Gulsot hos nyfödda

Drygt hälften av de barn som fötts vid rätt tid och nästan alla barn som är födda för tidigt (före vecka 37) blir synligt gula under de första levnadsdagarna. Här kan du läsa mer om gulsot hos nyfödda.

Varför blir barnet gult?

Fostret behöver ett större antal röda blodkroppar som hjälper till att transportera syre från mamman via navelsträngen. När barnet är fött och andas med lungorna bryts överskottet på de röda blodkropparna ner. Vid blodkroppssönderfallet frisätts ett gulfärgämne (bilirubin) som ska brytas ner i levern.

Barnets lever är inte mogen för uppgiften de första dagarna och bilirubinet, som är gult till färgen, går ut i blodet och färgar huden.

Hos fullgångna barn nås den högsta bilirubinnivån vanligtvis 3–5 dagar efter födseln och den uppträder vanligen under 7–10 dagar.

Vilka barn har ökad risk?

Följande kan medföra en ökad risk för gulsot hos nyfödda:

  • Högt blodvärde.
  • Större blåmärken, till exempel efter sugklocka.
  • För tidigt förlossning.
  • Vid immunisering, det vill säga, när mamman har bildat antikroppar mot barnets blod som sedan läckt över till barnet. Detta är ovanligt och gäller oftast om mamman har blodgrupp Rh och/eller 0.
  • Viktnedgång över 10 procent.

Hur märks det?

Huden blir gul. Detta märks först på huvudet och ansiktet, och sprider sig därifrån över kroppen. När gulsoten är som starkast kan barnet reagera med slöhet och få svårt att orka amma.

Om barnet ser mycket gult ut tas ett blodprov där man mäter bilirubinvärdet i blodet. Hur skadligt bilirubinet är varierar med barnets ålder och vikt. Vid alltför höga värden påverkas nervsystemet och hjärnan.

Hur behandlas nyföddhetsgulsot?

Den enklaste behandlingen består i att låta barnets hud få mycket dagsljus från speciella lysrör med blått ljus. Ljusstrålarna gör att bilirubinet bryts ner lättare.

Om denna behandling inte är tillräcklig kan det i sällsynta fall vara nödvändigt att ta ut en del av det bilirubinrika blodet och ersätta det med bilirubinfattigt blod, så kallat blodbyte.

På Skaraborgs Sjukhus används två olika former av ljusbehandling. I båda fallen ligger barnet i en säng med antingen belysning underifrån eller en ljusbåge över sängen och belysning ovanifrån. Barnläkaren ordinerar vilken metod som blir aktuell.

Barnet kan vara hos sina föräldrar på rummet. Mamman ammar som vanligt och barnets temperatur kontrolleras regelbundet. Hur länge barnet ska ”sola” avgörs av bilirubinvärdet.

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:26