Medieskola

Steg 1


Vill du ladda ner och skriva ut hela Skolmatsakademins medieskola som pdf? Klicka här >>

Vad har din verksamhet för nyhetsvärde?

Det som sticker ut från det vardagliga har oftast ett nyhetsvärde. Att du gör ett bra jobb är ett normaltillstånd och har därför ingets nyhetsvärde. Däremot kan en ny arbetsmetodik, en rapport eller färsk statistik som visar positiva resultat ha ett nyhetsvärde – speciellt om du kan koppla det till något nytt och annorlunda. Budskapet ”Vi vill servera svenskt nötkött” har inget nyhetsvärde – det vill ju alla. Men om kommunen är beredd att äga egna kor för att få bra kött till skolrestaurangerna, så är saken biff.

Lyssna på exemplet från P1:s nyhetsmorgon ”Sex kommuner går ihop för att kunna servera kött från egna kor” här >>

Tacka ja eller nej till intervjun?

Oavsett om du har en positiv nyhet att förmedla eller om drevet går, gäller det att vara väl förberedd. Därför ska du inte kasta dig huvudstupa in i en intervju. Den första frågan du bör ställa dig är om du är rätt person att bli intervjuad. Oavsett om du misstänker att journalisten har tänkt porträttera din verksamhet ur en negativ synvinkel eller inte, ska du fråga vad reportaget kommer att handla om. Bra frågor du kan ställa till journalisten är:

  • Vilka frågeställningar ska tas upp under intervjun?
  • Var ska intervjun publiceras?
  • När ska den publiceras?
  • Ska du bli fotograferad?
  • Kommer det du säger ställas i något slags motsättning till vad andra säger?


Om du tidigt känner att du inte är rätt person att svara på journalistens frågor, kan du hänvisa till någon annan person. I annat fall gäller det att komma överens om en lämplig tid för intervjun så att du hinner förbereda dig.

Informera dina chefer och kollegor

Skicka ett gruppmail och berätta att du kommer medverka i en intervju, så det inte kommer som en total överraskning att du uttalar dig om ert gemensamma arbete. Kanske kan du få värdefull input!

Dags att förbereda – du är experten

Nu är det din chans att lyfta fram dina kunskaper inom ditt specialområde. Skriv ner de frågor som journalisten kan tänkas ställa och förbered svar på dessa. Formulera 1-3 budskap som du kan fläta in i svaren så att dessa kommer med i artikeln (dessa ska du se till att få ut oavsett vilka frågor journalisten ställer). Därefter är det dags att öva, öva och öva. Kommer du att få kommentera ett problem eller delta i en debatt? Träna med en annan person! Ställ de svåra frågorna till varandra och fundera på hur de ska besvaras.

Redo för intervju

Det du säger under intervjun kommer att nå många människor. Det kommer att bekräfta eller förändra deras bild av skolmåltider. Du har alltså ett fantastiskt tillfälle att ta vara på.

Tänk på:

  • Var ärlig och håll dig till fakta.
  • Backa gärna upp dina påståenden med statistik.
  • Var tydlig med vad som är verksamhetens hållning och din egen om den skiljer sig.
  • Tala enkelt i korta slagkraftiga meningar som knyter an till de buskap du valt.
  • Kommentera endast ditt ämne och det du behärskar.
  • Använd inte uttryck som ”jag känner” eller ”jag upplever”. Det signalerar osäkerhet och okunnighet.
  • Undvik ironi – den misstolkas gärna av dem som önskar.
  • Gissa aldrig. Säg hellre att du inte vet.
  • Försök inte att dölja ett problem, utan ställ det i sitt sammanhang. ”Det är väldigt tråkigt att detta har inträffat och vi har åtgärdat problemet. Man ska komma ihåg att vi serverar 1 000 hemlagade skolmåltider till nöjda elever året runt.”


Kom ihåg att intervjun är ett utmärkt tillfälle att lyfta din yrkeskår och verksamhet. De allra flesta intervjuer är positiva upplevelser – särskilt om man har medietränat.

Läs medieskolan steg 2. Där går vi in på hur du kan agera för att fånga massmediers uppmärksamhet och hur du gör för att föra fram ditt budskap på bästa sätt.

uiqt|wB}tzqsi5jz}vvH{x5{m}tzqsi5jz}vvH{x5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m