Chefers hållbarhet (avhandling)

Syftet med CHEFiOS-projektet var att utveckla kunskap om sambanden mellan chefers organisatoriska förutsättningar och verksamhetens hälsa, arbetsmiljö och prestationer i kommunala förvaltningar. Denna avhandling bygger på av CHEFiOS-projektet och har särskilt fokus på jobbkrav , jobbresurser, och konsekvenser för chefshållbarhet i offentlig sektor

Titel

Job demands, job resources, and consequences for managerial sustainability in the public sector: A contextual approach

Författare

Linda Corin, Institutet för stressmedicin Göteborg

Bakgrund

Chefer i den offentliga sektorn är nyckelspelare när det gäller att skapa hälsosamma och produktiva offentliga organisationer. Chefsarbete i den offentliga sektorn är både berikande och utmanande, med höga krav och stora förväntningar från många intressenter som ständigt måste balanseras. Chefsarbete i den offentliga sektorn kan också vara speciellt belönande, där framförallt möjligheten att göra skillnad för samhället och dess invånare är en unik motivationsfaktor.

Att värna om chefernas hälsa, samt att attrahera och behålla kompetenta chefer, är en viktig utmaning inom den offentliga sektorn. Chefsarbetet inom den offentliga sektorn har förändrats under de senaste decennierna där utvecklingen pekar mot en arbetssituation kantad av organisatoriska förändringar, ekonomiska åtstramningar liksom förändrade psykosociala arbetsvillkor. Trots dessa stora förändringar, har få vetenskapliga studier fokuserat på just chefers arbetsvillkor och hållbarhet inom den offentliga sektorn. De har dock signalerat problem gällande chefernas arbetsbelastning, stress, trötthet, sjukfrånvaro samt omsättning.

Chefer som vill och har möjlighet att arbeta som chefer på lång sikt är avgörande för Sveriges utveckling. Offentliga organisationer är under en stark press med bland annat ökade krav på grund av en åldrande befolkning, en stor invandring, en ökande urbanisering, finansiella underskott på många håll, och inte minst, på grund av att en stor andel av chefer närmar sig pensionsåldern. Kunskapen om chefsarbetet inom den offentliga sektorn måste öka för att främja hälsosamma och attraktiva jobb och inte äventyra framtiden för offentliga organisationer och därmed välfärdssamhället.

Syfte och frågeställningar

Det övergripande syftet med föreliggande avhandling är tredelat: att utifrån ett kontextuellt perspektiv utforska och öka kunskapen om chefers arbetsvillkor i svenska kommuner, att utvidga och utveckla Jobb-krav-resurs (JD-R) modellen genom att använda kontextuella metoder med särskild tonvikt på chefer inom den offentliga sektorn, och att tillhandahålla kunskap som kan utnyttjas och tillämpas av beslutsfattare och HR-funktioner för att främja hållbara arbetsvillkor för chefer.

De specifika syftena för studierna i denna avhandling är följande:

  • Att identifiera och beskriva olika typer av arbetssituationer för chefer genom att kombinera data om jobbkrav och jobbresurser, för att upptäcka hög- och låg risk arbetssituationer i termer av chefers hållbarhet (Studie I och II).
  • Att undersöka om organisatoriska förhållanden kan förklara skillnader i psykosociala arbetsvillkor mellan olika operativa chefer (Studie III).
  • Att använda en metod för en extern bedömning av jobbkrav och jobbresurser samt balansen mellan dem i chefsarbete (Studie IV).

Avhandlingen tar ett kontextuellt perspektiv på chefsarbete för att kasta nytt ljus över chefers arbetsvillkor i den offentliga sektorn. I avhandlingen innebär det att fokus vänds från chefer och deras individuella skillnader, till de villkor som chefer inom den offentliga sektorn arbetar under. Dessutom betraktas kontext som ett koncept innefattande flera lager där chefer påverkas både av kontexten i deras direkta närhet, det vill säga deras psykosociala arbetsvillkor, samt av den organisatoriska kontexten i form av organisationstyp och organisationsstruktur. Det finns tre huvudsakliga motiv för att tillämpa ett kontextuellt perspektiv och därmed en kontextuell ansats i denna avhandling kopplat till teori, metod och nyttiggörande:

Med ett fokus på chefers arbetsvillkor behövs ett teoretiskt perspektiv och en modell som gör det möjligt att studera chefsspecifika och mångfacetterade arbetsvillkor. I detta avseende tillhandahåller Jobb-krav-resurs (JD-R) modellen en användbar teoretisk referensram. Dess flexibilitet gör det möjligt att studera ett brett spektrum av jobbkrav och jobbresurser som är relevanta för chefer inom den offentliga sektorn, vilket ger en heltäckande bild av deras psykosociala arbetsvillkor. Den kontextuella ansatsen i denna avhandling är också metodologisk genom att chefers arbetsvillkor undersöktes genom ett strategiskt urval och metodologiska tillvägagångssätt, som gör det möjligt att ta kontexten i beaktande. Det teoretiska och metodologiska kontextuella arbetssättet utgör ett värdefullt komplement och en kontrast till den stora mängden individcentrerad ledarskapsforskning.

Ansatsen möjliggör ett pedagogiskt sätt att nyttiggöra forskningsresultaten och sprida relevant kunskap, anpassad till det specifika arbetet och den specifika kontexten. Kunskapsspridningen riktas främst mot den offentliga sektorns beslutsfattare och HR-avdelningar, i syfte att hjälpa dem att fokusera på de villkor som chefer arbetar under. Resultaten kan därmed betraktas som verktyg för att främja ett hållbart chefsarbete.

Avhandlingen består av en sammanhållen text och fyra delstudier, samtliga skrivna på engelska. I den sammanhållande texten presenteras först avhandlingens bakgrund och syfte. Därefter följer en redogörelse av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter för avhandlingen följt av en metodbeskrivning. I denna svenska sammanfattning ges en översiktlig redogörelse av avhandlingens fyra delstudier och övergripande slutsatser.

Resultat

Studie I

Resultaten visade att chefers psykosociala arbetsvillkor inom den offentliga sektorn kan skilja sig tydligt åt. Resultaten pekade också på ett mycket tydlig samband mellan klustertillhörighet och de valda hållbarhetsindikatorerna. Det innebär att jobbkrav och jobbresurser från flera olika håll i organisationen kan kombineras på många olika sätt med ett brett spektra av konsekvenser för chefers hälsa, motivation och prestation.

Studie II

Resultaten visade att nästan en femtedel av cheferna i studiegruppen lämnade sina jobb under tvåårsperioden. Över en tredjedel av cheferna som fortfarande arbetade kvar ansågs sig vara i någon form av negativ anställningssituation, det vill säga på en icke önskvärd arbetsplats och/eller i ett icke önskvärt yrke. Studien visade att de psykosociala arbetsvillkoren hade en stor inverkan på de offentliga chefernas avsikter att lämna inte bara sin arbetsplats, utan också yrket.

Resultaten pekade även på att viljan att lämna arbetsplatsen och/eller yrket och att faktiskt göra det inte nödvändigtvis bestäms av samma faktorer. Bristande arbetsvillkor kan därför leda till psykiskt frånvarande chefer i offentliga organisationer. Det kan ha betydande och kostsamma effekter för både organisationerna och individerna, i form av minskad engagemang och prestation samt nedsatt hälsa.

Studie III

De viktigaste resultaten av studien III visade att chefers kontrollspann är av stor betydelse för operativa chefers upplevelse av ett brett spektrum av jobbkrav kopplade till chefernas arbetsbelastning, chefsrollen och deras relationer till sina medarbetare. Kontrollspannet påverkade signifikant fem av de sju jobbkrav som studerades: överbelastning, logikkonflikt, betungande rollkrav, medarbetarproblem, och containerfunktion. I dessa fall betydde ett större kontrollspann högre nivåer av jobbkrav, oberoende av chefens kön, position och erfarenhet.

Studien visade dessutom att det finns en skillnad i det genomsnittliga kontrollspannet per chef mellan människovårdande respektive tekniska verksamheter. Cheferna i de människovårdande, och ofta kvinnodominerade, verksamheterna hade i genomsnitt nära dubbelt så många underställda medarbetare som sina kollegor i tekniska verksamheter.

Studie IV

Resultaten från Studie IV visade sammantaget på en obalans mellan höga nivåer av jobbkrav och brist på jobbresurser för att möta dessa krav. De jobbkrav som identifierades i chefsarbetet var: arbetsuppgifter, tidspress, tidsbundenhet, arbetstid, mål i arbetet, brist på tydlighet i mål och arbetsuppgifter, onödiga arbetsuppgifter, oskäliga arbetsuppgifter samt krav på social interaktion. De möjliga jobbresurser som identifierades i chefsarbetet för att möta dessa krav var: inflytande, kognitiva krav och möjligheter, stöd från ledningen, stöd från medarbetare, stöd från kollegor, lokaler och teknisk utrustning, personalresurser och stödfunktioner. Dessa potentiellt balanserande resurser saknades ofta och utgjorde ibland till och med ytterligare krav i chefsarbetet.

Chefer bedömdes ha lågt till visst inflytande i sitt arbete främst på grund av lagstiftning, organisatoriska rutiner, flertalet intressenter, standardiserade ITverktyg för styrning, och ett arbete till stor del styrt av "brandkårsutryckningar".

Chefsuppdraget bedömdes också som obalanserat i mentala krav och utmaningar, med omfattande användning av tidigare kunskap och erfarenhet i kombination med begränsade utvecklingsmöjligheter och nästan inget rutinarbete som möjliggjorde återhämtning.

Det sociala stödet bedömdes vidare som otillräckligt i stor utsträckning. Det saknades till stor del hjälp med avgränsning av chefsuppdraget, att prioritera bland arbetets mål och uppgifter, fastställa kriterier för måluppfyllelse, och att lösa uppkommande problem. Denna brist på stöd från ledningen tog ut sin rätt på individnivå i form av ett gränslöst arbete, ofta med betydande övertidsarbete och risk för ohälsa som följd. En glapp mellan behoven i den operativa verksamheten och gehöret i de mer strategiska ledningsnivåerna identifierades också. Även chefernas stöd från sina kollegor i form av att till exempel, dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter, begränsades starkt av att tiden ofta var en så knapp resurs.

Övergripande slutsatser

De empiriska resultaten från avhandlingen visar att chefer inom den offentliga sektorn befinner sig i en mångfald av arbetssituationer (studie I, II och IV).

En obalanserad arbetssituation, som kännetecknas av en brist på överensstämmelse mellan de jobbkrav som ställs och de jobbresurser som tillhandahålls för att hantera dessa krav, är en realitet för många chefer, särskilt inom människovårdande verksamheter (studie I, II och IV).

De psykosociala arbetsvillkoren visade sig vara relaterade till konsekvenser för chefernas hållbarhet när det kommer till deras hälsa, prestation, motivation, och rörlighet (studie I, II och IV).

Dessutom har den kontextuella ansatsen som tillämpas lett till att identifiera organisatoriska och strukturerande faktorer som bidrar till att förklara varför psykosociala arbetsvillkor när det gäller jobbkrav och jobbresurser varierar, samt har olika konsekvenser. Den typ av verksamhet chefen arbetar inom och chefens kontrollspann, chefsposition, kön, ålder samt chefserfarenhet förklarar variation i psykosociala arbetsvillkor och deras konsekvenser (studie I, II, III och IV).

Sammantaget kan resultaten användas som en guide för att skapa mer hållbara arbetsvillkor för chefer inom offentlig sektor. Förutom ny kunskap om chefers arbetsvillkor inom den offentliga sektorn, har denna avhandling också vidareutvecklat den teoretiska JD-R modellen för att studera psykosociala arbetsvillkor.

Avhandlingen har visat att det är möjligt att utöka JD-R modellen genom att tillämpa kontextuella metoder som klusteranalys, flernivåanalys och externa bedömningar som hittills sällan använts inom JD-R forskningstraditionen. Dessa tillägg svarar mot flera av de framtida utmaningar som identifierats av JD-R forskare. De adderar till den begränsade kunskapen om de kombinerade effekterna av jobbkrav och jobbresurser, de bidrar till att identifiera potentiellt skadliga psykosociala arbetssituationer och prediktorer till dessa psykosociala arbetsvillkor. Därtill eftersöks metoder som på ett mer objektivt sätt kan mäta och utvärdera jobbkrav och jobbresurser. Chefer och i synnerhet chefer inom den offentliga sektorn har, hittills sällan fokuserats på inom JD-R forskning.

Resultaten visar att JD-R ramverket, i kombination med den kontextuella ansatsen som är använd i denna avhandling, är användbar och värdefull vid studier av offentliga chefers psykosociala arbetsvillkor. Den kontextuella ansatsen kan också anses lovande för användning i andra grupper av anställda. Det kontextuella angreppssättet kan inte bara assistera praktiker i att hitta målgrupper för intervention, utan också inspirera till att skapa mer balanserade arbetssituationer.

En rad potentiella möjligheter för att förbättra chefers arbetsvillkor visas på i denna avhandling. De fokuserar på arbetets egenskaper snarare än på chefernas individuella egenskaper. Resultaten ger underlag för åtgärder som kan vidtas för att främja hållbara psykosociala arbetsvillkor för det stora flertalet chefer Stora vinster kan göras genom såväl minskning av kostnader på individ som på organisatorisk nivå inom den offentliga sektorn.

Publicerat

Job demands, job resources, and consequences, avhandling 2016

I) Berntson, E., Wallin, L., & Härenstam, A. Typical situations for managers in the Swedish public sector: Cluster analysis of working conditions using the job demands-resources model. International Public Management Journal, 15(1), 100-130.

Typiska situationer, 2012

II) Corin, L., Berntson, E., & Härenstam, A (2016). Managers' Turnover in the Public Sector – The Role of Psychosocial Working Conditions. Publicerad online 14 Januari. International Journal of Public Administration.

Chefers rörlighet, 2016

III) Wallin, L., Pousette, A., & Dellve, L. (2014). Span of Control and the Significance for Public Sector Managers' Job Demands: A Multilevel Study. Economic and Industrial Democracy, 35(3), 455–481.

Kontrollspann, 2013

IV) Corin, L., & Björk, L. Job Demands and Job Resources in Human Service Managerial Work – An External Assessment through Work Content Analysis.Manuscript submitted for publication.

Jobbkrav och jobbresurser, 2016

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:26