Naturbetesmarker är värda att bevaras

Fyrtio procent av nötköttskonsumenterna är villiga att betala tjugo procent mer för nötkött från djur som gått på naturbete. Det visar en undersökning som Länsstyrelsen i Västra Götaland och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomfört med stöd av Västra Götalandsregionen.

Naturbetesmarker är den artrikaste svenska naturtypen. Men det är en rikedom som kräver betesdjur. Om betet försvinner växer markerna igen. Igenväxningen hotar den biologiska mångfalden, kulturhistoriska värden och vårt vackra landskap. Så långt är allt enkelt. Men vad är det här värt? I kronor?

Nu har en undersökning om allmänhetens värdering av och betalnings-vilja för naturbete och naturbeteskött resulterat i en rapport. Rapporten heter Naturbetesmarkernas värden och bevarande. Den är skriven av Karl-Ivar Kumm, lantbruksekonom och forskningsledare på SLU.

Med hjälp av Sifo kan vi konstatera att boende i Västra Götalands län tycker att det är viktigt att bevara våra naturbetesmarker. Och att man gärna vill ha träd i betesmarkerna. Närmare hälften (40 procent) av nötköttskonsumenterna är också villiga att betala 20 procent mer för nötkött från djur som gått på naturbete under åtminstone ett par somrar.

Två tredjedelar av invånarna i Västra Götaland tycker att det är mycket viktigt att bevara naturbetesmarker. Knappt en procent tycker att det är oviktigt.

Kvinnor, medelålders och äldre samt stadsbor är i hög utsträckning beredda att betala mer för att vi ska kunna behålla våra naturbetes-marker. Män, yngre och landsbygdsbor är inte lika villiga att betala.

Naturbetesmarker handlar också om fastighetsvärde, visar undersökningen. Fastighetsmäklare tror att värdet på en normal villa omgiven av betesmark kan minska med 100 000-200 000 kr om betningen upphör och markerna växer igen.

Läs hela rapporten om naturbeteskött

Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:39