Stressorer

Krav på arbetet är, utan tvekan, den mest vanligaste stressbelastningen bland patienter med utmattningssyndrom, följt av relationsproblem i privatlivet.

Titel

Self-reported stressors among patients with Exhaustion Disorder

Författare

Karin Hasselberg, Ingibjörg H Jonsdottir och Susanne Ellbin, Institutet för stressmedicin och Katrin Skagert, Högskolan Borås.

Bakgrund

Det har blivit allt mer tydligt att både arbetsrelaterade och privatrelaterade stressorer kan vara av betydelse för utvecklingen av stressrelaterad ohälsa. Det finns dock inte många vetenskapliga studier som i samma studie har undersökt arbetsrelaterad och privatrelaterad stressexponering, särskilt inte i en klinisk population. Tidigare forskning avseende stressexponering har varit mycket koncentrerat till stress kopplat till arbetet. Det primära syftet med denna studie var att undersöka vilka stressorer (privatrelaterade och arbetsrelaterade) som var viktiga för uppkomsten av utmattningssyndrom bland patienter som har remitteras till specialistklinik för sina besvär. Ett annat syfte var att undersöka om kvinnor och män skiljer sig avseende vilka stressorer de rapporterar vara betydelsefulla för sin ohälsa.

Metod

Informationen om stressorer är hämtade från patienterna journaler. Stressexponering utgör ett särskilt avsnitt i journalen där läkaren har systematisk frågat patienten om vilka stressorer upplevs som betydelsefulla för utvecklingen av utmattningen. Studien är uppdelat i två delar. Den första delen består av en kvalitativ del där information från 20 journaler användes för att extrahera samtliga stressorer som kunde identifieras. Utifrån detta skapades ett instrument som användes för att registrera stressorerna hos ytterligare 100 patienter (50 kvinnor och 50 män).

Resultat

Så många som 24 olika stresskategorier hittades vid framtagningen av instrumentet. Av dessa var 11 relaterade till arbetet och de övriga 13 till privatlivet. I snitt rapporterar varje patient 4 olika stressorer/händelser som har varit av betydelse för utvecklingen av utmattningen. Ytterst få patienter rapporter endast en eller två stressorer som betydelsefulla, i de flesta fallen är de frågan om ett antal. Vanligtvis är det både stressorer kopplade till både arbetet och privatliv och i de få fall det är enbart det ena så är det arbetet. Tre vanligaste stressorna är 1) höga krav på arbetet, 2) relationsproblem i privatlivet och 3) emotionella krav på arbetet. Vi hittade överraskande få skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor tenderar till att rapportera lite fler privatrelaterade stressorer och tvärt om för männen, lite fler arbetsrelaterade stressorer. Det enda påtagliga skillnader var att betydligt fler män rapporterade chefsansvar som betydande stressor (36%) jämfört med 6% bland kvinnorna.

Slutsats

Krav på arbetet är, utan tvekan, den mest vanligaste stressbelastningen bland patienter med utmattningssyndrom, följt av relationsproblem i privatlivet. Kvinnor och män med utmattning skiljer sig inte åt i detta avseende. Både arbetsrelaterad och privatrelaterad stress verkar bidra till utmattning och studien visar tydligt att det är den totala belastning i livet som är viktig. Det är tydligt att krav på arbetet har en mycket stor betydelse och förebyggande åtgärder på arbetsplatsen är således viktiga i detta avseende. Vi lyfter också fram vikten av samhällsstöd när det gäller relationsproblem samt stöd till personer som har ansvar för sjuk anhörig eller vård av barn med funktionshinder, något som också framhölls som en betydelsefull stressor av många patienter.

Publicerat

BMC Psychiatry, 2014

Arbetslust 2015:2

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:26