Psykiska besvär

Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 1980-talet. Under 1990-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till en kulmen i början av 2000-talet. Försämringen var mer uttalad bland de yngre i befolkningen.

I undersökningar där man frågat individerna om de upplever symtom på psykisk ohälsa, beräknas att mellan 20 och 40 procent av befolkningen kan sägas ha nedsatt psykisk hälsa. Mellan 10 och 15 procent har psykisk ohälsa i betydelsen ha en psykiatrisk diagnos.

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

I undersökningen har General Health Questionnaire 12 (GHQ12) använts för att mäta psykiskt välbefinnande. General Health Questionnaire 12 (GHQ 12) är ett frågebatteri bestående av tolv frågor, som ingår i enkäten ”Hälsa på lika villkor”. Frågorna mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. För att få ett mått på psykiskt välbefinnande beräknas ett summaindex utifrån de tolv frågorna. Svaren på enkätfrågorna poängsätts och summeras. De individer som får värdet 3 eller högre på GHQ 12 definieras ha ett nedsatt välbefinnande.

Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande har ökat något jämfört med undersökningen 2011 till drygt 17 procent. Nivån är fortfarande två procentenheter lägre än vid 2005 års undersökning. Nedsatt psykiskt välbefinnande är fortfarande högt (28 procent) bland unga kvinnor (16-29 år). Den antydan till förbättring som sågs föregående undersökningar har nu nästan försvunnit. Istället har andelen unga kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande ökat till drygt 28 procent (2011 var andelen 25 procent, 2007 27 procent, och 2005 30 procent).

Figur 2. Andelen kvinnor och män 16-29 år med nedsatt psykiskt välbefinnande enligt Hälsa på lika villkor i Västra Götaland sedan 2004. Andelar i procent.

 

Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest

Andelen med svår ängslan, oro eller ångest bland män och kvinnor är knappt 4 procent respektive drygt 6 procent i 2015 års undersökning, vilket är väsentligen oförändrat jämfört med 2011. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest är vanligast bland unga kvinnor. I alla åldersgrupper har fler kvinnor än män sådana besvär. Minst besvär av ängslan, oro eller ångest uppger äldre män.

Svåra sömnbesvär

En god sömn är central för hälsan bland annat för att sömnen är livsnödvändig för kroppslig och mental återhämtning och har stark koppling till vårt psykiska välbefinnande. En mängd undersökningar har visat att det är en hälsorisk både att sova för lite och att sova för mycket. I 2015 års undersökning var andelen män och kvinnor med svåra sömnbesvär drygt 4 procent respektive knappt 8 procent. Det är väsentligen oförändrat jämfört med 2011 års undersökning.

Mycket stressad

Idag talas det mycket om stress och den tillmäts ofta stor betydelse för uppkomsten av ohälsa, exempelvis vad gäller hjärt- och kärlsjukdomar samt besvär i rörelseorganen. Stress är dock ett ospecifikt begrepp och har idag fått många olika betydelser för olika människor. Skadlig stress uppkommer om stressreaktionen blir mycket långvarig och individen inte får tillfälle till återhämtning. I 2015 års undersökning angav drygt 2 procent av män och drygt 4 procent av kvinnor att de var mycket stressade.

Har försökt ta sitt liv senaste tolv månaderna

Självmordstankar och självmordsförsök är betydligt vanligare än fullbordat självmord.  Eftersom endast hälften av de personer som försökt ta sitt liv bedöms söka vård så är det viktigt att ställa frågan i en enkätundersökning. Självmord bland yngre beror främst på psykisk ohälsa, även om ärftlighet och andra faktorer i omgivningen kan ha stor påverkan. Att tidigare ha försökt ta sitt liv har en stark koppling till att senare begå självmord.

Andelen män och kvinnor som angivit att de försökt ta sitt liv senaste tolv månaderna var i 2015 års undersökning 1 procent respektive knappt en procent. Det är väsentligen oförändrat sedan 2011.

Senast uppdaterad: 2017-11-20 08:56