2016-05-18 Dialogmöte med nyhanlända i Åmål

Under våren 2016 träffade norra hälso- och sjukvårdsnämnden nyanlända, asylsökande och andra invånare med utländsk bakgrund vid en serie dialogmöten på olika platser i nämndsområdet. Syftet var att berätta om hälso- och sjukvårdsnämndens roll och ansvar, och få synpunkter på den svenska hälso- och sjukvården och behov som kan finnas.

18 maj besökte nämnden Samverket frivilligcentral i Åmål och samtalade där med nyanlända invånare.

Sammanlagt träffade nämnden cirka 15 nyanlända, och samtalade sedan närmare med åtta av dem.

I en grupp pratade Mona Eriksson och Kenneth Carlsson med Nour från Syrien, Amal från Irak, Shouroug från Gaza i Palestina, och Sahar från Irak.

Mona och Kenneth informerade bland annat om sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden och larmnumret 112, där deltagarna framför allt kände till 112.  De fyra kvinnorna tycker att den svenska hälso- och sjukvården är bra, men att det ibland är för långa väntetider trots att man har bokat tid. Alla fyra tycker också att det behöver anställas fler läkare, och att läkare som kommer som invandrare borde få arbeta tidigare, med hjälp av tolk.

Vill få börja arbeta som läkare

I den andra gruppen samtalade Hans Schub och Lars-Erik Strömbergson från hälso- och sjukvårdsnämnden med fyra män från samma familj från Syrien: Osama, Ahmed, Faris och Khaled. De kom till Sverige via båt från Egypten och Turkiet till Italien. Familjen har återförenats i Åmål.

De fyra männen berättade bland annat om sina erfarenheter hittills av den svenska hälso- och sjukvården, och om tandvården.

Osama läser på gymnasium. Han berättar att det tar längre tid att träffa läkare i Sverige genom tidsbokning än det gör i Syrien.

Ahmed är tandläkare och studerar svenska. Han arbetar inte som tandläkare i Sverige ännu, och tycker det är för höga trösklar för att komma i arbete i det svenska systemet. Det finns idag ett så kallat snabbspår i Karlstad som ger svenska-kunskaper på elva månader, och där studerar Ahmed.

Faris arbetade som läkare i Syrien under 13 år och var allmänkirurg i tre år. Han har respekt för det svenska systemet och har synpunkter på vårt förhållningssätt kring antibiotika, som i Sverige är receptbelagd, något Faris tycker är bra. Så är det inte på samma sätt i Syrien. Han är besviken över att inte kunna få arbeta som läkare i Sverige direkt, men förstår att han behöver bli säkrare på språket först.

Khaled är ingenjör inom automation och tror att han efter språkundervisning kan få arbete inom sin bransch, där det inte finns samma krav på legitimation som inom sjukvården.

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:22