Metodologiska aspekter

En Lic. uppsats som berör metodologiska aspekter av validitetsutvärdering av självskattningsskalor som ofta används i studier av samband mellan psykosocial arbetsmiljö och hälsa.

Titel

Discriminant Validity of the Stress-Energy Questionnaire Regarding Work and Leisure Time

Författare

Emina Hadžibajramović, Institutet för stressmedicin, Göteborg.

Bakgrund

Många kvalitativa variabler i epidemilogisk forskning, såsom stress, depression och ångest mäts med subjektiva skattningar. Data samlas ofta in med hjälp av frågeformulär och genererar ordinaldata. Kvantitativa, direkt mätbara variabler som vikt och längd kan valideras mot objektiva kriterier. För många variabler i epidemiologisk forskning, finns ingen sådan standard tillgänglig.

Syfte och metod

Det övergripande syftet var att belysa metodologiska aspekter rörande validitetsutvärdering av multi-item självskattningsskalor (består av flera frågor) som används i epidemiologiska studier av samband mellan psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Stress-energi formuläret (SEQ) för skattning av sinnesstämning används som illustrativt exempel.

För att kunna skilja mellan stress- och energinivåer upplevda på jobbet respektive under fritiden har vi kompletterat SEQ med parallella frågor gällande tiden då man inte arbetar. Empirisk data som används i avhandlingens två delarbeten insamlades 2004 som baslinjedata i en longitudinell studie av psykosociala arbetsförhållanden, stress och hälsa bland anställda inom Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan (KART studien).

Specifika frågeställningar i de två delstudierna som ingår i avhandlingen var:

I) Att utvärdera de parallella frågornas diskriminanta validitet (bidrar de nya frågorna med ny information) samt att utvärdera användning av de olika svarskategorierna bland kvinnor o män.

II) Att presentera olika strategier för konstruktion av global poäng för multi-item skalor samt introducera en ny rank invariant metod (tar hänsyn till ordinaldatas egenskaper) för globala poäng av SEQ.

Resultat

Studie I En systematisk skillnad som innebar högre stress- och energinivåer på arbetet jämfört med fritid observerades för samtliga frågor bland både kvinnor och män, men en hög individuell variation i svaren visar på heterogenitet i datamaterialet. Analysen visar också på skillnader mellan hur kvinnor och män använde svarskategorierna.

Studie II Både median och kriteriebaserad metod är lämpliga för konstruktion av globala poäng baserade på ordinaldata. Dessa metoder är tolkningsbara, kan lätt beskrivas i ord och är oberoende av empirisk data, därmed jämförbara över tid och mellan grupper.

Slutsatser

  • För den modifierade versionen av SEQ rekommenderas uppdelning på arbete och fritid eftersom skattning under arbetstid enbart kan innebära att viktig information går förlorad.
  •  Den nya kriteriebaserade globala poängen föreslås vid användning av SEQ men kan lätt tillämpas på andra frågeformulär.
  • Data egenskaper bör övervägas noggrant och också diktera valet av statistisk metod i valideringsstudier. Det finns bra statistiska metoder för dessa syften, men de är inte alltid kända eller används i tillämpad forskning.
  •  I denna avhandling presenteras statistiska lösningar som kan användas för utvärdering av diskriminant validitet och konstruktion av globala poäng, utan orealistiska antaganden om datas egenskaper.

Publicerat

Discriminant Validity of the SEQ, Lic.uppsats, 2013

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:26