Riskfaktorer för att utveckla trycksår
Frågeställning
Vilka faktorer ökar risken för att utveckla trycksår?
Kriterier
Vårdtagare i behov av bedömning av trycksårsrisk
Mål
Att förebygga trycksår
Åtgärd/information
Tryck - Av trycket komprimeras blodkärlen, vilket gör att blodförsörjningen till vävnaden försvåras eller upphör helt
Skjuveffekt - Huden förskjuts i förhållande till underliggande vävnad
Friktion och fukt - i kombination med tryck och skjuv
Nedsatt rörelseförmåga - vid till exempel neurologisk sjukdom, ledsjukdom, ryggmärgsskada, ålderssvaghet och immobiliserande sjukdomstillstånd
Andning och cirkulation - nedsatt andningsförmåga leder till ökad risk för syrebrist i vävnaden
Sänkt medvetandegrad - vid till exempel stora trauman eller långvariga kirurgiska ingrepp
Nedsatt känsel - Hjärnan får inte signaler att ändra ställning, förekommer bland annat hos diabetiker.
Ökad kroppstemperatur - Ökar cellens metabolism vilket leder till ökad känslighet för syre- och näringsbrist.
Malnutition - otillräckligt vätske- och näringsintag, undervikt/fetma, proteinbrist.
Inkontinens - ger macererad hud som lätt går sönder.
Nedsatt psykiskt tillstånd t.ex apati, depression och/eller desorientering.
Rökning - Nikotinet har en sammandragande effekt på hudens blodkärl vilket bl.a leder till minskad tillförsel av syre och näring till huden samt nedsatt förmåga att transportera bort slaggprodukter.
Observera!
Barn och ungdomar med ryggmärgsbråck eller förlamningar ttill exempel paraplegi eller tetraplegi har risk för trycksår.
Kvalitetssäkrat
170526 Alexandra Forssgren, överläkare dermatologi, Sårcentrum Skaraborgs Sjukhus Skövde.
