Placering av vindkraftverk

Hur avgör man vilka platser som är bäst för att etablera vindkraft? Och hur nära bebyggelse kan vindkraftverk stå och hur tätt kan de placeras?

Var ska vindkraften stå?

Vindkraften är beroende av att det blåser bra. Fri öppen yta där vinden får fart är bäst. Det kan även ske i skog, men då med högre torn och navhöjd. Ett modernt vindkraftverk har en generator som genererar som mest (märkeffekt) vid cirka 12-14 meter per sekund. Energin i vinden stiger med vindhastigheten i kubik, om vindhastigheten fördubblas ökar effekten åtta gånger. Det innebär även att om vindhastigheten minskar från 6,5 meter per sekund till 6,0 meter per sekund minskar effekten med 21%. Vindläget är därför mycket viktigt.
Källa: Chalmers.

Vindkartering

Energimyndigheten har tidigare givit Uppsala universitet i uppdrag att göra en vindkartering över hela Sverige. Med vindkartering menas en modellberäkning av årsmedelvinden samt kartläggning av vindförhållandena per kvadratkilometer. Resultatet av vindkarteringen kan användas som underlag i vindkraftsplanering, både hos länsstyrelser, kommuner och projektörer. Den senaste versionen av vindkarteringen har en upplösning på 500 m.
Detta innebär att alla topografiska förändringar suddas ut inom ett område på 500 x 500 m och istället representeras av en medelhöjd. Detta gör att vindkarteringen är utmärkt för att indikera i vilka områden som vindkraft är gångbar, men att detaljplaneringen av verken inte enbart kan göras utifrån data från vindkarteringen.

Vindhastighet

Den absolut viktigaste faktorn vid val av plats för vindkraftverk är vindhastigheten. Den avgör hur mycket el som verket kommer att generera. Den årliga vindtillgången på en plats kan anges antingen som medelvinden i m/s eller som vindens energiinnehåll i kWh/m2 på en viss höjd och varierar kraftigt på olika platser och med höjden över marken. Vindkraftverk utvinner energi vid vindhastigheter på 4–25 m/s.

Vindprofil

En vindprofil visar på förhållandet mellan höjd över marken och vindhastighet. Generellt sett ökar vindhastigheten med höjden, men det kan finnas temperaturvariationer etc i luften som gör att i vissa luftlager ökar inte vindhastigheten.

Markytan bedöms ha olika råhet beroende på markanvändningen. Råheten klassas i fem steg, från 0 till 4. Noll råhet motsvarar öppet vatten, 1 slättlandskap, 3 skogsterräng samt 4 hög skog och större städer. Ju högre råhet marken har desto högre blir friktionen mellan vinden och markytan. Då vinden blåser över växtlighet bromsas den upp. Detta gör att vindprofilen ser olika ut vid olika råheter. Vid hög råhet tar det längre tid för vinden att öka i hastighet.

När vinden blåser över till exempel en skog förskjuts vindprofil jämtemot om vinden skulle ha blåst över slättmark. Detta kallas för nollplansförskjutning, se bild nedan. Hur mycket profilen förskjuts beror på höjden av växtligheten. I en granskog är nollplansförskjutningen normalt 75% av trädens höjd.

Turbulens

Turbulens är ett mått på hur mycket vinden varierar, både i styrka och i riktning. Ostörd vinden blåser endast i en riktning, men tillkommer terräng virvlar luften kring den huvudsakliga vindriktningen. Turbulensen uppkommer antingen av markens råhet eller av att varm luft stiger uppåt från markytan. Generellt är turbulensintensiteten över hav cirka 8% medan över skog är intensiteten cirka 20%. Mängden turbulens är väldigt förknippat med den specifika platsen.
Källor: Vindlov, Energimyndigheten, "Landskapets påverkan på vindkraften" Johanna Engström, Lunds universitet.

Vad gör man när det inte blåser? Läs mer på sidan om energiproduktion

Hur nära bebyggelse får vindkraftverk stå?

Det finns inga regler om hur nära bebyggelse vindkraft får stå. Rekommendationer kan finnas. Däremot finns det lagstiftning som säger hur mycket en ny anläggning får bullra vid närliggande hus. Detta slås fast i tillståndet för anläggningen och är ett skallkrav som inte får överskridas. Normalt är detta värde 40 dB(A) och mäts enligt fastställda normer.
Källa: Rätt plats för vindkraften SOU 1999:75, Boverket - Vindkraftshandboken

Säkerhetsavstånd

I anknytning till frågor om risk för nedfallande delar och iskast brukar frågan om säkerhetsavstånd och krav på inhägnad tas upp. I svensk lagstiftning finns inget generellt säkerhetsavstånd, eller avstånd till exempelvis byggnader, som styr var ett vindkraftverk får byggas. Det är den tillståndsgivande myndigheten (länsstyrelse eller kommun) som ansvarar för att bedöma behov av eventuellt säkerhetsavstånd, och om det finns anledning att göra en riskanalys [Vindkraftshandboken, Boverket, 2009].

Hur tätt kan man ställa vindkraftverk?

Eftersom vindkraftverk använder vinden, får det en påverkan på vindkraftverk som ligger i vindriktningen efter det första. Denna påverkan avtar med avståndet. Hur långt det är beror på storleken på vindkraftverken och vilket som är den huvudsakliga vindriktningen, normalt pratar man om minst 4-6 rotordiametrar. Ett 3,5 MW vindkraftverk har en rotordiameter på 110-135 meter vilket då innebär ett avstånd på 450-810 meter mellan verken.
Källa: Boverket - Vindkraftshandboken

Krävs det inhägnad?

Det finns heller inga krav på inhägnad av vindkraftverk. Detta framgår bland annat i en dom från miljödomstolen (M-3735-09) som fastställdes i mars 2010. I domen som gäller ett vindkraftverk i Vara kommun framgår miljödomstolens bedömning av säkerhetsfrågor kopplade till vindkraft i det specifika fallet. De klagande hävdade att det borde vara stängsel runt vindkraftverken på grund av fara för nedfallande föremål och iskast. "Risken för sådana händelser är emellertid försvinnande liten", står det i domen, där det också konstateras att det inte föreligger några krav på inhägnande av yta intill vindkraftverket. I domen påpekas också att verksamhetsutövaren har ansvar för underhåll av vindkraftverket, så att det inte medför olägenheter för människors hälsa [M-3735-09].
Tilbaka till sidan Energi och teknik

Kontakt

Om du inte hittar svar på din fråga om vindkraft här, eller i något av de andra avsnitten på denna webbplats, kontakta oss gärna!

Ställ din fråga om vindkraft
 
Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:39