Rättighetsbaserat arbete

Kommittén för mänskliga rättigheter har i uppdrag att lyfta fram fördelarna för individen och organisationen med ett rättighetsbaserat arbetssätt. Rättighetsbaserat arbetssätt har inte använts och utvecklats i stort utsträckning i Sverige. För att få mer kunskap och hitta nya metoder har därför avdelning rättighet arbetat praktiskt i tre pilotverksamheter: Angereds närsjukhus, Bohusläns museum/Västarvet och Psykosvårdkedja Nordost (Psykiatri Psykos, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Filmen Mänskliga rättigheter - det gör något med oss

För att lättare kunna förmedla vad arbetet med piloterna innebar för alla inblandade beslöt vi att ta fram en film. Vi kallar den Mänskliga rättigheter - det gör något med oss. Här kan du titta på flera versioner av filmen.

Trailer "Mänskliga rättigheter- det gör något med oss" - svensk text

Trailer "Human rights - it does something to us" - english subtitles

Fullängdsversion  Mänskliga rättigheter- det gör något med oss svensk text "

Full version "Human rights - it does something to us" english subtitles

Projektet har följts av följeforskare från konsultföretaget MR-piloterna som i oktober 2015 färdigställde sin slutrapport.

Slutrapport: "Att pröva ett människorättsbaserat arbetssätt i praktiken" (pdf, nytt fönster)

Sammanfattning av slutrapport: "Att pröva ett människorättsbaserat arbetssätt i praktiken" (pdf, nytt fönster)

Några effekter av projektet 

Följeforskningen konstaterar bland annat att ingen av verksamheterna ännu full ut arbetar människorättsbaserat men att alla tre har tagit viktiga steg. Västra Götalandsregionen arbetar nu vidare med att tillvarata och sprida erfarenheterna av projektet. Några tydliga effekter kan ses i samtliga verksamheter, exempelvis:

  • Legitimitet för nya arbetssätt
  • Ökad kunskap om mänskliga rättigheter
  • Projektet har skapat viktiga forum/utrymme reflektion
  • Tydligare kopplingar mellan mänskliga rättigheter och det egna arbetsuppdraget
  • Perspektivskifte från människor med bara behov till människor med rättigheter

Konkret har projektet inneburit många olika saker i de olika verksamheterna:
I psykosvården har det t ex inneburit minskad användning av tvång (i stort sett ingen bältesläggning), säkerställande av rätten att rösta i allmänna valen för patienter inom slutenvården samt stor ökning av delaktigheten hos patienterna eller egenspecialisterna som vi numera säger.

På museet har projektet t ex inneburit en mer normmedveten webb, mer genomtänkt representation i utställningarna och förbättrad fysisk tillgänglighet.

På närsjukhuset har delaktigheten bland rättighetsbärarna ökat och sjukhusledningen har utlyst uppdrag som MR-mentorer för hållbart ansvar. MR-mentorerna är medarbetare som har fått utökat uppdrag att driva utvecklingsarbete för mänskliga rättigheter inom ramen för sin tjänst med tydligt mandat och resurser.

Artikel från Kommunalarbetaren november 2015 "Hon vill skrota bältessängen"

Kriterier för människorättsbaserat arbete

Projektarbetet har utgått från och vidareutvecklat FNs kriterier för människorättsbaserat arbete. FNs kriterier kommer från utvecklingsorganens gemensamma överenskommelse ”UN Common Understanding”. Kriterierna är framtagna för att fungera i ett internationellt sammanhang och kopplas i stor utsträckning till bistånds- och utvecklingsprojekt. Vi har i samband med pilotprojektet anpassat kriterierna och försökt använda ett språk som så mycket som möjligt känns igen i offentlig sektor i Sverige. Så här ser de ut på avdelning rättighet idag:

  1. Gör en analys:
    a. vilka mänskliga rättigheter har verksamheten ansvar för?
    b. hur ser det ut med olika människors eller gruppers tillgång till dessa?
  2. Relatera målen uttalat till mänskliga rättigheter
  3. Fokusera verksamheten särskilt på områden eller personer som har det svagaste skyddet (kopplat till 1.b)
  4. Arbetsprocesser ska utgå från centrala rättighetsprinciper: delaktighet, jämlikhet, värdighet, tydligt ansvar, insyn
  5. Utvärdera mål/effekter och arbetsprocesserna
  6. Främja mänskliga rättigheter långsiktigt genom att utbilda och ha tydlig information om mänskliga rättigheter för:
    a. skyldighetsbärare (de som är ansvariga, till exempel politiker, chefer och övriga medarbetare)
    b. rättighetsbärare (till exempel patienter, elever, närstående och anställda i förhållande till arbetsgivaren)
  7. Processen är lokalt ägd och både "uppifrån-och ned" och "nedifrån-och-upp"-styrning används
  8. Utveckla samverkan med rättighetsbäraren i centrum

Anna Jakobsson

Regionutvecklare
Telefonnummer
E-post

Emma Broberg

Regionutvecklare
Telefonnummer
E-post
Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:33