Mark och växter

När man bygger vindkraftverk påverkas skog och växtlighet av byggnationen av vägar och uppställningsplatser. Till exempel kan skog behöva tas ner för att räta eller bygga nya vägar.

Ytbehov för vindkraft

Ytbehovet för en vindkraftspark med vägar och uppställningsplatser kan beräknas till 0,1 till 0,2 km2 per megawatt beroende på hur terrängen ser ut. I ett område med stora höjdvariationer kan verken stå tätare. En 200 MW vindkraftspark har ett ytbehov på 20–40 km2.
Källa: Boverket - Vindkraftshandboken

Växtlighet

Påverkan på växter från vindkraft är samma påverkan som sker från annan verksamhet i skogen. Men man måste ta hänsyn till rödlistade växter, nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt vid etableringar.   

Vägdragning och fundamentsbygge kräver dränering av vatten i marken. Detta kan påverka sumpskogar negativt om riskerna med dräneringen inte förebyggs. 
Källa: Skogsstyrelsen, Skogens pärlor

Kreotop

När vindkraftverk byggs i slättlandskap uppstår ofta obrukad småytor, till exempel tillfartsvägar, uppställningsplatser eller restytor. Dessa ytor kan användas till att anlägga naturmiljöer som kan förbättra växt- och djurliv och förstärka ekosystemtjänster som pollination. De anlagda naturmiljöerna kallas för kreotoper.
Källa:Vindkraft i slättlandskapet, Jordbruksverket, OVR 3:30.

Kontakt

Om du inte hittar svar på din fråga om vindkraft här, eller i något av de andra avsnitten på denna webbplats, kontakta oss gärna!

Ställ din fråga om vindkraft
 
Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:39