Kulturens krönika, november 2016: Monica Lindgren

Den 24 oktober överlämnade jag betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund till regeringen, företrädd av kultur- och demokratiministiter Alice Bah Kuhnke och utbildningsminister Gustav Fridolin. Nästan ett och ett halvt års arbete som särskild utredare i kulturskoleutredningen är nu avslutat. En viktig utredning och ett hedrande uppdrag - men inte helt enkelt. Trots att engagemanget och intresset för kulturskolan är stort ser det väldigt olika ut runt om i landet när det gäller barns möjligheter att delta. Framförallt är det synen på kultur som skiftar och som blir direkt avgörande för barns och ungas tillgång till kulturskola av hög kvalitet.

Det uppdrag jag fick från regeringen var tydligt. Utredningen skulle ge förslag på hur staten kan bidra till att göra kulturskolan mer tillgänglig och jämlik. Att barn och unga inte har likvärdiga möjligheter att lära, uppleva och utöva konst och kultur är något som länge uppmärksammats i forskning. Därför blev jag heller inte förvånad när de underlag vi tog fram pekade på just detta. Om man växer upp i en familj med högutbildade föräldrar är sannolikheten ganska stor att man deltar i kulturskolan. Är dessa föräldrar också själva kulturutövande, och speciellt om de spelar något instrument eller sjunger i kör, då är sannolikheten ännu större. Är man dessutom flicka och född i Sverige, ja då är man en given kulturskoleelev.

En konstnärlig och social mötesplats

Att kulturskolan främst engagerar barn med en viss bakgrund är naturligtvis djupt problematiskt. Om verksamheten ska kunna behålla sin legitimitet i vårt samtida samhälle bör den inte endast erbjuda kulturellt identitetsskapande mellan dem som redan har något gemensamt. Den frivilliga kulturskolan har stor potential att vara en konstnärlig mötesplats för barn och unga med olika bakgrund. Men bara genom att utgå från barns och ungas egna erfarenheter, intressen och livsvillkor, och därigenom tillmötesgå deras behov av en meningsfull fritid, kan en sådan mötesplats bli realitet. Att ta barns och ungas olika perspektiv betyder förstås att synen på konst och kultur måste breddas och fler och nyare kulturuttryck integreras. En sådan utveckling ställer krav, både på verksamhetsledning och pedagoger, och därför har det varit givande att under utredningens gång få ta del av hur det nu på olika håll arbetas för en mer inkluderande kulturskola.

Ett gemensamt ansvar

Samtidigt som utvecklingen mot en mer jämlik kulturskola pågår har det också blivit tydligt att det i vissa kommuner går mycket trögt och ibland till och med bakåt. Synen på kultur speglas inte endast i barns bakgrund. Avgörande är också var i landet man råkar bo. Orter med en stark kulturtradition, drivande kulturskolechefer och en kommunledning med starkt intresse för kultur påverkar barns tillgång till kulturskola av hög kvalitet. Växer man upp på landsbygden eller i orter med liten befolkning är det svårare för barn att delta i kulturskola. Att verksamheten präglas av strukturella problem är en av utredningens viktigaste slutsatser. Kommunerna står idag ensamma i ansvaret att bygga en mer jämlik kulturskola, men vi menar att detta ansvar borde delas av fler. Utredningen lägger därför bland annat förslag på hur kommunerna kan ges bättre förutsättningar att samverka på olika nivåer. Här ser vi framförallt regionerna, med sina samlade kulturresurser, som viktiga samarbetspartners.

Men nu är det upp till remissinstanserna att säga sitt. Jag hoppas att så många som möjligt tar tillfället i akt och delger regeringen kloka och kritiska synpunkter. Bara så kan förslagen dras vidare och förhoppningsvis resultera i en inkluderande kulturskola som är hållbar en bra bit in i framtiden.

Om skribenten

Monica Lindgren är fil dr och professor i musikpedagogik vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Här undervisar hon doktorander och blivande lärare samt bedriver forskningsprojekt inriktade mot pedagogiska frågor i relation till skola och utbildning, barn och unga, musik och estetiskt lärande. Monica har också en musiklärarexamen och har tidigare arbetat som lärare i grundskolan och kulturskolan.

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:26