Det kontrollerade chefskapet (NPM)

Syftet var att undersöka hur New Public Management (NPM) omsätts i praktiken i två olikt genusmärkta kommunala organisationer

Titel

Det kontrollerade chefskapet – variationer i genusmärkta verksamheter

Författare

Lisa Björk, Institutet för stressmedicin Göteborg, Tina Forsberg Kankkunen och Eva Bejerot, Stockholms universitet.

Bakgrund

Den omvandling av den offentliga sektorns organisationer som sedan början av 1990 talet gått under samlingsnamnet New Public Management (NPM) har inneburit en motstridig utveckling för chefer på operativ nivå. Å ena sidan har deras ansvar för ekonomi och implementering av verksamhetens mål ökat, å andra sidan har kravet på effektivisering, standardisering och målstyrning minskat deras handlingsutrymme.

Genusforskare har betraktat de processer av standardisering, effektivisering och målstyrning som kännetecknar NPM som inkompatibla med de särskilda behov av anpassning och flexibilitet som karaktäriserar kvinnligt genusmärkta människobehandlande verksamheter.

Som styrlogik förväntas NPM rimma bättre med manligt genusmärkta verksamheter som hanterar standardiserade produkter eller tjänster. Trots detta är studier som jämför NPMs implementering i manligt respektive kvinnligt genusmärkta verksamheter mycket sällsynta.

Syfte

Syftet med den tredje studien var därför att undersöka hur NPM omsätts i praktiken i två olikt genusmärkta kommunala organisationer.

Metod

Intervjuer genomfördes med informanter på olika nivåer inom en omsorgsförvaltning och en teknisk förvaltning i två olika kommuner. Totalt genomfördes åtta intervjuer med ekonomer samt chefer från hela linjen (från enhetschef till förvaltningschef) i de båda förvaltningarna. De semistrukturerade och semistandardiserade intervjuerna berörde olika NPM-typiska styrteknologier.

Vi frågade om ekonomistyrning, resultatstyrning, policys och värderingar, nyckeltal och mål, standardiserade arbetssätt och kundorientering. För varje instrument bad vi dels informanten beskriva om och i så fall hur styrinstrumentet tillämpades i förvaltningen samt de konsekvenser denna styrning fått på arbetsplatsen.

Resultat

Resultaten visade att de olika styrteknologierna hängde samman enligt ett liknande mönster inom de två organisationerna.

Den ekonomiska kontrollen hade ökat genom möjligheten att utkräva ekonomiskt ansvar av enhetscheferna. Ekonomerna hade fått en nyckelroll i att med hjälp av ökade befogenheter följa upp de olika enheterna. Detaljerade enhets- och verksamhetsplaner avkrävdes regelbundet linjecheferna inom båda förvaltningarna och arbetet med att standardisera arbetsprocesser var i full gång i båda organisationerna.

I linje med tidigare forskning tycks det dock som om denna styrning trängt djupare in i omsorgsverksamheten än i den tekniska verksamheten. Medan det tekniska arbetet av personal och lägre chefer värnades gentemot ett styrsystem som ibland upplevdes som alltför kontrollerande, så genomsyrades omsorgsverksamheten av ett minst lika detaljerat styrsystem.

Konsekvenserna av att försöka leva upp till ledningens krav hade stundtals lett till en mycket hög arbetsbelastning bland omsorgens chefer och anställda.

Publicerat

Arbetsmarknad och arbetsliv, fulltext, 2011

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:26