Kränkande särbehandling - Nu finns presentationen från nätverket att ladda ned

Anneli Matsson

Anneli Matsson gästade ISM:s nätverksträff den 19 april med sin föreläsning om Kränkande Särbehandling. Rubriken för dagen var Bad behaviour på arbetsplatsen, där hon redde ut skillnaden mellan kränkande särbehandling, mobbning och dess ”grannar” i arbetsmiljön.

Kränkningar är ett ämne som ofta står på agendan och är högaktuellt nu både i samband med den senaste AFS:sen som kom 2016 och Me-too-rörelsen.

Föreläsningen tar sin början i att konfliktforskare Thomas Jordan från Göteborgs Universitet kontaktade Anneli 2015. De diskuterade hur vi språkligt använder ordet kränkt svårigheterna och att många anmälde handlingar som inte enkelt kan tolkas som särbehandling.

Vad är skillnaden mellan att känna sig kränkt och att bli kränkt?

Emotionella reaktioner hos någon som känner sig kränkt, förfördelad och förnärmad har sin emotionella bas i ilska som affekt. Det är inte samma uttryck som hos den som är mobbad och exkluderad och snarare reagerar med stark stress, förtvivlan, förvirring och sänkt självkänsla. Den emotionella reaktionen är annorlunda hos de som blir utsatta för social exkludering på något sätt. Det är viktigt att beakta när man ska utreda om det handlar om en kränkning eller någonting annat.  I föreläsningen exemplifierade Anneli olika emotionella reaktioner på kränkningar med bilder på olika ansiktsuttryck hos människor.  

Hur ska vi då hantera att människor upplever kränkning olika – det är väldigt knepigt att förstå vad som är vad. I den gamla definitionen AFS:en från Arbetsmiljöverket var kränkande särbehandling synonymt med mobbning som handlar om systematiska kränkningar under längre tid.

I nya definitionen från Arbetsmiljöverket 2015:4 2016 har Arbetsmiljöverket vidgat definitionen av kränkande särbehandling, så att den inte längre likställs med mobbning.

Den vidgade definitionen lyder såhär: ”Att kränka betyder att genom ord eller handling förnedra någon eller några. Särbehandling innebär att bli behandlad annorlunda än andra på ett obegripligt och orättvist sätt och att riskera att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap. ” Detta kan senare utvecklas till mobbning beskriver Anneli.

Kränkande särbehandling kan handla om att t.ex: Vara under lupp som innebär att man blir extra granskad. Silent Treatment är också en form av kränkande särbehandling där den utsatte blir bemött med tystnad, undvikande och ignorering.

Arbetsmiljöverket har också lyft fokus från att söka orsaker hos individen till att söka orsakerna i vår arbetsmiljö.

Här finns Annelis presentation att ladda ned

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter, Arbetsmiljöverket.