Riskfaktorer för att utveckla trycksår

Frågeställning

Vilka faktorer ökar risken för att utveckla trycksår?

Kriterier

Vårdtagare i behov av bedömning av trycksårsrisk

Mål

Att förebygga trycksår

Åtgärd/information

Tryck - Av trycket komprimeras blodkärlen, vilket gör att blodförsörjningen till vävnaden försvåras eller upphör helt 

Skjuveffekt - Huden förskjuts i förhållande till underliggande vävnad

Friktion och fukt - i kombination med tryck och skjuv

Nedsatt rörelseförmåga -  vid till exempel neurologisk sjukdom, ledsjukdom, ryggmärgsskada, ålderssvaghet och immobiliserande sjukdomstillstånd

Andning och cirkulation - nedsatt andningsförmåga leder till ökad risk för syrebrist i vävnaden

Sänkt medvetandegrad - vid till exempel stora trauman eller långvariga kirurgiska ingrepp

Nedsatt känsel - Hjärnan får inte signaler att ändra ställning, förekommer bland annat hos diabetiker.

Ökad kroppstemperatur - Ökar cellens metabolism vilket leder till ökad känslighet för syre- och näringsbrist.

Malnutition - otillräckligt vätske- och näringsintag, undervikt/fetma, proteinbrist.

Inkontinens - ger macererad hud som lätt går sönder.

Nedsatt psykiskt tillstånd t.ex apati, depression och/eller desorientering.

Rökning - Nikotinet har en sammandragande effekt på hudens blodkärl vilket bl.a leder till minskad tillförsel av syre och näring till huden samt nedsatt förmåga att transportera bort slaggprodukter.

Observera!

Barn och ungdomar med ryggmärgsbråck eller förlamningar ttill exempel paraplegi eller tetraplegi har risk för trycksår.

Kvalitetssäkrat

170526 Alexandra Forssgren, överläkare dermatologi, Sårcentrum  Skaraborgs Sjukhus Skövde.

 

Senast uppdaterad: 2017-11-01 10:23