Kortisol vid UMS

Denna studie undersökte huruvida patienter med utmattningssyndrom uppvisar ett lägre kortisolsvar än friska individer under ett akut stresstest.

Titel

Burnout and hypocortisolism – a matter of severity? A study on ACTH and cortisol responses to acute psychosocial stress.

Författare

Anna-Karin Lennartsson och Anna Sjörs, Institutet för stressmedicin Göteborg, Peter Wärhborg, Göteborgs universitet, Thomas Ljung, Mittuniversitetet, Ingibjörg H. Jonsdottir, Institutet för stressmedicin Göteborg.

Bakgrund

En ganska vanlig konsekvens av långvarig stress är trötthet och utmattning. När vi utsätts för faktorer som stressar oss, aktiveras hypotalamus-hypofys-binjure axeln och produktionen av hormonet kortisol ökar. Kortisol mobiliserar den energi vi behöver för att övervinna det som stressar oss. Det finns en teori om att den höga aktivitet av hypotalamus-hypofys-binjure axeln som sker när man utsätts för stress kan, om stressexponering pågår under längre tid utan tillräcklig återhämtning, leda till underaktivitet av axeln, och därmed hypokortisolism, dvs. oförmåga att producera tillräckliga mängder kortisol. Detta skulle i så fall till viss del kunna förklara mekanismerna bakom trötthet och utmattningssymptom hos dessa individer. Denna studie undersökte huruvida patienter med utmattningssyndrom uppvisar ett lägre kortisolsvar än friska individer under ett akut stresstest.

Metod

19 patienter med utmattningssyndrom (9 män, 10 kvinnor) och 37 friska kontroller (20 män, 17 kvinnor) i åldern 31-50 år genomgick Trier Social Stress Test, vilket är ett väl etablerat stresstest som används för att studera stressfysiologiska reaktioner. Blod- och salivprov togs före testet, direkt efter testet och flera gånger under återhämtning och nivåerna kortisol mättes vid de olika tidpunkterna. Flera olika statistiska analysmetoder användes för att jämföra patienter med kontroller. Dessutom delades patienterna in i två grupper med avseende på grad av utmattningssymptom (svårare symptom = 10; mindre svårare symptom = 9). Kortisolnivåförändringar under testet hos de två grupperna jämfördes med kontrollernas kortisolnivåförändringar.

Resultat

Kortisolnivåerna ökade markant hos både patienter och kontroller efter att de genomgått stresstestet. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan kontrollerna och patientgruppen som helhet i hur mycket man ökande sina nivåer av kortisol. Patienter som rapporterade svårare utmattningssymptom hade lägre salivkortisolsvar än kontrollerna, vilket tyder på att patienter med svårare utmattningssyndrom kan tänkas lida av hypokortisolism.

Slutsats

Studien tyder på patientgruppen som helhet inte lider att hypokortisolism men möjligen gör de patienter det som har svårare utmattningssymptom. Detta behöver undersökas vidare, bland annat för att antalet patienter i grupperna är få.

Publicerat

Frontiers in Psychiatry, 2015

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:26