Kulturens krönika: Oktober 2017 av Adnan Abdul Ghani på Svenska

Att komma till ett nytt land med ny kultur med ett nytt språk och hoppas på en framtid där, är en stor utmaning för alla flyktingar och migranter. Hur mottagandet ser ut de första dagarna har mycket stor betydelse. Sverige saknar idag en genomtänkt strategi, där olika sektorer samverkar för att ge flyktingar en god start. För många flyktingar betyder det att den första tidens starka känslor av å ena sidan glädje, å andra sidan oro, snart byts mot känslor av isolering och osäkerhet – och så småningom depression, frustration och uppgivenhet. Många förlorar hoppet om att någonsin bli en del av samhället och glider in i passivitet.

Att komma till ett nytt land med ny kultur med ett nytt språk och hoppas på en framtid där, är en stor utmaning för alla flyktingar och migranter. Hur mottagandet ser ut de första dagarna har mycket stor betydelse. Sverige saknar idag en genomtänkt strategi, där olika sektorer samverkar för att ge flyktingar en god start. För många flyktingar betyder det att den första tidens starka känslor av å ena sidan glädje, å andra sidan oro, snart byts mot känslor av isolering och osäkerhet – och så småningom depression, frustration och uppgivenhet. Många förlorar hoppet om att någonsin bli en del av samhället och glider in i passivitet.

Att välkomna nya invånare kan ske på många sätt – och kultur kan vara ett viktigt verktyg! Kulturen kan innebära en fristad för flyktingar, bryta isolering, bygga gemenskap och skapa band till människor i det nya landet. Genom kulturen kan vi kommunicera vilka vi är, vad som har format oss och vad som är viktigt för oss. På så sätt kan kulturen riva ner de barriärer som gör oss till främlingar för varandra. Men medan kultursektorn spelar en viktig roll för att säkra centrala aspekter när det gäller att inkludera flyktingar – jämlikhet, tillgänglighet, nätverk och hållbarhet – kan den inte ensam klara uppgiften. Starka strategier för mottagande och inkludering är beroende av flera faktorer, såsom bostäder, utbildning, språk, arbete och fungerande välfärd. Utmaningen är därför att skapa kulturprojekt som bygger på tvärsektoriell samverkan.

Men minst lika viktigt är att sluta betrakta flyktingar som hjälplösa offer och att tala om dem i termer av ”kris”! Vi behöver byta perspektiv, och lyfta fram den kraft och kapacitet som finns hos dessa överlevare, och fokusera på hur den kan tas till vara i samhället, snarare än att se flyktingarna som ett problem som samhället ska lösa. Det betyder att vi måste ge verktyg, strategier och utrymme för flyktingar att inte bara delta i olika aktiviteter och kulturprojekt, utan också leda och initiera sådana projekt.

Det handlar om mänsklig värdighet, om att göra det möjligt för flyktingar känna stolthet över att de har överlevt, över vilka de är, över allt vackert som de lämnat bakom sig, och över sin styrka och vilja att starta ett nytt liv. Detta till skillnad från att, även om det sker utifrån de bästa avsikter, göra dem till föremål för andras välvilja och konstant påminna dem om att de är offer världens grymheter, så att de känner skam över sin situation och sin utsatthet! 

För att främja flyktingars egenmakt behöver kultursektorn involvera flyktingarna själva – barn, ungdomar och vuxna – i alla diskussioner som rör dem. Det måste ske på alla nivåer – allt från hur medel för kultur styrs till hur kulturprojekt utformas och organiseras, till hur de utvärderas som grund för att utveckla nya eller förbättra existerande kulturprogram och stöd. Föra att säkra en nära kontakt mellan kulturinstitutioner och flyktingar behöver hållbara partnerskap formas. Denna nära kontakt är en förutsättning för att kunna anpassa verksamheten till målgruppernas skiftande behov och öka tillgängligheten. För det är bara genom egenmakt, partnerskap och inkludering som vi kan hjälpa flyktingar att stärka sitt självförtroende och sin position. Det är bara på så sätt och genom att utveckla fler projekt och aktiviteter där flyktingar och invånare i värdlandet möts på lika villkor, som vi kan öka flyktingars delaktighet i kultur- och samhällslivet.

Ett exempel får avsluta: Support Group Network -www.supportgroup.se- en förening som skapats och drivs av flyktingar på asylboendet Restad Gård i Vänersborg, har skapat en förställning med olika danser, musik, sång, konst, mat och mode från samtliga av deltagarnas länder. Föreställningen som heter ”Alla under samma sol” bygger helt på deltagarnas egna konstnärliga och organisatoriska talanger och bär följande budskap: ”Vi förstår er oro utifrån all negativ medierapportering. Ni inte vet vilka vi är och var vi kommer ifrån! Men vi är här för att visa att vi kommer från djupa civilisationer och färgstarka kulturer. Vi vill ge mera färg, och aldrig vara den mörka fläcken, i det samhälle som vi har kommit till!” Ni kan själva tänka er vad föreställningen har betytt för integrationen av både flyktingar och invånare i de städer där den uppförts!

Adnan Abdul Ghani

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:23