Funktionsnedsättning

En stor grupp människor har olika typer av funktionsnedsättning som påverkar deras liv i vardagen och deras allmänna hälsa. De är särskilt angeläget att arbeta för att förbättra folkhälsan i de grupper av befolkningen som är mest utsatta för ohälsa, bland annat de med funktionsnedsättning.

Frågorna om långvarig sjukdom, syn, hörsel och rörelseförmåga mäter funktionsförmåga och de personer som tillhör en eller flera av de här fyra kategorierna definieras som att de har nedsatt funktionsförmåga.

Personer med funktionsnedsättning mår sämre

En mycket stor del av samhällets samlade ohälsa finns bland människor med funktionsnedsättning. Dålig hälsa är mer än tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. Att ha en funktionsnedsättning behöver inte vara liktydigt med att ha en försämrad hälsa, däremot kan det vara en hälsorisk.

Drygt var femte (23 procent)  av de svarande uppger att de har en funktionsnedsättning. Vid undersökningen 2005 rörde det sig om var fjärde person,  vilket är i nivå med 2011 års undersökning då motsvarande andel var 22 procent. Även andelen äldre (65 – 84 år) med funktionshinder fortsätter att minska. I 2011 års undersökning var andelen med funktionshinder drygt 37 procent. Motsvarande andel 2015 var knappt 34 procent. Bland personer med sjuk-/aktivitetsersättning, dålig hälsa respektive som saknar kontantmarginal är funktionsnedsättning vanligare förekommande än bland svarande totalt.

(Kontantmarginal: i vilken utsträckning man på en vecka kan skaffa fram 15 000 kronor om man hamnar i en situation där man behöver det.)

Figur 3. Andelen bland män och kvinnor med funktionsnedsättning fördelat över ålder. Andelar i procent.

  

Senast uppdaterad: 2017-11-20 08:57