Välkommen på skolmatsseminarium!


November 2011

 Lagkrav för skolmåltiden

Den 14 november arrangerades ett seminarium kring de lagkrav som gäller för skolmåltiden på Svenska Mässan i Göteborg. Enligt den nya skollagen har alla barn i grundskolan rätt till en näringsriktig skollunch. Vad innebär detta i praktiken? Vad kan du som beslutsfattare göra för att förbättra skolmåltiderna? Hur kan livsmedelsupphandlingar bidra till miljöarbetet och måltidskvalitet? Detta var några av de frågor som avhandlades under dagen. 

Lagkrav för skolmåltiden 

Eva Sundberg från Livsmedelsverket önskade välkommen och talade om regeringens vision om Sverige som det nya matlandet. Livsmedelsverket fick hösten 2011 ett uppdrag från Utbildningsdepartementet om att arbeta med näringsriktiga skolmåltider och skolmåltidens utformning i samverkan med Skolverket. I detta arbete är det viktigt att se till skolmåltidens helhet. Skolmåltiden skall vara näringsriktig, hållbar, säker, god, trivsam och värdefull. För detta krävs både kunskap och engagemang. Och bra måltider behöver inte kosta mer än dåliga. Skolmåltiden är värdefull för den sociala gemenskapen och en stämningshöjare på skolan. Den är också värdefull som en naturlig del av skolans vardag och pedagogiska arbete. Nu gäller det att ta beslut och ta fram arbetssätt som gynnar ekonomi, hållbar utveckling, arbetsglädje och se till möjligheterna.

Skolmåltiderna är en fantastisk resurs för:

  • Barnens hälsa 
  • Goda studieresultat
  • Pedagogiskt arbete
  • Social samvaro
  • Kulturbärande 

Eva ger exempel på vad som krävs för bra skolmåltider och nämner:

  • Se till att det finns kompetens och mandat att driva måltidsfrågorna.
  • Se till att skapa organisationer som möjliggöt helhetssyn kring måltiderna.
  • Lyfta goda exempel som bidrar till yrkesstolthet.
  • Ställa krav och ha höga förväntningar på produkterna vid livsmedelsupphandlingar och på måltidsorganisationen.

Skolmat i ny lag

Lars Åke Bäckman från Skolverket tog över stafettpinnen för att tala om Skolmat i ny lag. Han betonar att alla barn och elever har rätt till en likvärdig utbildning och redogjorde för Skolverkets uppdrag att styra, stödja, följa upp och utvärdera rektorers, förskolors och skolors arbete med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Lars fortsätter med att beskriva skolmåltidens långa historia till idag, och berättar att det var först 1998 som det slogs fast att skolmåltiderna skall vara kostnadsfria, för att säkra detta även i dåliga tider, och 2011 att de även måste vara näringsriktiga. Med näringsriktiga menas att de följer de svenska näringsrekommendationerna. Han redogör också för vad Den nya skollagen säger (Prop. 2009/10:165). Lars poängterar att skolans ansvar när det gäller anpassning av kosten till elevers behov och önskemål inte är reglerat. Eventuella gränsdragningar måste ses i relation till att utbildningen ska vara kostnadsfria och att andra alternativ måste vara näringsriktiga. Hur vi ska förhålla oss till specialkoster som exempelvis LCHF är inte riktigt klart, säger han. Det finns heller inga krav på läkarintyg för att få specialkost enligt lagen. Vi ska se skolmåltiden som en:

  • Pedagogisk möjlighet
  • Del i elevernas arbetsmiljö
  • Paus för eleverna
  • Möjlighet till samvaro och samtal med andra elever och vuxna

Det sistnämna är exempelvis viktigt för att se eleverna och kunna fånga upp mobbing och ätstörningar på ett tidigt stadium.

Lars avslutar med att säga att skolmåltiden är en resurs väl värd att ta vara på. 2011 kostade skomåltiderna 4,9 miljarder kronor, medan läromedel/utrustning och skolbibliotek kostade 3,1 miljarder kronor.

Inspektion av nya skollagen

Agneta Wennberg från Skolinspektionen berättar att hon ska presentera resultatet av den riktade granskning som har gjorts av 110 huvudmän. Skolinspektionens krav är att:

  • Eleverna erbjuds en kostnadsfri skolmåltid varje skoldag och att den ska vara näringsriktig.
  • Huvudmannen, alltså den som driver skolan, har system för att kontinuerligt säkerställa att de skolmåltider som serveras är näringsriktiga.
  • Huvudmannen kan visa resultat från sin systematiska uppföljning som innebär att de skolmåltider som serveras levt upp till de svenska näringsrekommendationerna.

Skolmåltiden är en del av utbildningen. Därför ställs krav på ett systematiskt kvalitetsarbete även för den delen av utbildningen. Detta innebär att:

  • Det ska finnas en planering för att se till att eleverna erbjuds näringsriktiga måltider.
  • De ansvariga ska göra kontinuerliga uppföljningar av att skolmåltiderna har varit näringsriktiga.
  • De ansvariga ska vidta åtgärder om det vid uppföljning visar att det finns brister i detta.
  •  Arbetet med att planera/följa upp näringsriktigheten ska vara dokumenterat.

Avsikten med den riktade tillsynen 2012 har varit att granska om de ansvariga för att skollagens bestämmelser följs har system och rutiner för att säkerställa att kraven på näringsriktiga skolmåltider uppfylls (1/3 av kommunerna och 11 fristående skolor). Agneta poängterar att tillsynen inte innefattar en granskning huruvida skolmåltiderna faktiskt är näringsriktiga.

Resultatet av undersökningen visar att bara 40 procent av de ansvariga nämnderna/styrelserna har system och rutiner för att kontinuerligt säkerställa att de skolmåltider som serveras är näringsriktiga. 52,3 procent av dessa kan presentera resultaten av uppföljningarna.

Agneta säger att skolmåltiden är en del av utbildningen och att den därför måste vara kvalitetssäkrad. Därför är viktigt att planeringen av de näringsriktiga måltiderna verkligen görs. Hon säger att rektorn och nämnden generellt sätt är bra på planering, men att de sällan följer upp hur mycket de efterlevs. Flertalet huvudmän kan därför inte redovisa resultat från uppföljningar. Inspektionen visade också att det ofta är otydligt vem i kommunen som har ansvaret för att säkerställa skolmåltidens näringsriktighet. Agneta poängterar att ansvaret ligger hos nämnden och styrelsen – inte kostchefen!

Vidare säger hon att skolhuvudmännen anser att eleverna har inflytande över planeringen av skolmåltiderna, medan eleverna är av annan uppfattning. Eleverna är å andra sidan inte utbildade i vad som är näringsriktigt. 

Agneta avrundar med att peka på tre utvecklingsområden:

  • De ansvariga måste ta ett tydligare ansvar för att säkerställa skolmåltidens näringsriktighet.
  • De ansvariga måste förbättra arbetet med att följa upp att de skolmåltider som erbjuds är näringsriktiga och dokumentera resultatet.
  • Det behövs en mer aktiv diskussion med eleverna om kostens betydelse för den egna hälsan och om skolmåltiden som sådan.

Lagkrav för skolmåltiden

Heléne Gustafsson, Områdeschef Måltid Norra Hisingen, var en av dem som besökte seminariet.

”Vi som arbetar med det här dagligen är väldigt duktiga på näringsriktiga måltider. Det måste utnyttjas genom att vi krokar arm med våra huvudmän, men också genom att vi ställer krav på dem”, säger hon.

Näringsriktiga skolmåltider

Anna-Karin Quetel, Nutritonist från Livsmedelsverket tar vid med att säga att vi i Sverige har varit bra på näringsriktiga skolmåltider, men att det finns flera områden vi bör bli bättre på. Hon säger att utvecklingen inom smak, utbud och service har ökat under de senaste 10-15 åren. Idag rekommenderar vi fem olika sorters sallader. Detta överträffas på många skolor med fantastiska salladsbufféer som fungerar som rena godisaffärerna genom sin exponering. Hon berättar om en undersökning som gjordes på en skola där 20 slumpvis utvalda lunchbrickor i årskurs 7 fotograferades. Killarnas 10 brickor för sig, och tjejernas 10 brickor för sig. Killarnas brickor innehöll ganska mycket mat, men inga grönsaker förutom på en tallrik. Tjejernas brickor innehöll mindre mat, grönsaker på två tallrikar och på en tallrik – endast ett glas vatten.

Det spelar ingen roll hur bra lärare man har om man inte äter något. Maten har stor betydelse för hälsa och inlärning. Vad är då måltidskvalitet? Anna-Karin knyter in till Eva Sundbergs anförande om att skolmåltiden ska vara näringsriktig, hållbar, säker, god, trivsam och värdefull.

Vad är då näringsriktig mat? Frågar hon. Svaret är: Mat som ger all den näring som behövs för att vi ska växa, utvecklas och hålla oss friska. Anna-Karin säger att vi äter mat för att få i oss näring, inte för att gå ner i vikt, det ska inte skolan ägna sig åt. De nya svenska näringsrekommendationerna som kommer 2013 håller nu på att utvärderas och kommer att presenteras i vår. Anna Karin visar ett tårtdiagram över hur näringsintaget ska fördelas över dagen enligt nuvarande Svenska Näringsrekommendationer:

  • Frukost: 20-25%
  • Mellanmål: ca 5%
  • Lunch: 25-35%
  • Mellanmål:15-20% 
  • Middag: 25-35%.

Därefter visar Anna-Karin nästa tårtdiagram som visar hur energifördelningen ska se ut enligt rekommendationerna:

  • Kolhydrater: 50-60%
  • Socker: max 10%
  • Protein: 10-20%
  • Fett mättat: max 10% 
  • Fett enkelomättat: 10-15%
  • Fett fleromättat: 5-10%

Anna-Karin fortsätter med att det finns diskussioner om matfetter, där vissa föräldrar inte vill att skolorna serverar margarin ens. Hon ställer frågan: Varför kan vi inte servera fett om slagen säger att skolmåltiderna skall vara näringsriktiga? Margariner är inte farliga sett till allt annat vi stoppar i oss, menar hon. Det är bra att man engagerar sig men det måste i så fall finnas en bra dialog mellan föräldrar, skolchefer och politiker.

Barn behöver 10-15 gram fleromättat fett varje dag. Byte av mättat fett till fleromättat fett minskar risken för insjuknande/död i hjärtsjukdom. Ett oljebaserat matfett ger tillskott av fleromättat fett, utrymme för mer mättat fett i den lagade maten samt D-vitamin.

Det som bör ingå i ett hälsosamt kostmönster är frukt, grönsaker, nötter, fisk, måttliga mängder mejeriprodukter, vegetabila fetter och fullkorn. Det som bör begränsas är raffinerat socker, sockersötad dryck, processat kött och delvis härdade fetter.

Anna-Karin säger att måltiderna näringsberäknas över fyra veckor. Det är genomsnittet som räknas. Varje måltid måste alltså inte vara exakt näringsberäknad. 

Hon ger därefter exempel på näringsriktig skolmat och nämner frukt och grönsaker, fisk, D-vitamin, järn, fettkvalitet och salt. Hon rekommenderar att man följer Livsmedelsverkets råd för att:

  • De utgör ett sätt att planera måltider som uppfyller de svenska näringsrekommendationerna
  • De är ett enkelt sätt att säkra att man lever upp till skollagens krav på näringsriktighet.

Anna-Karin tipsar om webbplatsen www.skolmatsverige.se som bland annat erbjuder ett webbaserat verktyg för bedömning av skolmåltidens kvalitet. Det är kostnadsfritt och kommersiellt obundet. Hon presenterar några citat från elever som tycker till kring vad som är bra skolmat:

”En gång var det en kock här och vi kunde se när hon lagade mat. Och så var det någon som sjöng på scenen och levande ljus. Det var mysigt. Så skulle jag vilja ha det jämt”.

”Jag tycker det är viktigt att de inte ändrar mattanter hela tiden. Då blir jag blyg”.

”När man kommer till matsalen är man jättehungrig. Men viss mat är jättevattnig och då blir man inte hungrig längre”.

”Birgitta säger att man måste gå direkt när man har ätit. Jag skulle vilja sitta kvar längre i matsalen”. 

Näringsriktig skolmat är:

  • Rätt kompetens på rätt plats.
  • Följ kontinuerligt upp matens näringsriktighet
  • Se till att måltiden kommer eleverna till godo.

Anna-Karin rundar av med att rekommendera www.maltidsbloggen.blogspot.com samt www.livsmedelsverket.se

Mat som ger resultat

Lagkrav för skolmåltiden Hanna Åkesson

Hanna Åkesson från Sveriges Kommuner och Landsting stiger upp på scenen. Hon inleder med att ställa frågan hur vi får med alla nivåer i arbetet. Vi måste lyfta frågan till ett helhetsperspektiv. Äter inte barnen sig mätta, orkar de inte med sin skoldag. Hanna är glad över att skolmaten engagerar och visar flera pressklipp som vidimerar detta. Hon nämner bland annat Jamie Olivers arbete och det så kallade smörupproret i Stockholm där ett smörförbud i skolan stoppades efter massiv kritik.

Hon byter ämne om berättar om webbplatsen skolmatsverige.se som är ett webbaserat verktyg som lanserades i mars 2012. 600 skolor har hittills använt verktyget för att utveckla sin verksamhet. Det man mäter kan man prata om, och det man kan parata om blir också viktigt, säger hon. 

Verktyget använder sig av enkäter och fångar in ansvarsfördelningen inom tre olika områden:

  • Organisation och styrning
  • Service och pedagogik samt miljöpåverkan
  • Måltidsutbud, näringsriktighet och säker mat

Hanna visar exempel på hur verktyget ser ut. 

Så här använder du verktyget: 

  • Gå till www.skolmatsverige.se och skapa ett användarkonto för skolan.
  • Börja med att besvara frågorna i Nivå 1 (redan här kan man sluta och få en resultatrapport).
  • Den som vill kan gå vidare till Nivå 2 och Nivå 3.
  • Ta del av skolans resultatrapport och se hur många poäng ni fått! Resultatrapporten går att ladda hem direkt. 

Hanna avslutar med att visa några citat från användare:

”Raka och enkla frågor – bra!”

”Hinder? Nej, bara ett bra komplement i verksamheten”.

”Vi behöver ett verktyg med jämförbara frågor mellan kommuner. Det fungerar inte att själv bestämma frågor som man utvärderar på egen hand”. 

”Politikerna är informerade och rektorer är under bearbetning. Resultaten från alla nivåer för alla skolor kommer presenteras i en rapport nästa år”

”Kan andra så kan väl vi”

Att upphandla rätt!

Mathias Sylwan, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting är nästa talare. Han talar om komplexiteten när det handlar om att ställa miljö-, hälso- och djurskyddskrav på livsmedel. Han exemplifierar detta genom ett mål som gick upp i Förvaltningsrätten i Uppsala, där Sigtuna kommun inte fick ställa krav på att djuren skulle vara bedövade när de slaktades, att de inte fick transporteras mer än 8 timmar innan det slaktades och att antibiotika inte fick användas i annat fall än att det var veterinärmedicinskt motiverat. Idag är det EU:s minimikrav som gäller för upphandlingar. Men han understyrker att en kommun kan ställa högre krav än så. Vi måste inte köpa det med lägst ställda krav, säger han. Istället måste använda köpkraften för en positiv utveckling. Upphandlingsreglerna beskriver han som en procedurlagstiftning som ger upphandlande myndigheter stor frihet att bestämma vad man vill upphandla. Men inte hur eller från vem man upphandlar. 

Monika Sihlén från Miljöstyrningsrådet tar vid för att berätta om hur den offentliga konsumentens beslut påverkar måltidens hållbarhetsprestanda. Hon inleder med att Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa miljökrav vid offentlig upphandling. De verkar för strategiska regler och stöd för upphandling, fri konkurrens, hållbara inköp och innovationskraft. Hon säger att offentlig upphandling påverkar de nationella miljömålen i stor utsträckning. Det handlar om en begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ingen övergödning, grundvatten av god kvalitet, hav i balans och levande kust och skärgård, ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv. 

Miljömålen i Västra Götaland är: 

  • Den certifierade ekologiska jordbruksmarken bör öka till 20%. 
  • Certifierad ekologisk produktion av mjölk, ägg och nötkött från idisslare (nöt och lamm) bör öka markant. 
  • Certifierad ekologisk produktion av grisar och matfåglar bör öka kraftigt. 
  • Konsumtionen av ekologiska livsmedel i offentlig sektor bör öka till minst 25%. 

Målet bör vara möjligt att nå till 2020 med nuvarande regelverk och medvetna konsumenter. 

Monika talar om vikten av att prioritera frågor som rör livsmedelsupphandling. Livsmedelskedjan står för 20-30% den miljöpåverkan som sker inom EU. Jordbruket står för ca 12% av de växthusgaser som släpps ut. ”Bilen, biffen och bostaden” är de saker genom vilka vi kan nå störst miljövinster. Hon säger också att livsmedelstransporterna står för en väldigt liten del av utsläppen i livsmedelskedjan. Det är produktionen som står för den i särklass största andelen.

Monika säger att upphandlingen är så viktig eftersom den sker vart fjärde år, men att beställningen påverkar varje dag. Miljöstyrningsrådet kriterier och verifikat finns presenterade på www.msr.se/livsmedel. Hennes avslutande ord är att det är fullt möjligt att ställa höga krav vid offentlig upphandling och att Miljöstyrningsrådet gärna är behjälpliga när det gäller att hitta bra produkter.

Sammanfattning och avslut

Eva Sundberg från Livsmedelsverket tar över mikrofonen för att sammanfatta dagen. Hon säger att det handlar om att ta beslut och skapa nya arbetssätt som gynnar ekonomi, hållbarhet och arbetsglädje. Att använda de resurser som finns för den långsiktiga hälsans skull, den goda samvarons skull, studieresultaten och värdegrundsarbetet. Hon påtalar att måltidsfrågorna inte får reduceras till att enbart bli en lokalfråga. Därefter listar hon fyra viktiga punkter:

  • Se till att det finns kompetens och mandat att driva måltidsfrågorna. Kliv fram och driv dem.
  • Se till att skapa organisationer som möjliggör en helhetssyn kring måltiderna.
  • Lyft goda exempel som bidrar till yrkesstolthet (exempelvis Bert Karlssons måltidsakut).
  • Ställ krav och ha höga förväntningar på produkterna vid livsmedelsupphandlingen, på måltidsorganisationen och glöm inte helheten (näringsriktig, hållbar, säker, god, trivsam, värdefull).
uiqt|wB{swtui|{isilmuqvH{x5{m{swtui|{isilmuqvH{x5{muiqt|wB}tzqsi5jz}vvH{x5{m}tzqsi5jz}vvH{x5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m