Skolmåltiden behöver mer plats än på tallriken

Uddevalla, november 2012

Uddevalla1

Onsdagen den 21 november fick Norgårdenskolan i Uddevalla politikerbesök. Denna dag var det Jan Alexandersson (v) ordförande i Folkhälsokommitén i Västra Götalandsregionen som gästade kostenheten för att lyssna in och att ta del av vad Uddevalla gör kring måltidsfrågorna.

Uddevalla2

Uddevalla kommun gick med i Skolmatsakademin 2010 efter tips från Folkhälsopolitiska rådet. Att få veta hur man arbetar i andra kommuner och att ta del av utbildningar, ser Liss-Lott och Karin som de största fördelarna, när de samtalar med Jan.

På plats träffar Jan Liss-Lott Svendsen, kostchef och Karin Nilsson, enhetschef för grundskolan.

-Uddevalla vill profilera sig som en skolstad och skolmaten utgör en viktig del för att uppnå goda studieresultat, säger Karin. Barnen äter mer i skolan än de gjorde för tio år sedan, till viss del beroende på att maten har blivit godare men också för att de kanske inte serveras så mycket lagad mat när de kommer hem. Vissa skolor serverar frukost för tio kronor. Många elever vill ha sovmorgon och brukar skippa frukosten hemma och då är detta ett bra alternativ och ett sätt att ska bra vanor. Forskning visar att bra frukostvanor ökar prestation och inlärningsförmåga.

Uddevalla3

Att maten är bra på Norgårdenskolan är både Albin och Alexander i årskurs 9 överens om. Är det något de vill ha mer av är det köttbullar, makaroner och önskeluncher.

Höga mål för målen

Liss-Lott och Karin berättar att kostenheten har satt upp egna mål vid sidan av att skolmåltiden ska vara både kostnadsfri och näringsriktig. Bland annat nämner de att 10 procent av skolmaten i kommunen ska vara ekologisk under 2012 och att den siffran ska öka till 25 procent under 2014.

-När man ska arbeta klimatsmart gäller det att tänka till, säger Liss-Lott. Att köpa ekologiska tomater på burk behöver till exempel inte vara lika klimatsmart som att köpa oekologiska tomater i brännbar förpackning. En gång i månaden serverar vi bara vegetariskt. Vi väljer att inte betona att det är vegetarisk på matsedeln, vi vet av erfarenhet att det kan skrämma eleverna, till exempel att det är quorn istället för köttfärs. Vi jobbar också med att minska matsvinnet, fortsätter Karin. Den metod vi har använt är att väga matsvinnet och tillsammans med eleverna sätta upp rimliga mål med belöning om det uppnås. Det kan till exempel vara en tacoservering eller annan populär maträtt. Det har varit framgångsrikt. En tydlig tendens vi ser är att favoriträtterna ger ökat matsvinn. Ögat luras att ta mer mat än man orkar samtidigt som man gärna tar lite extra för att slippa köa en gång till. Det är en nöt att knäcka eftersom vi inte vill ha några poliser i skolmatsalen.

Fler matråd är på gång

Totalt driver kostenheten i Uddevalla 48 kök inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, varav 37 är tillagningskök. Något som är på frammarsch är matråden.

-Det är rektorn som ansvarar för att matrådet startas, men ofta är det kocken som står för initiativet, säger Karin. Matrådet ska väcka intresse och delaktighet för skolmaten, inte vara en ”klagomur”. Vi har bland annat infört ”Matrådets dag”; ett samarbete mellan kök och matråd för att lyfta måltiden denna dag genom exempelvis planering av en nyttig meny, presentation av maten, matvärdar, underhållning vid lunchen  dukning, tema bord med mera.

Skolmats-appen, där barn och föräldrar kan se vad som serveras i skolan, väcker också intresset för skolmaten.

Uddevalla4

På Jans fråga om vilken mat de helst ville få, svarade Ludvig och Sandra i årskurs 2 ”hummer och pannkaka”.

Medbestämmande under ansvar

Önskeveckan är en annan uppskattad satsning på grundskolorna. Under denna vecka är det eleverna som får rösta fram vad som ska serveras. Grundregeln är att det måste stå kött, fisk, soppa och vegetariskt på menyn under veckan.

-Till en början hade eleverna lite svårt att tänka ut en vegetarisk rätt, säger Karin. Men när en elev kom på att pannkakor faktiskt är vegetarisk mat, blev det genast mycket enklare för dem.

 -I vårt arbete ingår också att stärka personalen genom att vidareutbilda den så att den kan vara professionell i bemötandet med elever och föräldrar, fortsätter Liss-Lott. Alla föräldrar är välkomna att äta i skolmatsalen en gång per termin och vi pratar ofta om mat under föräldramöten. Att kunna svara på vad som serveras och varför, leder till ökad yrkesstolthet. Dessutom måste alla våra ekonomibiträden och kockar ha en adekvat utbildning. Det kräver vi. Därför skräddarsyr vi ofta kurser där vår kostadministratör som är utbildad hushållslärare är en stor resurs.

Ökat samarbete önskas

En av utmaningarna som Liss-Lott och Karin ser, är att få pedagogerna mer delaktiga i skolmåltiden. I detta sammanhang nämner de webbplatsen www.skolmatsverige.se och menar att det nu finns bra verktyg för detta. De säger också att det är viktigt att få med politikerna på banan.

-En annan svårighet vi stöter på är en orolig måltidsmiljö, säger Karin. Därför är det viktigt att måltidspersonalen informeras om vad som är speciellt med eleverna. Ingen vill ha stökiga barn, samtidigt som alla barn har lika rättigheter. Detta är en svår balansgång. Rektorn är ansvarig för individen. Vi ansvarar för maten.

Stor tilltro till Skolmatsakademin

-Det är tydligt att skolmåltiden inte bara är en tallrik mat som ska serveras, säger Jan. Folkhälsan påverkas av skolmaten och det är i unga år vi grundar våra matvanor. Ansvaret vilar först och främst på föräldrarna som styr och skapar vanor, men skolan spelar också en viktig roll. Idag är diskussionen liten kring skolmåltiden i förhållande till den som förs kring klasstorlekar och lärartäthet. Därför skulle det vara bra att få med politiken i det här, där vi måste prata utveckling och framtid på flera olika plan. Skolmåltiden måste få mer plats än bara på tallriken. Jag tror att Vara kan ta tag i detta som ett regionalt måltidscentrum med Grythyttans Måltidscentrum som en förebild. Vi från Folkhälsokommittén kommer att vara med. Vi startar projekt, men driver dem inte i förlängningen. Det ska andra göra. Från Folkhälsokommitténs sida vill vi stärka och utveckla Skolmatsakademin och fånga in vad de ingående kommunerna gör. Skolmatsakademin som nätverk behöver sina medlemmar för att fungera. Därför kommer jag att verka för att sälja in Skolmatsakademin bland fler kommuner i Västra Götalandsregionen.

Jan tackade för en mycket givande halvdag och rundade av med ett studiebesök i Norgårdenskolans tillagningskök och två skolrestauranger.

uiqt|wB{swtui|{isilmuqvH{x5{m{swtui|{isilmuqvH{x5{muiqt|wB}tzqsi5jz}vvH{x5{m}tzqsi5jz}vvH{x5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m