Riskfaktorer för att utveckla trycksår
Om vi hittat en patient med risk för trycksår, är det viktigt att vi tänker på förebyggande åtgärder vid omvårdnad av patienten.
Exempel på riskfaktorer
Tryck - Av trycket komprimeras blodkärlen, vilket gör att blodförsörjningen till vävnaden försvåras eller upphör helt
Skjuveffekt - Huden förskjuts i förhållande till underliggande vävnad
Friktion och fukt - i kombination med tryck och skjuv
Nedsatt rörelseförmåga - vid till exempel neurologisk sjukdom, ledsjukdom, ryggmärgsskada, ålderssvaghet och immobiliserande sjukdomstillstånd
Andning och cirkulation - nedsatt andningsförmåga leder till ökad risk för syrebrist i vävnaden
Sänkt medvetandegrad - vid till exempel stora trauman eller långvariga kirurgiska ingrepp
Nedsatt känsel - Hjärnan får inte signaler att ändra ställning, förekommer bland annat hos diabetiker.
Ökad kroppstemperatur - Ökar cellens metabolism vilket leder till ökad känslighet för syre- och näringsbrist.
Malnutition - otillräckligt vätske- och näringsintag, undervikt/fetma, proteinbrist.
Inkontinens - ger macererad hud som lätt går sönder.
Nedsatt psykiskt tillstånd t.ex apati, depression och/eller desorientering.
Rökning - Nikotinet har en sammandragande effekt på hudens blodkärl vilket bl.a leder till minskad tillförsel av syre och näring till huden samt nedsatt förmåga att transportera bort slaggprodukter.
Observera!
Barn och ungdomar med ryggmärgsbråck eller förlamningar ttill exempel paraplegi eller tetraplegi har risk för trycksår.
