För dig som möter patienter

Utmattningssyndrom (UMS) är en av konsekvenserna av långvarig stressbelastning. Sjukdomen fluktuerar och behandlingen handlar mycket om kontinuitet, stöd och regelbundenhet. Samsjuklighet med depression och ångest är vanligt

Olika diagnoser på stressrelaterad ohälsa

Anpassningsstörning F43.2

Akut stressyndrom F 43.0

Posttraumatiskt stressyndrom F43.1

Utmattningssyndrom F 43.8 A

Utmattningssyndrom är en medicinsk diagnos som accepterades av Socialstyrelsen 2005. Tidigare användes termen utmattningsdepression men alla lider inte av depression. Utbrändhet är en annan term som använts men den betecknar en psykologisk reaktion på negativa händelser i arbetslivet och som har många olika definitioner, varför den inte bör användas som en medicinsk diagnos.

I engelskspråklig litteratur motsvaras utmattningssyndrom ”exhaustion disorder” i stor utsträckning av begreppet ”clinical burnout”. 

Diagnostiska kriterier för UMS

ISM-häfte 5 Utmattningssyndrom, 2013

Hur identifierar vi patienter med utmattningssyndrom?

UMS är en symtombaserad diagnos där annan somatisk orsak måste utelslutas innan diagnos sätts, varför en del differentialdiagnostiska laboratorieprov bör tas innan klinisk diagnos ställs.

Hur identifierar vi patienter med UMS

Formulär och skattningsskalor

Olika diagnostiska instrument kan underlätta vid diagnostik men inte ersätta en klinisk bedömning.

Formulär och skattningsskalor

Samsjuklighet vid utmattningssyndrom

Patienter med utmattningssyndrom har hög samsjuklighet med depression och ångestsjukdom. Endast 9% av patienter på specialistmottagningen vid ISM hade enbart UMS diagnos. I ISM:s primärvårdsstudie, var samsjukligheten med depression och ångest ytterligare något högre.

Samsjuklighet vid UMS 

Förloppet vid utmattningssyndrom

Förloppet över tid vid utmattningssyndrom, varierar mycket mellan olika patienter. Det har visat sig vara av värde att illustrera förloppet i en graf.

Förloppet vid utmattningssyndrom

Behandling/Rehabilitering

Det är viktigt med ett respektfullt bemötande och att patienten informeras om att tillståndet är känt och att prognosen vanligtvis är god över tid. Behandlingen individualiseras utifrån patientens behov. Kontinuitet vad gäller läkare och annan vårdpersonal är mycket viktigt för denna patientgrupp.

Behandling och rehabilitering vid UMS

Återgång i arbete

Sambandet mellan arbetsfaktorer och psykisk ohälsa är stark och  insatser på arbetsplatsen  behövs vanligtvis inför återgång i arbete.

Samverkan med arbetsplatsen

ISM:s forskning om stressrelaterad ohälsa

ISM bedriver forskning inom stressområdet - utmattningssyndrom och annan stressrelaterad ohälsa samt biologiska mekanismer till dessa.

Stressrelaterad ohälsa

Relaterad information

I slutrapporten Rehabilitering och samordning utvärderas Rehsams forskningsprogram 2009-2011, där ISM deltog med ett forskningsprojekt. Här kan du även läsa om resultatet från en kunskapsöversikt av interventioner för återgång i arbete vid bland annat psykiska besvär.

Rehabilitering och samordning

Varför är ”sedvanlig" behandling inom primärvården så verksam - jämfört med tilläggsbehandlingar vid psykisk ohälsa? Om detta talade Cecilia Björkelund, specialist i allmänmedicin och professor vid Institutionen för medicin vid Göteborgs Universitet, på ISM:s nätverksträff den 9 maj 2017.

Cecilia Björkelunds powerpointpresentation 9 maj

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:32