling sker med två doser. Redan efter det första vaccinationstillfället är skyddet mycket bra, men det behövs två doser för att skyddet ska bli så långvarigt som möjligt. Efter två doser av vaccinet anses skyddet mot sjukdomen vara livslångt. Dos två är det inte så bråttom med, det kan till exempel tas inför en utlandsresa. Som tidigast kan man vaccinera sig igen efter en månad.

Vilka riskerar att insjukna i mässling?

– Barn under 18 månaders ålder, som inte hunnit få sin första vaccinationsdos mot mässling.

– Personer utan immunitet mot mässling som på grund av immunbrist eller andra sjukdomsorsaker inte blivit vaccinerade mot mässling.

– Icke immuna personer som var för gamla för att vaccineras när mässlingsvaccinet introducerades som barnvaccin i Sverige. Det kan gälla personer som är födda 1960-1981.

– Personer som frivilligt har avstått från vaccination mot mässling.

– Personer som invandrat till Sverige som varken haft sjukdomen eller blivit vaccinerade.

Var finns mässling idag?

– Varje utlandsresa idag innebär därför en risk att utsättas för mässlingssmitta. I Europa har flera tusen mässlingsfall konstaterats under 2017. De flesta europeiska länder har rapporterat fall, inklusive Italien, Rumänien, Spanien, Portugal, Storbritannien, Frankrike, Danmark, Belgien, Tyskland, Tjeckien, Österrike, Ungern och på Island. I Italien har 4 800 fall rapporterats, i Rumänien 7 900 fall och i Tyskland har 900 fall rapporterats.  Källa Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. I Afrika rapporteras ett stort antal fall. Även i asiatiska länder som Thailand finns mässlingsfall. USA och Kanada har också pågående mässlingsspridning. 

Har nyfödda barn skydd mot mässling?

– Många nyfödda barn har en viss mängd antikroppar mot mässling via sina mödrar, men inte alla och inte med säkerhet tillräckligt mycket.

– Om ett nyfött barn utsätts för mässlingssmitta erbjuds immunglobulin med antikroppar mot mässling. Detta skydd är mycket bra. I ovanliga fall kan enstaka barn riskera att insjukna trots behandling med immunglobulin. Därför ska föräldrar som söker för barn med misstänkta mässlingssymtom och som fått immunglobulinbehandling mot mässlingssmitta, alltid först kontakta mottagningen (inklusive BVC) eller 1177 före man söker. Detta gäller till och med 21 dygn efter den inträffade smitthändelsen.

Kan man få mässling fast man är vaccinerad?

– Vaccin mot mässling ger ett gott skydd, men enstaka personer som är vaccinerade kan ändå insjukna men detta är ovanligt. Om man har fått en vaccindos mot mässling är skyddet 90 till 95 procent mot att insjukna om man blir smittad. Om man har fått två doser har man ett ännu bättre skydd (97 till 99 procent enligt olika studier). Att så många personer har ett bra skydd mot mässling i Sverige idag är mycket värdefullt för att förhindra större utbrott.

Kan man få mässling fast man redan haft mässling?

– Om du har haft mässling en gång kan du inte insjukna i mässling igen. Det vill säga, att man är immun mot sjukdomen.

Är alla personer födda före 1960 skyddade mot mässling?

– Mässling var en vanligt förekommande barnsjukdom i Sverige fram till 1960. Blodprovsundersökningar av personer födda före 1960 i Sverige visar att nästan i denna grupp alla har haft mässling. Även om många inte minns när de hade mässling och inte hört detta av sina föräldrar förefaller de allra flesta ändå ha ett gott skydd. Om man trots detta är undrande och orolig kan man söka sin vårdcentral och diskutera om en dos mässlingsvaccin behövs. Det behövs inget blodprov före för att undersöka om man är immun.

Kan man få reda på om man är vaccinerad? Finns det något register?

– I vaccinationskortet, som alla svenska nyfödda barn, får på BVC, går det att se vilka vaccinationer man fått. Det lönar sig ofta att leta bland sina dokument eller hos föräldrar eller fråga sina föräldrar, om de fortfarande är i livet eller sina syskon om man haft mässling, om man vaccinerats mot mässling eller om det fanns något skäl till att man som liten inte fick sina vaccinationer, eller om de tror att man sannolikt fått "det man ska ha".

– Sedan 1 januari 2013 ska alla givna vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn rapporteras till ett nationellt vaccinationsregister vid Folkhälsomyndigheten. Rapportering ska fullgöras i anslutning till utförd vaccination och görs av sjukvårdspersonal. Före 2013 har det inte funnits något nationellt register.

– Den som vill ta reda på exakt vilka vaccinationer man tidigare fått, och som inte har kvar någon egen dokumentation, är hänvisad till att försöka leta upp journalen på de ställen där man blivit vaccinerad. Barnhälsovårdsjournalen brukar följa med upp till skolan och sedan under en viss tidsperiod stanna i den skola man sist gick i. Senare kan journaler vara sparade i kommun- eller länsarkivet. För barnhälsovård, elevhälsa och vaccinationsmottagningar gäller normala journalhanteringslagar. Det innebär att om det gått lång tid så är det inte säkert att dokumentationen finns kvar.

Är du osäker på vilket skydd du har så kan du titta i nedanstående tabell. Leta efter ditt födelseår och gå in och läs vad som gäller för just din åldersgrupp.

Sannolikhet för genomgången mässling respektive vaccination mot mässling utifrån födelseår, för personer uppvuxna i Sverige

Födelseår

Haft mässling?

Vaccination erbjuden?

Före 1960

I stort sett alla har haft mässling.

Nej.

1960-1969

Nästan alla har haft mässling.

Personer födda i slutet av 1960-talet kan ha erbjudits vaccination i förskoleåldern om de inte redan hade haft mässling.

1970-1974

Många har haft mässling.

En del har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått minst en dos vaccin mot mässling.

1975-1980

En avtagande andel har haft mässling.

Nästan alla har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har även vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått två doser vaccin mot mässling.

1981 och senare

De flesta har inte haft mässling.

Nästan alla har fått två doser MPR-vaccin.


Personer uppvuxna utomlands utgör en heterogen grupp och individernas immunitet är beroende av hemlandets vaccinationsprogram och i vilken utsträckning sjukdomarna förekommit där under uppväxten. Källa Folkhälsomyndigheten.

MPR-vaccin är ett kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.

Läs mer om mässling hos Smittskydd Västra Götaland

 

 

Senast uppdaterad: 2018-03-06 13:33