Prövning & tillstånd

Här beskrivs hur det går till när nya vindkraftverk ska byggas och prövas. Vilka möjligheter finns att påverka i processen. Och vad händer när ett vindkraftverk ska tas ned?

Prövningsklasser för tillstånd

För att bygga och uppföra vindkraft finns det en del tillstånd som behövs. Tillstånden skiljer sig beroende på storlek, antal och placering. Det finns i huvudsak sex olika typer av prövningsklasser för vindkraftverk. Fyra för vindkraftverk på land och två för vindkraftsetableringar i vatten.

Miniverk

Ett miniverk är ett vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 20 meter och med en rotordiameter på maximalt 3 meter. Det krävs inte bygglov enligt plan- och bygglagen med tillhörande förordning för att bygga ett sådant vindkraftverk om inte verket ska monteras på en byggnad eller kommer uppföras på ett närmare avstånd från tomtgränsen än verkets höjd. Läs mer om miniverk på Vindlov.

Gårdsverk

Ett gårdsverk är ett vindkraftverk med en totalhöjd på 20-50 m eller ett verk vars rotordiameter överstiger 3 m. För att bygga ett sådant vindkraftverk krävs bygglov enligt plan- och bygglagen med tillhörande förordning. Bygglov handläggs av kommunens byggnadsnämnd. Läs mer om gårdsverk på Vindlov.

Medelstora anläggningar

En ”medelstor anläggning” definieras som ett vindkraftverk med en totalhöjd som överstiger 50 eller som en anläggning där två eller fler vindkraft står tillsammans. För att bygga en medelstor landbaserad vindkraftsanläggning krävs anmälan enligt miljöbalken samt bygglov enligt plan- och bygglagen. Såväl bygglov och anmälan enligt miljöbalken prövas av kommunen. Anmälningsplikt gäller inte om verksamheten uppfyller definitionen för stora anläggningar, se nedan. Det är också möjlighet för den som vill etablera vindkraftsanläggningen att söka frivilligt tillstånd hos länsstyrelsen för en anmälningspliktig verksamhet. Läs mer om medelstora anläggningar på Vindlov.

Stora anläggningar

En ”stor anläggning” definieras som en gruppstation med två eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter eller en gruppstation med sju eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 120 meter. För att bygga en stor landbaserad vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen. Läs mer om stora anläggningar på Vindlov.

Havsvind på svenskt vatten

För att bygga en vindkraftsanläggning i vattenområden inom Sveriges territorialgräns krävs tillstånd enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Tillstånd för etableringen prövas normalt av mark- och miljödomstolen. Läs mer om vindkraft i svenskt vatten på Vindlov.

Havsvind i svensk ekonomisk zon

För att bygga en vindkraftsanläggning ute i Sveriges ekonomiska zon krävs regeringens tillstånd enlig lagen om Sveriges ekonomiska zon. Läs mer på Vindlov.

Hur går prövningen till?

Prövningsprocessen går lite olika till beroende på hur stor anläggning som ska prövas. Till exempel om en stor anläggning på land, d.v.s. två eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter eller en gruppstation med sju eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 120 meter, ska byggas så krävs tillstånd enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen.

 

Bild över den huvudsakliga prövningsprocessen för en stor anläggning. Förutom tillstånd enligt miljöbalken och kommunens tillstyrkan kan det behövas ytterligare tillstånd.

Bild över eventuella andra tillstånd som kan behövas för stora anläggningar.


Källa Vindlov.se
Läs mer om prövning för stora anläggningar och andra anläggningar på vindlov.se

Möjligheterna till att påverkan i tillståndsprocessen

Tillståndsprocessen skiljer sig åt beroende på hur stor anläggning som ansöker om tillstånd. Nedan illustreras ett exempel på hur tillståndsprocessen kan se ut och vart det ges möjlighet till att påverka (detta beror dock lite på om man är sakägare, men det är även möjligt för miljöorganisationer att yttra sig).

  1. Inledande samråd (friviligt): Här kan man lyfta frågor som berör eller oroar t.ex. påverkan på djur och natur.
  2. Samråd: Här kan man lyfta fram frågor som man vill ha belysta i miljökonsekvensanalysen (MKB).
  3. Ansökan om miljötillstånd: Här kan du yttra dig till Mark- och miljödomstolen.
  4. Dom: Här finns möjligheten till att överklaga beslutet.

Att överklaga ett beslut

Ett bygglov kan överklagas till länsrätten

De som kan överklaga ett bygglov är de närmaste grannarna, organisationer och föreningar. Till länsrättens beslut finns en besvärshänvisning. Där framgår det hur beslutet kan överklagas, och till vilken instans.

En detaljplan kan överklagas av dem som berörs av planen, inklusive vissa organisationer och föreningar

För att få rätt att överklaga krävs att man under samråd eller utställning har lämnat skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Detaljplanen överklagas till länsstyrelsen och vidare till regeringen.

Ett tillstånd enligt miljöbalken kan överklagas till miljödomstolen

Här är det inte lika tydligt vilka enskilda medborgare som kan överklaga, men kretsen är större. Boende inom någon eller några kilometer kan överklaga när det rör sig om större etableringar. Vissa myndigheter och miljöorganisationer har också rätt att överklaga.

Mark- och Miljödomstolens beslut kan överklagas till miljööverdomstolen

För att ett överklagande ska tas upp av miljööverdomstolen krävs prövningstillstånd. Miljööverdomstolens dom kan i vissa fall överklagas till Högsta Domstolen.

Läs mer om rättsfall kring rätten att överklaga på Vindlov.

Kommunalt veto

I samband med att man tog bort prövningen enligt plan- och bygglagen för större vindkrafts anläggningar, infördes ett tillägg i miljöbalkens 16 kapitel. Enligt 4 § ska ”tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det.” Miljöbalken (1998:808).

Hur kommunerna tillämpar 16 kap §4 varierar över landet därför har Energimyndigheten tagit fram en vägledning för den kommunal tillstyrkan för att förhindra sena svar och svar som innehåller villkor från kommuner vid tillstyrkan av vindkraftsetableringar enligt 16 kap. 4 § miljöbalken. Tanken med vägledningen är att tillämpningen bör bli mer enhetlig i landet.
Mer information om den kommunala tillstyrkan och vägledningen finns på vindlov.se.

Energimyndighetens väglening

Kartläggning av användningen av 16 kap §4 i Västra Götaland

Riksintresse

Energimyndigheten har sedan år 2004 pekat ut riksintresseområden för vindkraft i Sverige och idag finns 423 riksintresseområden fördelade på 20 län. Den totala ytan är knappt 10 000 km2 och utgör drygt två procent av Sveriges yta.
Källa: Energimyndigheten
Läs mer om riksintresse för vindbruk

Vindbruksplan

Mer information kommer inom kort.

Nätanslutning

Elen som produceras i vindkraftverken måste kunna skickas vidare på elnätet. När en vindkraftsprojektör projekterar vindkraftverk kontrollerar de med elnätsägaren i området så att denna kan ta emot elen och får sedan en offert på vad anslutningen kostar. När vindkraftsanläggningen byggs beställer projektören elanslutning av nätägaren som bygger kraftledningar och kablar. Om det ska vara luftledningar eller markkablar bestämmer nätägaren. Samråd och förhandlingar med markägare kan påverka valet, men även storlek på vindkraftsanläggningen och vilken spänningsnivå som används.
Källa: Energimarknadsinspektionen.

Egen koncession

Ibland kan det vara fördelaktigt för vindkraftsägaren att bygga ledningen i egen regi och ansluta till ett ställverk. Då krävs en ledningskoncession från energimarknadsinspektionen vilket är möjligt om spänningen för ledningen överstiger den spänning områdeskoncessionsinnehavaren har.
Källa: Energimarknadsinspektionen.

Koncessionsfria nät

Inom en vindkraftspark kan vindkraftsprojektören bygga elnätet från vindkraftverken fram till en punkt där elnätsägaren tar vid. Dessa nät kräver inget speciellt tillstånd och kallas koncessionsfria nät.
Källa: Energimarknadsinspektionen.

Nya kraftledningar

Vindkraft byggs där det blåser mycket och ofta där det inte bor så många människor. Då finns det inte heller några större elledningar i området. Det måste då byggas elnät mellan vindkraftverken och sedan en ledning till en transformatorstation som kan ta emot den mängd el som vindkraftverken producerar. Denna ledning byggs ofta av den som har områdeskoncession i området eller om spänningsnivån överstiger koncessionen, ibland av vindkraftprojektören. För ledningen måste en Miljökonsekvensbeskrivning upprättas innan Energimarknadsinspektionen kan pröva ansökan.
Källa: Energimarknadsinspektionen.

Nedmontering av vindkraftverk

Vindkraftverkens tekniska livslängd är ca 20-25 år. De flesta delarna i ett vindkraftverk kan återvinnas. Det är därför viktigt att frågan om nedmontering och borttagande tas upp när vindkraftsanläggningar tillståndsprövas. Det är också viktigt att det finns en ekonomisk säkerhet som säkerställer att vindkraftverken i framtiden kan monteras ned.

Tillstånd till en vindkraftverksamhet kan förenas med krav på att ekonomisk säkerhet ställs enligt miljöbalken 16 kap. 3 § (gäller ej anmälningsärenden). Huvudsyftet med att ställa krav på ekonomisk säkerhet är att slippa riskera att allmänna medel måste användas framöver för till exempel nedmontering och återställande av mark. Det är sökanden som ska visa att säkerheten är tillräcklig och i övrigt godtagbar.
Källa: Naturvårdsverket och Vindlov

För mer information om nedmontering av vindkraft hos:

Mer information om nedmontering

Kontakt

Om du inte hittar svar på din fråga om vindkraft här, eller i något av de andra avsnitten på denna webbplats, kontakta oss gärna!

Ställ din fråga om vindkraft
 
Senast uppdaterad: 2017-04-24 14:38