2016-10-25/26 Dialog om psykisk ohälsa hos unga

Östra hälso- och sjukvårdsnämnden genomförde två dialogaktiviteter på Ållebergsgymnasiet i Falköping 25-25 oktober 2016 i samband med psykiatriveckan. Aktiviteten utgår från nämndens mål- och inriktningsdokument och handlingsplan för kommunikation.

Förslag på hur resultatet av dialogen kan tas om hand finns under rubriken ”förslag utifrån dialogerna”.

Syfte, målgrupp och metod

Syftet med aktiviteten var att fördjupa kunskapen om varför unga mår dåligt, vilka orsakerna är och på vilket sätt hälso- och sjukvården kan förebygga psykisk ohälsa.

Målgruppen nämnden ville nå var ungdomar 13-25 år samt vuxna som möter unga i sitt arbete.

Delaktigheten nämnden ville uppnå var konsultation/dialog.

Metoden som valdes var dialog i samband med föreläsningar under psykiatriveckan. På platsen nåddes dels ungdomar som är elever på Ållebergsgymnasiet och dels utomstående som av intresse besökte någon av föreläsningarna. Beachflaggor, affischer och bord ställdes ut och plåster delades ut för att locka folka att stanna och prata. Längre samtal dokumenterades och relevanta synpunkter antecknades.

Grundfrågeställningarna var:

  • Vad tycker du behövs för att förebygga psykisk ohälsa bland unga?
  • Vad kan sjukvården göra?

Därutöver ställdes följdfrågorna; vart skulle du vända dig om du mår psykiskt dåligt? Vad tror du det beror på att unga mår psykiskt dåligt? Vad betyder begreppet psykisk ohälsa för dig? Tror du att psykisk ohälsa bland unga ökar?

Medverkade från nämnden var: Pär Johnson (25 oktober), Anette Karlsson (26 oktober) och Dan Hovskär (26 oktober).

Resultat

Totalt dokumenterades 21 samtal under de två dagarna. 13 samtal med personer 13-15 år och 8 samtal med personer över 25 år.

Synpunkterna som framkom var:

13-25 år

  • Hög press, otrolig prestationsångest. Krav och förväntningar från flera håll (flera liknande synpunkter)
  • Vänder sig till anhöriga, kompis eller vårdcentral om man mår psykiskt dåligt. Några vänder sig till BUP eller skolsköterska
  • Medier ökar pressen på hur man ska vara
  • Ge föräldrar stöd i att prata med sina barn om svåra saker
  • Fler vuxna synliga bland barn
  • Inför skoluniform för att slippa klädfixering
  • Unga saknar respekt för varandra och har svårt att följa regler
  • Psykisk oro smittar
  • Det finns ingen man litar på att anförtro sig åt
  • Hälsa borde inte ingå i ämnet idrott/gymnastik. Fysisk aktivitet är viktigt i sig.
  • Psykologi borde vara ett ämne i skolan för att öka förståelsen för andra
  • Frukost på skolan. Mat/näring är viktigt. Lär ut varför näringsriktig mat är viktigt för den psykiska hälsan

Över 25 år

  • Högt tryck på prestation, utseendefixering flera liknande synpunkter)
  • Brist på goda nätverk, normer och värderingar att följa ”du ska själv skapa dit liv och välja allt”
  • Vänder sig till anhörig sedan vården om man mår psykiskt dåligt
  • Ge information till personal och utbilda i att ställa rätt frågor för att fånga upp oro samt kunskap i att hantera känslor
  • Utbilda lärare i psykodrama
  • Få vuxna att prata med barn om det dom upplever, tex internetvåld
  • Se individen och inte grupper
  • Psykisk ohälsa skapas av att man är okunnig i att hantera känslor
  • Dåliga matvanor och dålig mat skapar trötthet och svårighet att sortera tankar
  • Arbeta mer förebyggande
  • Satsa åp elevers hälsa inom skolan på alla plan
  • Utöka elevhälsan inom kommunerna
  • Motarbeta övermedicinering/onödig medicinering när unga (och äldre) egentligen behöver människor som verkligen kan lyssna
  • Man ska tidigt vara ung vuxen

Förslag utifrån dialogerna

Utifrån de synpunkter som kom in finns utvecklingsmöjligheter:

  • Utbildning för föräldrar/vuxna i hur man pratar med barn om social medier och uppleverler på nätet. Mycket krav och press på unga kommer från media och internet. Kan nämnden initiera via folkhälsoråden?
  • Utbildning för föräldrar/vuxna om gränssättning. Mycket dra föreläsning under psykiatriveckan av Emil Häggblom. Kan nämnden initiera via folkhälsoråden?
  • Psykiatriveckan som företeelse borde spridas till fler orter i Skaraborg. Kan nämnden ge uppdrag till SkaS att genomföra på alla sjukhusorter?

Uppnåddes syftet?

Nämndens övergripande syfte med medborgardialog

Medborgardialogen syftar till att öka de förtroendevaldas kunskap om invånarnas behov och förutsättningar. De inhämtade kunskaperna ska användas som ett av flera underlag inför nämndens beslut. Nämndens medborgardialog syftar också till att skapa delaktighet och förtroende hos invånarna. Genom en större delaktighet ökar förståelsen och legitimiteten för den demokratiska beslutsprocessen.

Delvis. De förtroendevalda fick bra dialoger och inhämtade kunskap. Kunskapen om hälso – och sjukvårdsnämnden samt hur sjukvården styrs i Västra Götalandsregionen var låg bland de som samtalade med de förtroendevalda och det gavs tillfälle att förklara uppdraget.

Förslag på fortsatt arbete med tanke på de inkomna synpunkterna lämnas vidare till hälso- och sjukvårdsnämnden.

Arbetsgruppens syfte och önskade målgrupp för aktiviteten

Syfte: Syftet med aktiviteten var att fördjupa kunskapen om varför unga mår dåligt, vilka orsakerna är och på vilket sätt hälso- och sjukvården kan förebygga psykisk ohälsa.

Målgrupp: ungdomar 13-25 år samt vuxna som möter unga i sitt arbete.

Delvis. Ena dagen var det mest samtal med vuxna och få ungdomar. De orsaker som angavs till psykisk ohälsa av både ungdomar och vuxna var samstämmiga.

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:22