ISM-rapporter

KART-studien har resulterat i ett antal ISM-rapporter. Den senaste, ISM-rapport 17, var en sammanfattande rapport för perioden 2004-2010.

ISM-rapport 17 sammanfattar KART-studien

Avsikten med denna ISM-rapport är att lyfta fram de viktigaste slutsatserna från hela KART-studien 2004-2010, att komplettera med vetenskapliga artiklar som publicerats efter tidigare KART-rapporter samt nya analyser utifrån studien. Det ger en unik bild av utvecklingen avseenden arbetsförhållanden, stress och hälsa i en av Sveriges största hälso- och sjukvårdsorganisationer.

Materialet bygger på en longitudinell studie över ett slumpmässigt urval av anställda inom Västra Götalandsregionen (VGR). I studien deltar mellan 3 200 och 2 200 deltagare, framförallt anställda inom hälso- och sjukvård.

Om stress och hälsa 

Ungefär en fjärdedel av deltagarna hade tecken på allvarligare psykisk ohälsa, d.v.s. hög förekomst av symtom på utbrändhet/utmattning, depression och/eller ångest. - Det finns mycket att vinna genom att identifiera personer inom riskgruppen och vidta förebyggande åtgärder. 

Om psykosocial arbetsmiljö och organisatoriska och sociala förutsättningar 

Under perioden som KART-studien pågått har andelen som anger faktorer i arbetslivet som skäl för upplevd stressbelastning ökat.

Höga krav och låg kontroll eller påverkansmöjligheter och låg belöning har visat sig ha samband med att utveckla ett allvarligare stressrelaterat tillstånd (AST) två år senare. - För att få en bättre balans kan man antingen sänka kraven t.ex. genom minskad arbetsmängd eller ändrad prioriteringsordning men även genom att öka resurserna genom att variera arbetsuppgifterna, ge möjligheter till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanning eller tillföra kunskaper.

I motsats anses låga krav eller låga krav kombinerat med hög kontroll i arbetet samt upplevd hög belöning som friskfaktorer, det vill säga att de predicerar välbefinnande/hälsa.

Socialt stöd, ansträngning, belöning, förändring på arbetsplatsen samt kommunikationsklimat har utifrån KART-materialet lyfts fram som andra viktiga organisatoriska och sociala förutsättningar. - Bra socialt stöd fungerar inte bara som en buffert mot ogynnsamma stressreaktioner utan är också en viktig förutsättning för en fungerande kommunikation på arbetsplatsen och därmed befrämja verksamhetsutveckling och motverka onödiga konflikter.

Att ha balans mellan arbete, hemliv, fritidsaktiviteter och sömn liksom att utöva fysisk aktivitet framhålls även som hälsofrämjande faktorer.

Chefers situation inom VGR

I rapporten presenteras delvis nytt material utifrån en fördjupad studie av chefers förutsättningar inom VGR. Den visar bland annat på en relativ hög omsättning, särskilt mot bakgrund av att engagerat och uthålligt ledarskap är en nyckel till framgångsrikt förändringsarbete.

Förutsättningarna för att bedriva ett gott chefskap varierade mellan olika verksamheter. Till exempel var det många chefer på sjukhusen som hade mycket stort kontrollspann, vilket annan forskning visat vara ogynnsamt både för chefen själv och medarbetarna/verksamheten. Detta är också bakgrunden till de riktvärden för kontrollspann som ledningen för Västra Götalandsregionen beslutat införa.

Balans i vardagen

Hög total arbetsbelastning samt bristande återhämtning leder till psykisk ohälsa bland både män och kvinnor. - Vid perioder av höga krav på att prestera maximalt i arbetet är det särskilt viktigt att det finns utrymme för lustfyllda aktiviteter och tillräckligt med vila/sömn på fritiden. - Här betyder arbetstidens förläggning mycket samt att det även finns möjligheter till raster och anpassat födointag under arbetspassen.

Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsan och är således en friskfaktor, man mår bättre och orkar mer. Att vara fysisk aktiv utgör även en viktig buffert mot stress, delvis genom att påverka hjärnans stresshanteringsförmåga men även genom att påverka våra biologiska stressreaktioner. - Åtgärder som syftar till att underlätta fysiskt aktivitet, borde var högt prioriterade inom såväl arbetslivet som samhället i stort. Särskilt med tanke på att vi går mot en framtid med förväntat ökad sjuklighet relaterat till otillräckliga levnadsvanor och med behov av bibehållen arbetsförmåga högt upp i åren. 

Metodutveckling för användbara verktyg

Frågeformuläret i KART-studien baserades i huvudsak på etablerade frågeinstrument, men också frågor som utvecklats specifikt för studiens syfte. Inom ramen för KART-studien har ett flertal instrument modifierats, vidareutvecklats och validerats. I rapporten beskrivs instrumenten och var de finns att hämta.

Samtliga ISM-rapporter från KART-studien

ISM-rapport 17, Slutrapport 2004-2010, 2016

ISM-rapport 10, Delrapport 5 2008-2010, 2011

ISM-rapport 8, Delrapport 4 Fördjupad analys 2008, 2010

ISM-rapport 5, Delrapport 3 Fyraårsuppföljning 2008, 2009

ISM-rapport 4, Delrapport 2 Tvåårsuppföljning 2006, 2007

ISM-rapport 2, Delrapport 1 Enkätundersökning 2004, 2006

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:26