Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet - det här pekar utredningen på

I juni presenterades utredningen "Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet" för regeringen. Läs intervjun med Ebba Östlin (S), kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka kommun, som ansvarat för utredningen.

Hej Ebba Östlin,

  • Du har arbetat med utbildningsfrågor i 25 år för att förbättra möjligheterna för grundskoleeleverna att klara sina studier. Om du skulle sammanfatta – vad kan vi göra bättre för att fler ska bli behöriga till gymnasiet och klara gymnasiet?

- Ett av de systemfel jag sett under min utredning är att det inte finns en röd tråd i planeringen av sent anlända elevers utbildning. Det syns främst genom att grundskolan planerar för grundskolan, gymnasiet för gymnasiet och vuxenutbildningen för vuxenutbildningen. Därför är ett av mina förslag att en individuell studieplan som syftar till hur eleven ska bli behörig men även klara gymnasiet ska tas fram och bli obligatorisk för denna grupp.

  • Enligt dig är ett av de viktigaste förslagen i utredningen en individuell studieplan, vad innebär det i korthet?

-  Tanken är att den individuella studieplanen ska utgå från kartläggningen, fånga upp elevens ambitioner men framför allt bli en plan för vilka åtgärder som behövs för att eleven ska bli behörig men även ha verktygen för att klara en gymnasieutbildning.

  • Vilka vinster ser du med en individuell studieplan?

- Att det blir en tydlig röd tråd, då det finns en plan som utgår från där eleven är, vilka ambitioner hen har och hur vägen fram därmed ser ut. Den individuella studieplanen ska givetvis vara ett levande dokument som revideras vid behov.

  • Vi måste använda tiden rätt, menar du, elever som är tolv år eller äldre när de börjar grundskolan har inte nio år på sig. Hur använder vi tiden rätt så att eleverna får bästa förutsättningar att klara grundskolan på så kort tid som fyra år?

-  Jag tror att vi måste våga prioritera. Det svenska skolsystemet bygger på att man läser 9-10 år och alla 16 ämnen, men kommer man sent behöver vi använda tiden mer effektivt. Därför är ett av mina förslag en anpassad timplan där eleven just läser 10-12 ämnen med syfte att bli behörig till gymnasiet. Svenska som andra språk, matematik, engelska och idrott och hälsa måste man läsa och därutöver 6 till 8 ämnen.

  • Rektor och den pedagogiska personalens kunskap och kompetens om nyanländas lärande är en viktig framgångsfaktor enligt utredningen. Har du några exempel på hur man stärker personalens kompetens i skolor med nyanlända elever? Hur har man praktiskt gått till väga?

- Generellt tror jag på kollegialt lärande och ha en öppen diskussion på skolan om hur man lägger upp lärprocessen, att man gör klassrumsobservationer med mera. Jag kan också se att digitaliseringen ger oss nya möjligheter.

  • Studievägledning på modersmålet stärker möjligheten att klara studierna. Vilka resurser tror du kommer att krävas för att nyanlända elever ska få fullgod studievägledning på sitt modersmål? Ser du nya behov av kompetenser för att klara utmaningen?

 - Det här är en utmaning för alla huvudmän. Och när jag är som krassast som kommunalpolitiker så vet jag att om man ska säkra att det sker så ska det inte finnas några kryphål. Studiehandledning på modersmålet ger väldigt goda effekter, därför ska alla sent anlända elever få det. Jag tänker att vi huvudmän kommer behöva jobba på fler plan för att lösa denna utmaning. Dels finns det en outnyttjad resurs hos våra nyaste svenskar, som kanske själva jobbat som lärare i sina hemländer och nu kan få sitt först riktiga jobb som studiehandledare. Om vi ska lyckas med det krävs givetvis en bra SFI och att de behärskar både modersmålet och svenskan men jag ser en stor potential här. Dels så kommer digitaliseringen även här kunna hjälpa till.

  • Elevhälsan har en viktig roll, både för den enskilda elevens möjligheter att må bra och utvecklas i riktning mot utbildningens mål, samt för lärare och övrig skolpersonals arbete med nyanlända elever, enligt utredningen. Tror du att hälsosamtal och annan hälsodata från skolhälsovården kan vara viktig att följa upp även i den individuella studieplanen?

- På grund av den korta tiden som utredningen hade på sig så hade vi inte möjlighet att fördjupa oss i elevhälsofrågorna. Men det är självklart att ju bättre bild man har av elevens förutsättningar desto längre kommer man.

  • Om du får tänka fritt och visionärt – hur ser svenska grundskolan ut om 25 år? Hur är skolan som arbets- och mötesplats – för elever och pedagogisk personal?

- Oj, jag tror att lärprocessen ser väldigt annorlunda ut om 25 år. I en digitalskola kan lärandet individualiseras mycket mer och vi kommer ha mindre reproduktion och mer nyskapande i tidig ålder. Däremot så tror jag att skolan som fysisk plats kommer vara ännu mer mitt i byn, då den fyller både en socialt viktig funktion men även att människor blir smartare och lär mer tillsammans och genom att möta olika åsikter och teorier. Vidare tror jag att det kommer ställas nya krav på lärare där deras ledarskapsuppdrag blir än mer tydligare.

Här kan du läsa utredningen "Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet" SOU 2017:54

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:18