Riskfaktorer för att utveckla trycksår

Frågeställning

Vilka faktorer ökar risken för att utveckla trycksår?

Kriterier

Vårdtagare i behov av bedömning av trycksårsrisk

Mål

Att förebygga trycksår

Åtgärd/information

Tryck - Av trycket komprimeras blodkärlen, vilket gör att blodförsörjningen till vävnaden försvåras eller upphör helt 

Skjuveffekt - Huden förskjuts i förhållande till underliggande vävnad

Friktion och fukt - i kombination med tryck och skjuv

Nedsatt rörelseförmåga -  vid t.ex neurologisk sjukdom, ledsjukdom, ryggmärgsskada, ålderssvaghet och immobiliserande sjukdomstillstånd

Andning och cirkulation - nedsatt andningsförmåga leder till ökad risk för syrebrist i vävnaden

Sänkt medvetandegrad - vid t.ex stora trauman eller långvariga kirurgiska ingrepp

Nedsatt känsel - Hjärnan får inte signaler att ändra ställning, förekommer bla. hos diabetiker

Ökad kroppstemperatur - Ökar cellens metabolism vilket leder till ökad känslighet för syre- och näringsbrist

Malnutition - otillräckligt vätske- och näringsintag, undervikt/fetma, proteinbrist

Inkontinens - ger macererad hud som lätt går sönder

Nedsatt psykiskt tillstånd t.ex apati, depression och/eller desorientering

Rökning - Nikotinet har en sammandragande effekt på hudens blodkärl vilket bl.a leder till minskad tillförsel av syre och näring till huden samt nedsatt förmåga att transportera bort slaggprodukte

Observera!

Barn och ungdomar med ryggmärgsbråck eller förlamningar t.ex paraplegi eller tetraplegi har risk för trycksår

Kvalitetssäkrat

170526 Alexandra Forssgren, överläkare dermatologi, Sårscentrum  Skaraborgs Sjukhus Skövde

 

Senast uppdaterad: 2017-05-26 04:55