Ett logistiskt under i Tranemo

Tranemo, oktober 2011

Kock i Tranemo

När Tranängskolans restaurang skulle renoveras lämnades inget åt slumpen. Leverans, förvaring och produktion löper på i ett snillrikt flöde, från lastbrygga till gästens tallrik. Det är också fräscht, öppet och inbjudande i läckra turkos färger som matchar det vita och rostfria.

Bemötande i Tranemo

Carina Lindgren, ansvarig kock i köket på Tranängsskolan och förskolan Skattkammaren, visar runt i köket. Carina beskriver tankarna och planerna som ledde fram till denna moderna skolrestaurang som fungerar lika bra för personalen som för gästerna.

– Här i vårt frysrum har vi till exempel lågt i tak. Vi når alla varor stående och behöver inte vingla på en stege. Två gånger i timmen får vi en temperatursignal från frysrummet och kan på så sätt hålla koll på varorna.

– Det nya köket har bidragit till ett helt nytt tänk, berättar Susanne, som är kock. Nu är det inga konstigheter att klara av vårt HACCP-program, riskanalysen, som vi är skyldiga att göra i köket för att kunna levererar säker mat. I början tyckte vi att det verkade så krångligt med alla listor som skulle fyllas i, hålla reda på alla frys och kylar. Men alla hjälps åt, vi har jättebra rutiner som sitter i ryggmärgen nu.

Ute i restaurangen råder ännu lugn. Det är ett stort utrymme med plats för 180 ätande åt gången men som ändå känns ombonat och hemtrevligt. Väggarna är ljusa med utsmyckningar och textilier i plommonlila, lime och turkos. Allt hänger ihop och färgerna följer med ut i köket, där en extra serveringsdisk finns till för de elever som behöver specialkost.

– Nu behöver inte de gäster som har allergi eller intolerans gå in i köket och få sin mat. De tar helt enkelt för sig från buffén, som alla andra gäster, konstaterar Carina.

Servering i Tranemo


En skolrestaurang med ett bra flöde och ingen köbildning har många positiva effekter. På Tranängskolan har eleverna tid att äta, tid att ta om och slänger därför minimalt med matrester. En utmaning som allt för många skolrestauranger brottas med. De bästa råden verkar alltså vara att få till en fungerande logistik och så kallad matro. Eleverna ska kunna äta utan att behöva skynda. En enkel åtgärd, kan tyckas.

Liten flicka i förskolan ska ta mat själv

Nästgårds, tvärs över skolgården, ligger Skattkammaren. En helt nybyggd förskola med köket ”Pärlan” centralt placerad mellan aktivitetsrum och allrum. I köket jobbar Monika, som ler med hela ansiktet när hon tar emot oss. Inte undra på, en förskola med öppet kök, serveringsdisk med ramp så de allra minsta kan ta för sig av det goda och inte minst, en riktig matsal. Inget röjande och plockande inför måltiderna här, som så annars är vanligt i förskoleverksamhet. Pedagoger och barnskötare behöver inte vara serveringspersonal utan kan tillsammans med de små gästerna äta och njuta i ett utrymme vigt för dagens höjdpunkt – den goda skollunchen.

– Det är fantastiskt, säger barnskötare Lena Lundgren. Barnen kan ju välja vad de vill ha, de får varm mat och vi behöver inte skicka runt karotter som vi gjorde förr. Det här är mycket bättre service. Det känns riktigt lyxigt att gå hit med barnen.

uiqt|wBkizqvi5tqvlozmvH|zivmuw5{muiqt|wB{swtui|{isilmuqvH{x5{m{swtui|{isilmuqvH{x5{muiqt|wB}tzqsi5jz}vvH{x5{m}tzqsi5jz}vvH{x5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m