Riskfaktorer för att utveckla trycksår
Frågeställning
Vilka faktorer ökar risken för att utveckla trycksår?
Kriterier
Vårdtagare i behov av bedömning av trycksårsrisk
Mål
Att förebygga trycksår
Åtgärd/information
Tryck - Av trycket komprimeras blodkärlen, vilket gör att blodförsörjningen till vävnaden försvåras eller upphör helt
Skjuveffekt - Huden förskjuts i förhållande till underliggande vävnad
Friktion och fukt - i kombination med tryck och skjuv
Nedsatt rörelseförmåga - vid t.ex neurologisk sjukdom, ledsjukdom, ryggmärgsskada, ålderssvaghet och immobiliserande sjukdomstillstånd
Andning och cirkulation - nedsatt andningsförmåga leder till ökad risk för syrebrist i vävnaden
Sänkt medvetandegrad - vid t.ex stora trauman eller långvariga kirurgiska ingrepp
Nedsatt känsel - Hjärnan får inte signaler att ändra ställning, förekommer bla. hos diabetiker
Ökad kroppstemperatur - Ökar cellens metabolism vilket leder till ökad känslighet för syre- och näringsbrist
Malnutition - otillräckligt vätske- och näringsintag, undervikt/fetma, proteinbrist
Inkontinens - ger macererad hud som lätt går sönder
Nedsatt psykiskt tillstånd t.ex apati, depression och/eller desorientering
Rökning - Nikotinet har en sammandragande effekt på hudens blodkärl vilket bl.a leder till minskad tillförsel av syre och näring till huden samt nedsatt förmåga att transportera bort slaggprodukte
Observera!
Barn och ungdomar med ryggmärgsbråck eller förlamningar t.ex paraplegi eller tetraplegi har risk för trycksår
Kvalitetssäkrat
170526 Alexandra Forssgren, överläkare dermatologi, Sårscentrum Skaraborgs Sjukhus Skövde
